2348332 GP0937 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november 2001/02 37 2001-11-29 00:00:00 Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar CD8B138B-237B-4FEB-AEF2-D6D20D5A7125 180 JOHAN PEHRSON (fp) fp Fru talman! Det här utgiftsområdet berör budget- konsekvenser på det område som behandlar invandra- re och flyktingar. Det är ett område som handlar om hur vi i Sverige beter oss som nation gentemot om- världen samt vilken respekt vi vill visa människor som inte har haft den stora lyckan att födas i vårt land utan har kommit till oss på något annat sätt. När det gäller integrationsdelen av den här debat- ten kommer min partikollega Ana Maria Narti lite ytterligare att fokusera på några delar. Jag vill redan nu säga att jag verkligen tror att centrala förvaltning- smyndigheter eller statliga verk som ska skapa integ- ration är dömda att misslyckas. Jag är övertygad om att det är fel väg att gå. Det måste finnas ett utpräglat underifrånperspektiv på allt som har med integration att göra och inte ett ovanifrånperspektiv. Det är kommunerna, som finns nära medborgarna, det hänger på, tror jag, när det gäller offentliga initia- tiv för att förbättra integrationen, oavsett vad man har för etnisk bakgrund. Det är här jag tycker att man ska se till att formerna för stöd fungerar praktiskt när man behöver hjälp. Det var någon som i talarstolen tidigare tog upp situationen i ett sydligare grannland och dess valde- batt. Man får komma ihåg att effekten av att männi- skor i praktiken är exkluderade från den ordinarie eller vita arbetsmarknaden men samtidigt inkludera- de i alla våra offentliga bidragssystem skapar oro och ifrågasättande hos människor. Det kan dock aldrig legitimera de otroligt pinsamma och tragiska yttringar som det har fått i Danmark, men som även finns runt- om i vårt land. Det finns politiska organisationer som driver exakt samma poltik hos oss. Men de får sin näring från det misslyckande med integrationen som man kan se. Det kan dock aldrig legitimeras. Handläggningstiderna är centrala på flera sätt. Jag tycker att det skulle vara glädjande om de nya signa- ler vi har fått från den tillträdande migrationsminis- tern Jan O Karlsson verkligen kunde omsättas i prak- tisk handling. Jag hoppas mycket på denna nya mi- nisters erfarenheter från revisionsrätten inom EU vad avser utvärdering och effektivitet och att det kan komma svensk migrationspolitik till godo så att man kan effektivisera inte minst handläggningstiderna. När det gäller handläggningstider skulle jag också vilja rikta mig till min kollega från Moderata sam- lingspartiet, Göran Lindblad. Jag är lite tveksam till den sexmånadersgräns som du tog upp. Jag tycker att poängen med den nya asylprocessen, som jag kom- mer in på senare, är att den ska vara så lik all annan rättsprocess som möjligt. Vi har ju inga sådana tids- gränser i övrigt. Det är snarare så att handläggnings- tiderna är alldeles för långa i hela rättsprocesskedjan, även i andra ärenden. Målet måste vara att alla hand- läggningstider kraftigt förkortas, inte minst på asy- lområdet. Men att ha vissa tidsgränser tror jag är tveksamt. Däremot ska målet vara att tiden aldrig drar i väg för långt. Det får aldrig accepteras. Mottagningstiderna i asylprocessen orsakar en mängd sociala problem och ett stort mänskligt lidan- de för de enskilda individerna. Men det rör sig också ekonomiskt om ganska stora belopp. Flyktingdygns- kostnaden beräknas nästa år uppgå till 211 kr per person. Lägger man då ihop alla människor som bara väntar och väntar på besked, blir det ganska stora summor som skulle kunna användas till mer angeläg- na insatser. Om man flyttade över pengarna till själva processen, skulle man få en dubbel vinstsituation både ur mänskligt och ur ekonomiskt perspektiv, tror jag. Folkpartiet