<anforande>
<dok_hangar_id>2348332</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:37 Torsdagen den 29 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>629D32BD-3397-497C-B556-BA18BA16E958</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>YVONNE ÅNGSTRÖM (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! När jag började mitt uppdrag som
riksdagsledamot för tre år sedan och blev ledamot i
bostadsutskottet  hade jag en känsla av att bostadspo-
litiken inte var så väldigt intressant, i varje fall inte
för mig som representant för Norrland, där de största
problemen var tomma lägenheter.
Men de senaste åren har det hettat till i bostads-
politiken: fastighetsskatten, omvandling av hyresrät-
ter till bostadsrätt, ägarlägenheter, hyresnivåer, kon-
kurrens inom byggsektorn, krångliga regler - allt
detta har alltmer kommit i blickpunkten.
Enligt Folkpartiets uppfattning fungerar den
svenska bostadspolitiken dåligt - främst beroende på
ett, enligt vår mening, ideologiskt systemfel. Central-
planering, förmynderi och subventioner har präglat
den offentliga synen på bostadsmarknaden, och detta
vill vi ändra på.
Precis som övriga borgerliga partier har vi ett sär-
skilt yttrande när det gäller anslagsfördelningen och
deltar alltså inte i beslutet angående punkt 1.
Folkpartiet har satt upp ett tiopunktsprogram för
större egenmakt i boendet:
Vi vill skärpa konkurrensen på byggmarknaden
och försöka få in fler utländska byggare.
Vi vill ha en friare hyressättning i nyproduktio-
nen.
Vi vill att individerna ska avgöra om det ska vara
bostadsrätt eller hyresrätt, dvs. vi vill tillåta omvand-
ling till bostadsrätter med vanlig enkel majoritet.
Vi vill minska kommunernas roll som fastighets-
ägare.
Vi vill öka människors möjlighet att friköpa sina
tomter - precis som Bosse Ringholm fick göra.
Vi vill röja upp i regeldjungeln, som inte bara
medför förlängning av planprocessen utan också
innebär dyrare material än i många andra länder.
Vi vill tillåta ägarlägenheter.
Vi vill sänka skatterna på boendet.
Vi vill reformera bostadsbidragen.
Vi vill möjliggöra byggande av fler studentlägen-
heter.
I bostadsutskottets betänkande finns, som nämnts,
över 50 reservationer, och vi i Folkpartiet står bakom
närmare 20. Jag kommer givetvis inte att yrka bifall
till alla, och jag ska inte heller gå in på alla punkter i
detalj, utan vill beröra dem som vi anser allra vikti-
gast. Många reservationer har vi gemensamt med ett
eller flera av de övriga borgerliga partierna, och där
har redan tidigare talare framfört våra gemensamma
argument.
I vår reservation 5 om utformningen av bostads-
politiken har vi tryckt på de olika konsekvenser som
den under många år förda bostadspolitiken har fått:
köer, krångel, svarta affärer, en bostadsproduktion
som inte svarar mot efterfrågan, ineffektivitet, höga
kostnader och missnöjda konsumenter.
Den har också lett till stora regionala olikheter.
Medan Stockholm och andra tillväxtregioner har en
katastrofal bostadsbrist har vi i t.ex. Norrlands inland
ett stort bostadsöverskott både på den kommunala
sidan och i privat ägda fastigheter. Det tiopunktspro-
gram som jag tidigare har nämnt kan, om det genom-
förs, innebära stora förbättringar.
Därför yrkar jag bifall till vår reservation 5.
En mycket viktig fråga, enligt Folkpartiets me-
ning, är att vi ökar konkurrensen inom byggsektorn.
En viktig uppgift är att pressa byggkostnaderna, och
det kan ske genom ökad konkurrens. Men vi delar
inte regeringens uppfattning att Byggkostnadsforum
vid Boverket ska klara den uppgiften. Vi vill i stället
ge Konkurrensverket mer pengar och en klar beställ-
ning i detta sammanhang - ägna byggkostnaderna
extra uppmärksamhet.
