<anforande>
<dok_hangar_id>2348332</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>504C0E90-CF80-4D25-90BB-DA7A1FAFA2EB</anforande_id>
<anforande_nummer>173</anforande_nummer>
<talare>KALLE LARSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! I dagens betänkande behandlar vi
utgiftsområde 8 och fördelar pengar för integrations-,
storstads-, migrations- och minoritetspolitiken. Den
proposition som ligger till grund för debatten är ett
resultat av budgetsamarbete mellan Vänsterpartiet,
Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Samtidigt be-
handlas ett antal yrkanden från bl.a. Vänsterpartiet
som inte har direkt budgetpåverkan. Det ger oss till-
fälle att visa både på de likheter och på de skillnader
som finns mellan partierna i kammaren.
Efter att ha genomlidit Göran Lindblads anföran-
de nyss, kan jag konstatera att nu liksom tidigare går
den avgörande skiljelinjen mellan höger och vänster.
Det syns tydligt inte minst när det gäller synen på
storstads- och integrationspolitiken. Integration
handlar för Vänsterpartiets del ytterst om rätten till
arbete, rätten till bostad och rätten att bli lika be-
handlad och ha samma möjligheter oavsett ursprung
och hudfärg, att inte bli diskriminerad. Visst handlar
det också om särskilda insatser direkt riktade till
människor i de områden där utanförskapet är tydli-
gast, men insikten om att det inte finns någon särskild
integrationspolitik som går att skilja från annan poli-
tik är för oss grundläggande. Vänsterpartiet har också
lagt ett flertal förslag för allas rätt till arbete, för en
bostadspolitik som motverkar segregationen och för
ett utbildningssystem där ingen människa slås ut.
Kammaren kommer senare under året att få ta ställ-
ning också till ett stort antal förslag från vårt parti för
att främja integration och bekämpa främlingsfientlig-
het, rasism och diskriminering.
I dagens betänkande behandlas förslag från
Vänsterpartiet om stödet till invandrades egna organi-
sationer, ett stöd som i dag ges från såväl stat som
kommuner. Vi ser detta som en viktig del i integra-
tionsarbetet. Det är också självklart bra om det i
kommunerna finns samlingslokaler och andra platser
där människor över huvud taget kan mötas i demo-
kratiska sammanhang. Vi försvarar stödet till invand-
rades egna organisationer, och vi försvarar de all-
männa samlingslokalerna i kommunerna - till skill-
nad från exempelvis Moderaterna, som här i Stock-
holm verkar ha problem med att människor över
huvud taget träffas. Vänsterpartiet anser dock att det
är nödvändigt att regeringen kräver av invandrarorga-
nisationerna, precis som av andra organisationer som
får bidrag, att de redovisar bidragens resultat och
effekter ur ett könsperspektiv.
Herr talman! I betänkandet redogörs också för att
en del aktivt arbete faktiskt utförs för att bryta utan-
förskapet, och det är förstås välkommet, även om vi i
flera fall vill gå snabbare fram. Så är det inte för alla,
och här finns en skillnad  mellan höger och vänster,
som så ofta annars. Högern - och Göran Lindblad
gjorde det utmärkt tydligt för kammaren - vill lämna
det mesta utanför politisk påverkan, till ett öppet spel
för de s.k. fria marknadskrafterna. Vi i Vänstern ser i
stället möjligheter i att med politisk kraft och gemen-
samma ansträngningar styra samhällets utveckling.
Det är den motsättningen som gör att samtliga bor-
gerliga partier i dagens betänkande avstyrker de sär-
skilda satsningar som vi vill göra i landets förortsom-
råden. De har inte fullt ut varit tillräckliga. De har
inte haft den förankring i lokalsamhället som vi skulle
vilja se. Men det är möjligt att säga att man med extra
pengar i vissa områden kan stödja integrationsarbete,
kan få människor att växa och utanförskap att minska.
Det är en gammal motsättning mellan höger och
vänster, men den är trots allt likafullt giltig i dag.
Herr talman! När det gäller svensk flyktingpolitik
tas i dag ett viktigt steg för ökad rättssäkerhet i asyl-
processen. Vi är från Vänsterpartiets sida glada över
att ett enigt utskott kommit fram till att det vi under
flera år drivit nu också ska genomföras. Utlännings-
nämnden kommer att läggas ned och ersättas med
förvaltningsdomstolar. Migrationsverket kommer att
behöva ändra sitt arbete i och med den nya roll de
kommer att få i förhållande till förvaltningsdomsto-
larna. Det som en stor mängd människor önskat, det
som flera partier drivit, det som de flesta frivilligor-
ganisationer inom området kämpat för, blir nu verk-
lighet. Vi ser fram emot att vara med i utformandet av
propositionen, gärna i bred parlamentarisk enighet.
