2348332 GP0937 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november 2001/02 37 2001-11-29 00:00:00 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 7F34C8D8-1360-4E54-BD63-D9F7FC3B7466 40 Statsrådet Lars-Erik Lövdén (s) s Fru talman! Boendet är en central del av välfär- den. Utan en bostad är det omöjligt att uppnå andra välfärdsmål och leva ett gott liv. Det är därför natur- ligt att bostadsfrågorna kommit högt upp på den poli- tiska dagordningen. Det handlar om att bygga bort bostadsbristen och att ge unga människor förutsätt- ningar att skaffa sig en bostad. Det handlar om åtgär- der mot segregationen. Det handlar om att utveckla allmännyttan och etablera den kooperativa hyresrät- ten som en fjärde boendeform på den svenska bo- stadsmarknaden. Det handlar om upprustning och ombyggnad av miljonprogrammets bostäder. Vi vet alla att bostadsbristen är en verklighet. Det är en verklighet som är påtaglig i många kommuner. Men det finns också en annan bild av Bostadssverige. Det är en situation där utflyttning och tomma lägen- heten dominerar bilden. Det krävs krafttag från såväl näringsliv som stat och kommun om dessa orter ska kunna vända utvecklingen och få tillväxt. Jag delar Rigmor Stenmarks beskrivning av vikten av skapa en tillväxtpolitik som kommer hela landet till del. Men vi måste se båda de här bilderna. Vi måste ta oss an både uppgiften att trygga bostadsförsörjningen och bostadsbyggandet och problemen med de tomma lägenheterna samtidigt. Hittills har vi satsat 4 miljarder kronor på stöd till utsatta kommuner, men det räcker inte. Staten behöver framöver ta ett mycket större an- svar för att stödja kommuner med stort behov av omstruktureringsåtgärder på bostadsområdet. Det handlar om ett tioårigt program. I den regio- nalpolitiska propositionen har regeringen föreslagit att vi de närmaste tre åren ska satsa 3 miljarder kro- nor för att hjälpa utsatta kommuner att hantera sina bostadsbolag. I den proposition om allmännyttiga bostadsföretag som regeringen lade fram för riksdagen i går utveck- lar vi de här åtgärderna. Vi föreslår att en ny myndig- het inrättas den 1 juli 2002 som ska kunna ge stöd för avveckling eller utveckling av tomma lägenheter. De lägenheter som inte längre behövs för bostads- försörjningen på orten bör om det är möjligt och ekonomiskt försvarbart, användas till andra ändamål. Jag är inte särskilt förvånad över att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna går emot den här satsningen. Men jag är väldigt förvånad över att Centerpartiet, som ofta pratar om den regionala klyv- ningen - en sorts mantra i den politiska debatten - inte vill att staten ska hjälpa de utsatta kommunerna att hantera de ekonomiska problemen i sina bostads- bolag. Jag delar dock uppfattningen om en tillväxtpo- litik i hela landet. Det vill jag understryka. Jag tycker att Rigmor Stenmark ska resa runt till de här kommunerna och träffa centerpartistiska kommunalråd. Centerpartistiska kommunalråd är nog inte odelat förtjusta över den inställning som Center- partiet i riksdagen har i den här frågan. Många kommuner sitter med de här bekymren påtagligt in på skinnet och måste varje år skjuta till medel från kommunkassan för att klara de kommu- nala bostadsbolagen. Det är ju pengar som får tas från andra ändamål, ofta i kommuner som även i övrigt har en bekymmersam ekonomisk situation. Nu konstaterar jag att Centerpartiet i Sveriges riksdag säger nej till att staten ska gå in och hjälpa de utsatta kommunerna. Jag kommer att upplysa kommunalråden runtom i landet om den inställning Centerpartiet har här i kammaren. Fru talman! Att ta itu med bostadsöverskottet är viktigt för välfärdsutvecklingen i en rad kommuner runtom i landet. Men det är också nödvändigt att vi tar krafttag mot bostadsbristen på de orter där den är den dominerande bostadspolitiska frågan. Bostadsbyggandet ökar och kommer i år upp till ungefär 20 000 lägenheter. Det räcker inte. Vi måste lyfta bostadsproduktionen till mellan 25 000 och 30 000 under en lång följd av år. Det är särskilt akut att få till stånd ett ökat bo- stadsbyggande av hyreslägenheter. Det är den boen- deform som är den första för väldigt många unga människor som ska etablera sig på bostadsmarkna- den. För unga människor, men också för andra grup- per i samhället är det centralt att vi ser till att få till stånd en kraftigt ökad produktion av hyresrätter. Om vi ska klara det krävs ett ökat statligt och kommunalt engagemang. Jag vill understryka att det gäller både statligt och kommunalt engagemang. Bostadsförsörjningen är en delad fråga mellan kom- munen