<anforande>
<dok_hangar_id>2348332</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>946BE1CE-1E61-49B2-8D55-A3E61D734DB8</anforande_id>
<anforande_nummer>172</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN LINDBLAD (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation nr 1. Dessutom kan jag rekommendera
kammarens ledamöter att läsa vårt särskilda yttrande
som finns fogat till betänkandet.
Jag inledde förra årets debatt med att konstatera
att precis som året innan fanns det inget ansvarigt
statsråd närvarande. Även om det är trevligt att de-
battera med utskottskamraterna börjar det att bli lite
tjatigt att år efter år efterlysa ansvarigt statsråd. Att
ingen migrationsminister finns här har sin naturliga
förklaring, men integrationsministern har tydligen
valt att inte heller i år prioritera riksdagens debatt.
"Den nuvarande integrationspolitikens praktiska
utformning lägger hinder för arbetsmarknadsintegra-
tionen redan i budgetprocessen. Där segregerar stats-
budgeten på förhand den invandrade populationen
och definierar dem som potentiella socialbidragstaga-
re vars existens ska finansieras av utgiftspost 8 i bud-
geten, konstruerad som en permanent kostnad för
samhället i form av ett socialbidragskonto."
Det här var ett citat ur en nästan exakt ett år gam-
mal artikel. Den är fortfarande mycket aktuell. Arti-
keln skrevs av Hedi Bel Habib, som tidigare arbetade
på Integrationsverket, tillsammans med Widar An-
dersson - inte okänd här i huset - och landshövding-
en Björn Eriksson. Debattörerna ansåg vidare i arti-
keln att integrationspolitiken ska avvecklas och att en
ny tillväxtproposition med bäring på mångfaldseko-
nomi ska läggas fram. För egen del kan jag bara in-
stämma i en sådan önskan.
Även regeringen förefaller ha kommit till insikt i
budgetpropositionen. Det hade regeringen gjort även
förra året. Där framgår att utvecklingen inom det
integrationspolitiska området är långt ifrån tillfreds-
ställande i förhållande till de mål som riksdagen be-
slutat om. Det är en årligen återkommande formule-
ring. Jag undrar varför socialdemokraterna inte drar
konsekvenserna av ett uselt utfall av politiken när
man faktiskt ändå insett att utfallet är uselt. Det är
faktiskt hög tid för nytänkande.
Redan Storstadsutredningen visade vartåt utveck-
lingen var på väg. Trots det trampar socialdemokra-
terna vidare på den katastrofala stigen ivrigt påhejade
av sina socialistiska stödpartier. Det är en stig som
enbart leder till ökat utanförskap, främlingsfientlighet
och tilltagande segregation.
Herr talman! Det är med nuvarande politik osäkert
vem som ska integreras och till vad. I själva verket
har den förda, misslyckade politiken skapat ett utan-
förskap. Detta utanförskap innebär att människor,
såväl invandrare som svenskfödda, inte har möjlighet
att påverka sin egna liv. Det är inte möjligt att genom
eget arbete påverka situationen. Även de fattiga män-
niskor som har ett arbete sitter fast i utanförskapet.
Genom tröskeleffekter i socialförsäkringssystemen
förhindras människor att genom eget arbete förbättra
sina levnadsförhållanden. Det måste nu bli ett slut på
den förda socialistiska politiken där politiker beskäf-
tigt fixar människors liv. Varför är majoriteten inte
beredd att ompröva politiken med den stora elän-
desindustri som faktiskt håller människor i ett utan-
förskap?
Herr talman! Vi har i parti- och kommittémotioner
förordat en helt annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än vad det socialistiska
blocket gör. Det krävs såväl en moderniserad arbets-
marknad och avregleringar som sänkta skatter och
lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sveri-
ge. Vi vill satsa på en utbildning som ger större möj-
ligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både före-
tag och människor växa. Ännu fler kan komma in på
den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala trygghe-
ten ökar också i andra bemärkelser. Friheten att välja
bidrar till mångfald, bättre kvalitet och större trygg-
het. De enskilda människorna får ett större inflytande
över sina liv. Som vanligt är det ytterst en fråga om
makt.
Herr talman! Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar framför allt för låg- och medelin-
komsttagare. Alla människor ska kunna leva på sin
lön utan att vara beroende av det offentliga för sin
försörjning. Då kan vi faktiskt koncentrera resurserna
till de människor som är i störst behov av gemen-
samma insatser och som behöver stöd och hjälp.
Herr talman! Vi har från början ifrågasatt syftet
med att inrätta Integrationsverket. Vi har inte haft
någon anledning att ompröva den åsikten, varför vi
nu anser att Integrationsverket ska läggas ned och i
samband därmed anslaget till integrationsåtgärder
avvecklas.
I samband med Integrationsverkets avvecklande
bör också frågan om stöd till antirasistiska organisa-
tioner föras upp till diskussion. Det är förfärande att
Integrationsverket har betalat ut medel till organisa-
tioner som har deltagit i Göteborgskravallerna. Stat-
ligt stöd bör inte kunna ges till organisationer som
förespråkar våldshandlingar. Reglerna bör därför,
enligt vår mening, ändras på sådant sätt att det klart
framgår att endast organisationer som respekterar
demokratiska arbetsformer kan ges statligt stöd.
Enligt vår mening är det fel av regeringen att fort-
sätta att anslå budgetmedel till storstadssatsningen.
Alla de miljarder som har plöjts ned i förvisso kanske
godhjärtade projekt har inte gett särskilt många på-
visbara resultat. De står inte i någon som helst rela-
tion till satsningens storlek. De miljarderna har san-
nolikt bidragit till att förstärka utanförskap och bero-
ende. Anslaget bör avvecklas. Andra vägar ska prö-
vas.
Vi menar att de viktigaste uppgifterna är att skapa
social och geografisk rörlighet. Det kan uppnås bl.a.
genom att bostadsmarknaden och arbetsmarknaden
avregleras.
Herr talman! Svensk flyktingpolitik måste svara
mot högt ställda humanitära krav. Enligt vår mening
är rättsstatens principer om att myndighetsutövning
ska ske med respekt för den enskilde av fundamental
vikt. Jag hälsar därför med stor tillfredsställelse det
eniga utskottsinitiativet som uppmanar regeringen att
fort lägga fram en proposition med förslag om att
avveckla Utlänningsnämnden och att föra över asyl-
prövningen till förvaltningsdomstolarna. Det här
beslutet, som tidigare var omöjligt, blev plötsligt så
möjligt att utskottets ordförande faktiskt oblygt häv-
dade att socialdemokraterna i riksdagen alltid har
varit för en modell med förvaltningsdomstolar.
Herr talman! Nu tycker jag att vi struntar i det
som har varit och vem som tyckte vad tidigare. I
stället är det nu viktigt att vi med kraft hjälps åt att så
fort som möjligt få fram ett riksdagsbeslut om en
processordning som fungerar bra.
Rättssäkerhet och värdighet bör i framtiden ge-
nomsyra den svenska migrationspolitiken. Det är
därför utomordentligt angeläget att regeringen noga
följer utvecklingen när det gäller tillströmningen av
asylsökande. Tillräckliga medel måste anslås så att
långa väntetider elimineras.
Bo Lundgren uttalade i en intervju tidigt i höstas
följande:
"Regeringen har som mål att asylsökande skall få
svar på sina ansökningar inom sex månader. Om man
menar allvar med detta är det från humanitär ut-
gångspunkt rimligt att den asylsökande får stanna, om
ansvarig myndighet inte klarar av att uppfylla mål-
sättningen. En parallell kan dras till vårt förslag om
vårdgaranti: om det egna landstinget inte klarar av att
ge vård inom tre månader, skall man som patient ha
rätt att vända sig till en annan vårdgivare. En förut-
sättning vad avser asylsökande är dock att den
asylsökande samarbetat fullt ut med myndigheten,
lämnat korrekta uppgifter och att inte särskilda och
godtagbara skäl för fortsatt utredning faktiskt förelig-
ger. Likaledes är det rimligt att, om skälen som talar
för respektive emot väger lika, tolka till den asylsö-
kandes fördel. I ett anständigt rättssamhälle måste i
sådana fall individens rätt gå före statens."
Herr talman! Den här typen av rättssäkerhetsga-
ranti som utgår från den enskilda människan borde
kunna tillämpas inom en rad områden där enskilda är
utlämnade till kommunala och statliga myndigheter.
Herr talman! Utvecklingen i vårt södra grannland
inger oro vad gäller de klart icke-liberala inslagen i
vad som hade kunnat bli en bra liberal regeringsför-
klaring. Det är därför angeläget att vi här i dag i den-
na kammare, i den här debatten, kan manifestera
största möjliga enighet vad gäller ett öppet samhälle
som också inte bara accepterar invandring utan fast-
mer ett samhälle som bejakar nyttan och behovet av
ett fortlöpande nytillskott.
Demografiska fakta pekar tydligt på behovet av en
ökad invandring. Detta är för att vi ska kunna bevara
välfärden på en fortsatt hög nivå. Det är väl gott och
väl om barnafödandet kunde öka, men leveranstiden
från födsel till färdig produktion är faktiskt nästan 20
år - och vi behöver förstärkning betydligt fortare än
så.
Vi förordar en arbetskraftsinvandring. Det är där-
för nödvändigt att man genast börjar marknadsföra
Sverige som det framtidsland det skulle kunna bli.
Hela Europa - kanske inte Danmark - behöver fyllas
på med ca 20 miljoner invandrare under loppet av 20
år. Ska vi här i kalla Norden ha en chans att över
huvud taget konkurrera om dessa människor måste vi
på något sätt föra fram och visa att det lönar sig att
komma till Sverige. Jag är dessutom helt övertygad
om att en tillåtande attityd till arbetskraftsinvandring
skulle avlasta asylsystemet. Jag hoppas också på en
ny hållning när det gäller möjligheten för asylsökande
som fått avslag på ansökan men erbjudande om arbe-
te, dvs. att de faktiskt kan få möjlighet att söka arbets-
och uppehållstillstånd utan att först behöva åka tillba-
ka till hemlandet.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag fråga Maud
Björnemalm och övriga företrädare för den socialis-
tiska majoriteten följande: Kan vi gemensamt verka
för en arbetskraftsinvandring? Kan vi gemensamt
vrida asylpolitiken i en mer humanitär riktning? Kan
vi gemensamt stoppa slöseriet där en eländesindustri
tar hand om människor som kan och vill arbeta? Kan
vi gemensamt se till att statliga bidrag inte går till
huliganer?
</anforandetext>
<intressent_id>0870805820217</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146416</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf172</protokoll_url_www>
</anforande>