Vi konstaterar också att det är angeläget att få
fram pengar i kommande budgetarbete, egentligen
redan för 2002, för att komma till rätta med de ären-
den som Utlänningsnämnden samlat på hög. Om
Utlänningsnämnden inte får pengar till detta är det
risk att det i stället reses krav på "nollbeslut". Av
principiella skäl tycker vi inte att det är det bästa,
men möjligen kommer vi kanske att bli tvungna att
ställa oss bakom sådana krav. En ny och rättssäker
asylprövning måste helt enkelt kunna inledas med ett
rensat bord när det gäller tidigare ärenden.
Herr talman! Den som i dag ansöker om visering,
uppehålls- eller arbetstillstånd och svenskt medbor-
garskap måste betala en ansökningsavgift på upp till
1 500 kr. Det är trots allt en stor utgift för personer
med låga inkomster, och det utgör ytterligare ett hin-
der mot människors fria rörlighet, som det ibland
talas så väl om, samt en diskriminering av icke-EU-
medborgare. Kostnaden för att exempelvis ansöka om
svenskt medborgarskap ryms inte heller inom det
ekonomiska bistånd som kommunen ger enligt soci-
altjänstlagen. Nya medborgare ska välkomnas till vårt
land, inte avskräckas eller utestängas med ansök-
ningsavgifter, och därför har vi också föreslagit att
dessa avgifter ska avskaffas fr.o.m. 2005, men för vår
del gärna tidigare än så.
Herr talman! En viktig del av svensk flyktingpoli-
tik är möjligheten att ta emot kvotflyktingar. Under
senare år har i genomsnitt ungefär en fjärdedel av
flyktingkvoten inte kunnat utnyttjas på grund av att
de som tagits ut av byråkratiska skäl inte hunnit över-
föras till Sverige före budgetårets slut. Detta får den,
enligt vår mening, absurda konsekvensen att Sveriges
insatser för dessa synnerligen utsatta människor inte
alls blir vad Sveriges riksdag har beslutat. Vi menar
därför att regeringen omedelbart bör se över detta
system för att eliminera dessa snedvridningar av
fattade beslut. Varje krona som på detta sätt flyttas
från de flyktingar som behöver vår hjälp till den all-
männa statskassan och till eventuella skattesänkning-
ar är en krona för mycket. Det vi beslutar bör också
bli verklighet, inte minst när det gäller att rädda män-
niskoliv.
Jag står bakom samtliga Vänsterpartiets reserva-
tioner, men yrkar för tids vinnande bifall till reserva-
tion 8 under punkt 10.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att trots
att vi när Utlänningsnämndens uppgifter nu kommer
att övertas av förvaltningsdomstolarna tar ett steg
närmare en rättssäker asylprocess återstår mycket att
göra för att skapa en human och generös flyktingpo-
litik i det här landet. Byggandet av Fästning Europa
fortgår, även om en mursten i dag kastas på sophö-
gen. Och det sker trots att den direkta motsatsen häv-
das av socialdemokrater och majoriteten moderater.
Men det räcker inte med att prata - det man säger
måste också omsättas i praktisk handling. Låt mig
bara ta ett kort exempel.
Enligt de riktlinjer som Migrationsverket pressats
att ta fram för att hantera kvinnors asylskäl anges det
tydligt att en kvinna ska möta samma handläggare vid
sina olika kontakter med verket och att det, för att
skydda kvinnan, i verkets beslut inte ska kunna utlä-
sas att skälet för asyl, eller i den mening att det
handlar om avslag, är att man har varit utsatt för ex-
empelvis våldtäkt. Men vi möter fortfarande kvinnor
som träffat flera olika handläggare och därför tvingats
återberätta om oerhörda kränkningar vid flera tillfäl-
len. Vi läser fortfarande både bifallna och avslagna
ansökningar där våldtäkt uppges i besluten, vilket kan
leda till ytterligare personliga tragedier för kvinnorna
i fråga.
Herr talman! Kampen för en värdig, rättssäker och
human flyktingpolitik, kampen för varje människas
värdighet, går vidare.
</anforandetext>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146417</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf173</protokoll_url_www>
</anforande>