och staten. Staten tar nu ett direkt finansieringsansvar genom olika investeringsbidrag. Vi kan se det när det gäller studentinvesteringsbi- draget som har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det kommer att ge 12 000-13 000 nya studentlägen- heter i år och nästa år. Det är en produktion av stu- dentlägenheter som inte hade kommit till stånd i den omfattningen om vi inte hade infört investeringsbi- draget. Här är borgerligheten splittrad. Det är glädjande att Folkpartiet nu är positivt till studentinvesterings- bidraget. Så var det inte när vi införde studentinveste- ringsbidraget, om jag inte missminner mig. Det är glädjande att vi nu har fått med Folkpartiet på vagnen, så att vi åtminstone är några partier som står bakom detta - inte bara Vänsterpartiet, Miljöpar- tiet och Socialdemokraterna, utan numera också Folkpartiet och Kristdemokraterna. Även investeringsbidraget för hyresrättsproduk- tionen har tagits emot väldigt positivt. Vid det första ansökningstillfället, där beslut fattades i oktober i år, fanns det projekt med totalt 2 600 hyreslägenhet, och intresset är ökande. Tyvärr måste jag konstatera att i det område där det behöver byggas flest hyreslägen- heter, nämligen Stockholmsområdet, var intresset minst för att söka investeringsbidrag. Stockholms kommun sökte för bara 50 lägenheter vid första an- sökningstillfället. Men på många andra håll i landet är det en stor framgång. I Skövde - denna fina kommun där det finns en bred uppslutning bakom det kommunala bostadsbola- get - bygger man ungefär 140 lägenheter i centrala Skövde tack vare investeringsbidraget. Det är projekt som inte hade kommit till stånd utan investeringsbi- draget. Jag tycker att Ulla-Britt Hagström ska åka hem till sin kommun och förklara att Kristdemokra- terna vill avskaffa investeringsbidraget. Även på andra håll, såsom Linköping, Malmö och Göteborg m.fl., kommer nu hyresrättsproduktionen i gång tack vare investeringsbidraget. Flera talare, bl.a. Inga Berggren, har tagit upp be- hovet av att åstadkomma en bättre konkurrens på byggmarknaden. Det tycker jag också är en väldigt central fråga. En bättre konkurrens och en starkare roll för byggherrarna när det gäller upphandlingen kan leda till väsentligt lägre produktionskostnader än vad vi har i dag. Det är också därför som vi följer upp Byggkost- nadsdelegationens arbete genom inrättandet av bygg- kostnadsforum på Boverket. Vi ställer årligen 20 miljoner kronor till förfogande för att genomföra pilotprojekt som syftar till att sänka kostnaderna för de boende och samtidigt främja ekologisk omställ- ning. Fru talman! De allmännyttiga bostadsföretagen har under lång tid spelat en mycket viktig roll när det gäller att förverkliga de boendepolitiska målen. I de två propositioner som regeringen i går lade på riksda- gens bord föreslår vi en rad åtgärder som ska stärka och utveckla de allmännyttiga bostadsföretagen och skapa en ny boendeform på den svenska bostads- marknaden, nämligen kooperativ hyresrätt. Genom de här förslagen ger vi allmännyttan tydli- ga ramar för framtiden samtidigt som vi öppnar möj- ligheterna för en vidareutveckling av hyresrätten som boendeform. Vi får säkert tillfälle att återkomma till debatten om allmännyttan. Den är ju ständigt levande. När riksdagen ska behandla de här propositionerna kom- mer jag med glädje att delta i debatten. Allmännyttan spelar en central roll på den svenska bostadsmarknaden och är mycket av nyckeln till den framgång som svensk bostadspolitik har haft. Man har byggt upp ett väl fungerande bostadsbestånd med moderna och bra lägenheter ytmässigt och kvalitets- mässigt. Det är en position som är nästan outstanding i ett europeiskt perspektiv. Vi ska vara måna om de framgångarna, och bevara allmännyttan som en viktig ingrediens på den svenska bostadsmarknaden. Så ligger den bostadspolitiska dagordningen på plats. När det gäller bostadsförsörjningen ska vi se till att vi lyfter nyproduktionen så att vi kan bygga bort bostadsbristen och lyfta den till 25 000-30 000 lä- genheter om året. Vi ska också hantera bostadsför- sörjningen i de delar av landet där man har tomma lägenheter. Bostadsförsörjningen är nummer 1. Nummer 2 är bygg- och boendekostnaderna. Det handlar om att jobba för att pressa tillbaka byggkost- naderna och därmed boendekostnaderna. Nummer 3 är att utveckla allmännyttan. Nummer 4 är att angripa segregationen. Nummer 5 är att skapa ett program för ombygg- nad och omställning av miljonprogrammets bostads- områden. 0815435847817 N 2010-01-01 00:00:00 146284 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf40