2348334 GP0939 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:39 Måndagen den 3 december 2001/02 39 2001-12-03 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:104 om atti- tyder i skolan interpellationsdebatt 466F9DE3-6F2E-49CA-A5E1-45D313C198F4 5 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Fru talman! Det är en bra bok, där jag har fått glädjen att på slutet skriva några sammanfattande rader. Många av berättelserna i den visar på egenska- per som gör att elever kan lyckas. De visar på lärare som har tid med att se varje människa och som har tid för samtal. Någon skriver att läraren har varit tydlig om att alla människor har ett lika värde oavsett vilken bakgrund man har. Det är verkligen en pedagogisk skrift som också jag rekommenderar många att läsa. För att konkret gå in på hur man ska kunna stärka lärarnas inflytande vill jag redovisa tre åtgärder. Den första är den dialog som Skolverket genomför med ett sextiotal kommuner. Den är inriktad på situationer där man inte har en bra måluppfyllelse men också på andra punkter där det inte fungerar på skolan. Lärarna får här verkligen en möjlighet att ta fasta på syn- punkter som har kommit fram i attitydundersökning- en och diskutera tillsammans med Skolverk och skolledning hur vi ska kunna gå vidare för att förbätt- ra vår situation. Det är oerhört viktigt. Den andra åtgärden är en kompetensutveckling för skolledarna. Vi har haft en sådan under flera år, och den kommer att fortsätta. Vi har i den här utbild- ningen bl.a. understrukit det demokratiska förhåll- ningssättet. Det måste påverka förhållandet mellan rektor och lärarkår och mellan lärarkår och elever liksom också förhållandet till föräldrarna. Dessa för- hållanden påverkar varandra, och samma synsätt måste genomsyra hela skolan. Också Kommunförbundet har tagit upp denna frå- ga, bl.a. i boken Yttrandefrihet och lojalitet hos kom- munala arbetstagare - även ur ett arbetsrättsligt perspektiv, som kom 1998. Här har man gjort olika fallbeskrivningar från skolans område, där bl.a. JO uttalar sig om gränsdragningen vad gäller möjlighe- terna att få säga sin åsikt och behovet av att vara lojal mot sin arbetsgivare och följa demokratiskt fattade beslut. Jag tycker att det här är oerhört viktiga frågor att diskutera inom lärarkollegiet, men det är också värde- fullt att få stöd utifrån. Man har sedan några år tillba- ka en situation med individuell lönesättning. Jag möter ibland när jag är ute i lärarrum att man känner en rädsla för att säga sin ärliga uppfattning. Det är bra att vi har den individuella lönesättningen. En sådan finns på andra arbetsplatser, och den ska finnas också inom skolan. Men det är viktigt att agera så att man inte känner sig otrygg. Jag tror också på de modeller som finns med en decentraliserad budget på skolor, där alla har ansvar för att lägga upp och beskriva sin verksamhet också ur ekonomisk synvinkel. Regeringen understryker nu att det är en skyldighet för varje skola att göra kvali- tetsredovisningar. Alla lärare ska vara delaktiga i att sätta upp målen och för att följa upp och utvärdera dessa. Då får man också ett inflytande. Vi kommer så småningom att lägga ut ett uppdrag till Kvalitetsgranskningsnämnden att bl.a. studera tidsanvändningen i skolan. Hur används den tid som man har till förfogande i undervisning, i planering och i samverkan med övriga lärare och för att ta an- svar för t.ex. budget och inköp av läromedel samt för tillsättande av personal när man får medel över? När det gäller elever som har behov av mer stöd än andra finns det mycket kvar att göra. Man har t.ex. under 90-talet ibland kunnat se bristerna, men när man har rapporterat dem till skolledningen har man ofta fått svaret att det inte funnits några pengar att sätta in. Detta är givetvis oerhört frustrerande för den berörda läraren. Man är medveten om att man behö- ver extra resurser, men den ekonomiska ramen tillåter inte sådana. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 146589 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0939/#anf5