En annan faktor som höjer byggkostnaderna är
byggmomsen och andra skatter. Det har tidigare tala-
re varit inne på. Mer än 60 % av kostnaden för ny-
byggnation består i dag av skatter och avgifter. Vi har
inte i nuläget föreslagit att byggmomsen ska tas bort,
men vi föreslår tillsammans med Kristdemokraterna
och Centern att man tittar på effekterna av bygg-
momshöjningen liksom konsekvenserna av en even-
tuell sänkning av skattesatsen. Jag tror liksom tidigare
talare att det visst finns möjlighet, trots att vi är med i
EU, att sänka den om vi skulle finna att det är en bra
lösning. Det finns faktiskt flera olika momsnivåer
redan i dag.
Vidare står vi bakom kravet att villkoren för in-
vesteringsbidrag för studentbostäder ska ses över. Vi
vill också öka anslaget för byggande av studentbostä-
der med 50 miljoner.
Vidare har vi tillsammans med Kristdemokraterna
och Centern krävt att frågor om byggande av billiga
ungdomsbostäder för andra än studenter ska upp-
märksammas. Nya metoder på det området bör ut-
vecklas.
Regeringen har förslagit att det ska inrättas en or-
ganisation för fortsatt statligt stöd till vad man säger
omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Det
här förslaget är en del i propositionen om regionalpo-
litik En politik för tillväxt och livskraft i hela landet.
Jag satt med i Regionalpolitiska utredningen, och
såvitt jag minns talade vi inte om den här typen av
stöd. Jag kan definitivt inte uppfatta ett stöd av denna
typ som en tillväxtsatsning. För det första är det oer-
hört orättvist - det riktar sig enbart till kommunala
bostadsföretag, såsom jag har uppfattat det. För det
andra ger det fel signaler. De kommuner som har
försökt klara av problemen på egen hand får ingen-
ting, i stället går pengar till dem som har fört någon
sorts låt-gå-politik. Man frestas att tro att det här är
frieri från regeringen till ledande kommunalpolitiker i
s.k. röda kommuner. Alltså ett klart nej från oss!
Folkpartiet har också en annan syn än regeringssi-
dan på bostadsbidragen. Vi vill minska bidragen och i
stället ge ett ökat barnstöd. Vi vill också sänka in-
komstskatten för människor med de lägsta inkomster-
na - allt för att uppmuntra människor att arbeta i
stället för att ta emot bidrag, dvs. en möjlighet att ta
sig ur den s.k. fattigdomsfällan.
Och även om vi anser att bostadsbidragen ska
minskas, och helst på sikt inte behövas, har vi fram-
fört i en reservation att beräkningen av den bostads-
bidragsgrundande inkomsten för näringsidkare ska
ändras. Så länge bostadsbidragen finns måste villko-
ren vara rättvisa för alla - löntagare och egna företa-
gare.
Vi har vidare föreslagit att regeringen bör övervä-
ga att göra det möjligt för utbytesstudenter, som
kommer till Sverige, att få bostadsbidrag. Om vi ska
få platser för våra svenska studenter utomlands måste
vi erbjuda motsvarande platser här hos oss, och efter-
som boendet i Sverige är dyrt kan detta vara till en
liten hjälp.
Fru talman! För en tid sedan läste jag om produk-
tionen av bostäder i Spanien. Bara i provinsen Mala-
ga har man producerat 70 000 lägenheter hittills i år.
Jag blev rätt förvånad när jag läste detta, så jag var
tvungen att kontrollera det med min son som bor i
landet, och det stämmer. För hela Spanien är målet en
halv miljon bostäder under 2001. Jag är medveten om
att de dels har ett mycket sämre utgångsläge än vi vad
gäller bostäder av god kvalitet, dels bygger mycket
för turister från andra länder. Men det är ändå märk-
bart hur högt många andra länder i Europa ligger. I
Habitatrapporten till FN:s generalförsamling i juni,
där flera av oss var med, kan vi se att Sverige ohjälp-
ligt hamnar sist när det gäller bostadsbyggande inom
EU. Jag tycker att det är illavarslande.
Med detta, fru talman, tackar jag.
</anforandetext>
<intressent_id>0203071331400</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146257</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0937/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