liberalerna har på det här området fö- reslagit ytterligare pengar till Integrationsverket - förslaget har dock fallit eftersom budgeten är beslutad - för att just minska handläggningstiderna. Jag tror att det skulle vara nödvändigt. Vi föreslog dessutom 100 miljoner ytterligare till domstolsväsendet, och jag tror att det behövs även där. Även om vi nu flyttar processen, kommer peng- arna att behövas i domstolsväsendet av flera skäl och inte bara på det här området. Det är glädjande att vi nu äntligen i den här kam- maren kan komma överens om att vi ska byta ut den helt oacceptabla rättsprocess som vi har haft när det gäller asylprövning i det här landet. Det har saknats fundamentala rättssäkerhetsgarantier. Nu är vi över- ens. Nu ska vi gå vidare och lägga fram ett nytt för- slag, och jag hoppas att det kommer att utformas i samförstånd. Om inte annat kan vi när förslaget kommer till oss i utskottet ha ett lika positivt samar- bete som vi nu fått på det här området. I dag är inte det egentliga tillfället för debatt om det huvudsakliga materiella innehållet i svensk flyk- tingpolitik. Vi ska ju framför allt beröra budgetfrå- gorna. Men jag kan ändå inte komma ifrån att vi har problem med hur flyktingbegreppet är definierat. Vi kommer snart att få höra företrädare för socialdemo- kraterna säga att vi har en human, rättssäker och bra flyktingpolitik. Men jag tycker att det gång på gång visar sig att flyktingbegreppet är för snävt definierat. När det inte räcker till visar det sig att de alternativa skydd vi kan ge inte alltid täcker in det vi önskar. När vi sedan kommer till humanitära skäl har det gjorts en sådan tolkning i vårt land att man svärtar ned begrep- pet humanitet, tycker jag. Det stämmer inte. Man måste därför byta ut begreppet eller byta politik. Vi kommer i den följande debatten att ta upp att svensk migrationspolitik i dag formas alltmer från ett europeiskt perspektiv. Vi har valt att ha ett sådant, och jag tror att det är nödvändigt att vi formar migra- tionspolitiken på europeisk nivå. Men man ska också kunna se att det finns oroande inslag, att allt fokuse- ras på administration för att hålla människor utanför vår del av världen. Det kan gälla transportöransvar, det kan gälla viseringsregler och det kan gälla flyk- tingsmuggling som vi kommer till i nästa debatt. Detta totalt gör att människor i dag inte lagligt kan ta sig till vårt land. Den asylprocess som europeiska statschefer med läpparna slår vakt om är i praktiken väldigt svår att nå. Man kommer helt enkelt inte att kunna utnyttja den. När det sedan gäller invandring i övrigt ska man komma ihåg att det handlar rätt mycket om arbets- kraftsinvandring. Jag tycker att det är glädjande att se att man från regeringshåll nu äntligen tillsätter en utredning och inte håller på med några interdeparte- mentala arbetsgrupper som ingen vet vad de gör. Nu blir det en utredning för att se hur vi kan möta de stora krav som kommer. Det finns inga skäl att undvika att verkligen understryka det här behovet, för det kommer att vara betydande och kommer att få andra följder som vi måste ta hänsyn till. Hur ska vi se till att de människor som kommer till vårt land - för att se till att vi har ett välstånd också om 25 år - ska förhålla sig till sina släktingar? Det handlar om anhöriginvandring osv. Det är stora frågor som vi kommer att ta ställning till i utskottet och därefter debattera här i kammaren. Jag tycker dock att det är bra att utredningen har tillsatts, och det finns anled- ning att den kommer med ett förslag väldigt snabbt. Vi i Folkpartiet står självklart bakom alla våra re- servationer, men för tids vinnande yrkar jag i det här läget bifall bara till reservation nr 4. 0224712677012 N 2010-01-01 00:00:00 146424 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf180