2348334 GP0939 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:39 Måndagen den 3 december 2001/02 39 2001-12-03 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:104 om atti- tyder i skolan interpellationsdebatt 24913C80-9887-4B42-994F-700C1309DC93 1 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat vilka åtgärder jag avser vidta för att underlätta för lärarna att kunna föra en kritisk skoldebatt och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera till ökat föräldrain- flytande i skolan. Statens skolverks attitydundersökning, som Ulla- Britt Hagström refererar till, är en av de intressantaste rapporterna under året om tillståndet i svensk skola. Här får vi veta vad skolans olika intressenter tycker om sin skola. Vi kan jämföra deras bilder inbördes, med våra egna och med massmediernas. Ulla-Britt Hagström ställer två frågor kring lärar- nas och föräldrarnas attityder, som jag snart ska åter- komma till. Jag vill bara säga att jag också anser att de svar som eleverna gett på olika frågor är mycket tänkvärda och ger en komplex men ändå positiv bild av tillståndet i svensk skola. Lärarna uppger i undersökningen att de upplever brist på inflytande över de yttre ramarna och extra stöd till elever i behov av detta och problem med storlek på undervisningsgrupper och klasser samt skolmiljön och skolans användning av resurser. Där- emot är de ganska nöjda med sitt inflytande över områden som traditionellt legat dem nära och som har med undervisningen att göra, t.ex. den pedagogiska utformningen av undervisningen och valet av lärome- del. En fjärdedel av de intervjuade lärarna uppger att de inte kan kritisera förhållandena i skolan utan att det drabbar dem själva. Framför allt gäller detta lärare på gymnasieskolans samhällsvetenskaps- och natur- vetenskapsprogram. Uppgiften är alarmerande, efter- som det tyder på att demokratin inte fungerar som den ska på vissa håll. En anledning är enligt Skolver- ket lärarnas bristande förtroende för skolledningens pedagogiska ledarskap och att den professionella integriteten inte respekteras. Självklart måste anställ- da vid skolor, liksom alla kommuninvånare, respekte- ra och följa de beslut som fattats i demokratisk ord- ning av kommunens förtroendevalda eller rektor. Alla måste dock ha rätt att framföra sin åsikt om förhål- landena på arbetsplatsen och i kommunen utan risk för repressalier. När det gäller lärarnas möjligheter att få framföra kritik utan risk för att detta påverkar deras situation negativt finns paralleller i många elevers farhågor för att avvikande åsikter ska påverka bedömningen av deras studieresultat eller motsvarande för föräldrar. Det är alltså ett generellt demokrati- och yttrandefri- hetsproblem som uppmärksammas i undersökningen. Lagstiftningen och läroplanen är helt entydiga i sin syn på demokrati och medinflytande. Även i ar- betsrätten slår detta synsätt igenom. Det som behövs är alltså ett långsiktigt arbete för att förändra attity- der, öka demokratin och förbättra förtroendet mellan olika grupper. "Demokrati är en process som ständigt måste drivas och som inte kan tas för given en gång för alla," säger Skolverket i en kommentar. Detta måste ske främst på skol- och kommunnivå, i sam- verkan mellan anställda och arbetsgivare. Ett naturligt forum för mig att ta upp frågan i är de regelbundna möten med såväl Kommunförbundet som med lärar- nas och skolledarnas fackliga organisationer som jag har. Tidigare attitydundersökningar var en orsak till att Utbildningsdepartementet tillsammans med Lärarför- bundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Svenska Kommunförbundet och Skolverket lade fram en avsiktsförklaring som undertecknades i augusti 1998. Arbetet med avsiktsförklaringen har bl.a. lett till att projektet Attraktiv skola - en utvecklande organisation startade den 1 mars 2001. Syftet med projektet är att stärka kvaliteten i skolan och göra läraryrket mer attraktivt. Deltagande kommuner för- väntas bl.a. att deklarera sin avsikt att höja kvaliteten i sina skolor och göra dem till mer attraktiva arbets- platser, identifiera sina förbättringsområden samt se över sin arbetsorganisation och ledningsorganisation och ändra dem där det behövs för att stödja vidare kvalitetsutveckling. Föräldrarna vill enligt den nu aktuella undersök- ningen vara med och engagera sig i styrningen av sina barns skola i större utsträckning än de har möj- lighet att göra. Det positiva i detta resultat är att viljan att vara med och besluta har ökat. Det negativa är att skolan inte fullt ut tar till vara detta engagemang, delvis beroende på att det inte finns utrymme inom nuvarande system. Främst vill föräldrar vara med och påverka det som ligger nära barnen, skolmiljön och undervisning- en. Här visar erfarenheterna från de lokala styrelserna med föräldramajoritet att det går att få en fungerande balans mellan de olika parternas intressen, så att inte ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och professionella blir otydlig. För att öka möjligheten för föräldrar att vara med och besluta om skolans angelägenheter behöver verk- samheten med olika former för samråd utvecklas. Försöksverksamheten med lokala styrelser med för- äldramajoritet har förlängts till år 2003. Regeringen inväntar nu en utvärdering av orsakerna till att inte fler skolor anslutit sig. Olika typer av förvaltningsråd och samrådsorgan, liksom det mer lokala samarbetet kring en enskild klass eller mindre del av verksamheten kan uppmunt- ras av kommunen, skolledningen och lärarna. Föräld- rarna behöver också stödjas för att känna sig delakti- ga i skolans verksamhet, kanske genom olika infor- mations- och utbildningsinsatser. Särskilt gäller detta föräldrar med invandrarbakgrund eller föräldrar som har dåliga erfarenheter från sin egen skolgång. Här finns det många goda idéer att hämta från skolor som utvecklat föräldrasamverkan. Sammanfattningsvis håller jag med Ulla-Britt Hagström om att lärarnas möjlighet att framföra kritik och föräldrarnas vilja att delta i skolans arbete är två viktiga frågor att uppmärksamma. I båda fallen krävs dock långsiktigt arbete på lokal nivå för att förbättra situationen. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 146585 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0939/#anf1