<anforande>
<dok_hangar_id>2348334</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:39 Måndagen den 3 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:104 om atti- tyder i skolan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>81FF769E-1F84-4574-B5E9-BC33B5DA4B23</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får väl fundera på att sätta lärarna
i centrum på samma sätt som vi ofta pratar om att
eleverna är i centrum. Jag tror att det är oerhört vik-
tigt. Det är viktigt att de får allt det stöd som de be-
höver i sitt viktiga arbete.
Ulla-Britt Hagström nämner Wärnerssonpengarna
och kallar dem för en nödåtgärd. När jag tittade till-
baka på hur ekonomin såg ut under 90-talet och på de
stora nedskärningar som hade varit, kunde jag kon-
statera att det hade försvunnit mycket kompetent
personal från skolan. Då kände jag att det var oerhört
angeläget att åtminstone på något sätt förstärka lite
med tanke på allt det som hade försvunnit. I många
debatter har jag varit noggrann med att säga att vi
håller på att återställa. Förhoppningsvis ska vi kunna
göra det lite bättre än vad det har varit tidigare.
Jag är väl medveten om att det är kommunerna
som har det övergripande ansvaret. De ska självfallet
se till att det kommer fler lärare och annan personal
till skolan. Men detta är ändå ett sätt att markera att
jag har lyssnat och sett vad som pågår. Jag önskar
självfallet att jag hade haft ännu fler miljarder att föra
till, eftersom det behövs mer personal. Jag tror att det
är viktigt att det blir mer personal i skolan, eftersom
det behövs många olika kompetenser.
Precis som Ulla-Britt Hagström betonade, har
barn väldigt olika förutsättningar i dag när de kom-
mer till skolan. Vi är överens om att familjerna är det
viktigaste av allt. Men dessvärre är det många föräld-
rar och familjer som inte orkar med sin egen situa-
tion. Skolan ser resultatet av det när eleverna börjar
skolan. De har kanske inte fått med sig den grund
som de borde ha hemifrån. Då får skolan det dubbla
ansvaret. Ibland behövs det då andra kompetenser i
skolan som psykologer och kuratorer. Men framför
allt behövs det kanske en nära samverkan med soci-
altjänsten för att på detta sätt uppmärksamma behovet
av att gå in i familjerna mycket tidigare och ge stöd
där det behövs.
Jag vill inte kalla Wärnerssonpengarna för en
nödåtgärd. Jag tror att varenda en av de tjänster som
kan komma till i skolan behövs. Jag tror också att vi
behöver förstärka ytterligare på flera andra sätt.
</anforandetext>
<intressent_id>0746654685605</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146587</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0939/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
