2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet 7CACB0B8-BFC0-41FE-AAC0-B8B7CF5310BA 103 ULLA HOFFMANN (v) v Fru talman! Jag måste säga att jag just nu känner mig väldigt glad över att jag slog i Stora svenska ordboken för att se om det där står vad vi egentligen ska debattera om. Där är nämligen definitionen av familj - det var det som jag var ute efter - att det är hushåll bestående av föräldrapar och deras barn. Det står inte något om könet på föräldraparet. Men det står "föräldrapar", inte mamma eller pappa och barn. I de exempel som ges står det bl.a. familjefader - inte familjemoder. Jag gick vidare till Stora Synonymordboken. Där ges olika synonymer till familj: hushåll, ens närmaste, hem, de sina. En annan grupp synonymer är: ätt, släkt, börd, härkomst, härstamning, miljö. Av detta skulle jag kunna dra slutsatsen att det vi ska debattera om är ekonomisk ätt- eller härkomstpo- litik. Jag skulle också kunna dra slutsatsen att den partiledare som i TV 4 hävdade att de familjer där båda föräldrarna är av samma kön inte är riktiga fa- miljer, enligt Stora svenska ordboken har helt fel. En annan slutsats som går att dra är att eftersom famil- jemoder inte finns med som exempel anses inte en- samstående mammor med barn utgöra en familj - bara ensamstående familjefäder. I budgetpropositionen och i utskottsbetänkandet står det att målet för den ekonomiska familjepolitiken är att resurser ska omfördelas bl.a. mellan familjer med och utan barn. Men om nu familj enligt den svenska ordboken är hushåll med föräldrar och barn undrar jag hur det blir med de familjer som i budget- propositionen kallas familjer utan barn. Är de famil- jer? I betänkandet upprepar vi också det som vi sagt tidigare år: En väl utbyggd familjepolitik är ett viktigt medel också för att uppnå jämställdhet mellan kvin- nor och män, och försäkringskassorna ska se till att en större andel av männen tar ut fler föräldrapenningda- gar. Det är ju bra, men hur ska vi uppnå det målet med föräldraförsäkringen om en familj nu kan vara utan barn? Vad jag har försökt visa är att familjebegreppet både är problematiskt och missvisande. Det är sällan vuxna sammanlevande som behöver ekonomiskt stöd. Det är barn och deras vårdnadshavare som behöver stöd. Familjebegreppet har dessutom kärnfamiljen som norm. Vi vill komma bort från mamma-pappa- barn-normen. I dag lever många barn med bara en förälder eller med fler vuxna än sina biologiska för- äldrar. Barn lever ihop med sin förälder eller sina föräldrar oavsett föräldrarnas sexualitet. Eftersom vi menar att det är barnens behov av social och ekono- misk trygghet som ska stå i fokus - inte något luddigt familjebegrepp - vill vi gå från ekonomisk familje- politik till ekonomisk barnpolitik. Fru talman! Unga kvinnor väljer i dag att inte föda barn, eftersom de vet att barnafödande kommer att hindra deras egen utveckling till något annat än pro- jektledare för hem och barn. De accepterar inte längre att samhället ska bygga på att det är kvinnorna som sköter hela reproduktionen. I dag är det fullt möjligt för papporna att välja bort delar av detta ansvar och därigenom göra karriär och få bättre lön och pension än kvinnan. Vid anställningsintervjuer ställs inte någon fråga till unga män om de har för avsikt att bli föräldrar. När en man blir förälder omplaceras han inte eller förväntas gå ned i arbetstid till 75 %. Det förutsätts att kvinnan tar ut den del av föräld- raförsäkringen som mannen inte vill ta ut, dvs. den största delen. Männen tar ut de tio pappadagarna i samband med förlossningen, och hälften av männen utnyttjar den kvoterade månaden. Så illa är det be- ställt med männens omsorgsansvar för sina barn. I alla delar av vårt välfärdssystem är mannen norm. Skulle