<anforande>
<dok_hangar_id>2348332</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>EF649798-3BC8-4710-BBF4-23FED5C0D60E</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>LENNART NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! På vilket sätt, Ulla-Britt Hagström,
skulle den enskilde få hjälp genom att man i sina
semantiska övningar pratar om en friare hyressätt-
ning, vilket i praktiken innebär att om man höjer
hyrorna så blir det bra för den enskilde? Det går inte
ihop.
Hela resonemanget om en friare hyressättning
bygger enbart på marknadshyressystemet. Det gynnar
ju inte den enskilde hyresgästen att ha en hyressätt-
ningssystem som innebär att hyrorna kommer att
höjas. På vilket sätt får då den enskilde frihet?
</anforandetext>
<intressent_id>0446973363306</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146271</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