mannen vara norm även i föräldraförsäkringen - och vi skulle ge kvinnorna samma möjligheter som männen - skulle det innebära att de nyblivna mam- morna skulle ta ut tio mammadagar och att 50 % av dem därefter tar ut en månads föräldrapenning. Hemsk tanke? Visst, men det är denna problematik, om denna maktrelation, som vi har att lösa. Föräldraförsäkringen måste därför förändras i grunden så att man ställer högre krav på män som vårdnadshavare. Det är inte rimligt att kvinnor i dag avstår från att föda barn eftersom kvinnors föräldra- skap inte går att förena med förvärvsarbete. Det är inte heller rimligt att den andre föräldern inte tar sin del av föräldraansvaret. Vi vill därför ha en utredning som prövar mer genomgripande förändringar i syfte att utjämna vårdnadsansvaret mellan föräldrarna för barnets skull. I väntan på denna utredning har vi för- slag på ett antal förändringar som vi tycker borde göras. För att man inte ska förlora alltför mycket eko- nomiskt är det i dag inte ovanligt att ett par sitter med almanackan och räknar ut när de ska ha sex för att lyckas föda nästa barn inom rätt tid. Det är också så att reglerna om 240-dagars kvalifikationstid för att man ska erhålla föräldraförsäkring de första 180 da- garna diskriminerar kvinnorna, eftersom det oftast är kvinnorna som är hemma den första tiden med barnet. Om männen är hemma är de det under den senare delen av föräldraförsäkringen, då det inte krävs någon kvalifikationstid. Vi vill därför att regeringen så fort det statsfinansiella läget tillåter - och det kanske blir snarare än vad vi tror, eftersom vi behöver barn i Sverige - återkommer med förslag som innebär att 240-dagarsregeln tas bort och att båda föräldrarnas SGI, sjukpenninggrundande inkomst, skyddas under fyra år från barnets födelse. Underhållsstödet har diskuterats den senaste tiden. Reglerna säger att en man som inte vetat om att han är pappa kan tvingas betala retroaktivt underhållsstöd för en period upp till tre år. Vänsterpartiet har motio- nerat om att denna regel måste tas bort, och statsrådet Thalén har lyhört föreslagit en sådan förändring. Det ska hon ha all uppskattning för. Vi skulle förstås också gärna se att en sådan pappa också får rätt till en retroaktiv pappamånad för att få lära känna sitt barn. Den andra debatten handlar om återbetalnings- skyldiga pappor som har hamnat hos kronofogden därför att återbetalningsskyldigheten baseras på en två år gammal inkomst. Under de två åren kan pappan t.ex. ha blivit arbetslös. Vi i Vänsterpartiet motione- rade för ett antal år sedan om att ett system borde införas där en återbetalningsskyldig, om inkomsten förändrats väsentligt, skulle kunna få återbetalnings- skyldigheten baserad på den verkliga inkomsten, alltså aktuell inkomst. Riksdagen gav regeringen detta till känna och framförde att regeringen skulle återkomma i vårpropositionen 1998 med en lösning. Men det har regeringen inte gjort. Ju längre det dröjer med ett sådant förslag desto fler pappor kommer att hamna hos kronofogden, och det tjänar inte någon på. Fru talman! Förslagen inom utgiftsområde 12 är resultatet av samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag har nämnt några delar där vi har velat gå längre. Andra delar är bl.a. att vi vill ha utökad föräldraledighet för föräldrar till prematura barn. Vi vill att den pappa som får fader- skapet fastställt eller ändrat sent i ett barns liv får möjlighet till en pappamånad. Jag står självklart bak- om Vänsterpartiets reservationer, men för tids vin- nande yrkar jag endast bifall till reservation 41, punkt 36, som handlar om en grundläggande översyn av föräldraförsäkringen. 0166402877505 N 2010-01-01 00:00:00 146806 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf103