2348331 GP0936 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:36 Onsdagen den 28 november 2001/02 36 2001-11-28 00:00:00 En begränsningsregel för fastighetsskatten, m.m. D4C9E614-56FC-41A6-BF98-F5CC8B4141D6 93 PER ROSENGREN (v) v Herr talman! Jag får önska Fastighetsbeskatt- ningskommitténs ordförande Lars Hedfors välkom- men in i kammaren. Det är väldigt intressant att han bevärdigar oss med sin närvaro när vi diskuterar be- gränsningsregeln, som faktiskt är ett barn av just denna kommitté. Det har varit mycket diskussion om krångliga och svåra skatteregler. Det är riktigt. Men jag tror inte att något parti kan svära sig fritt från att ha varit med om att göra regelsystemen krångligare och krångligare. Inte minst den borgerliga regeringen genomförde 1991-1994 saker, och det har tillkommit ytterligare saker, t.ex. expansionsmedel och räntefördelnings- regler på företagsbeskattningsområdet som är oerhört jobbiga. Nu inför man en begränsningsregel i fastighetsbe- skattningen som vid själva utformandet och vid lad- dandet av dataprogrammen på Riksskatteverket är krångliga. Det är helt riktigt. Men allting kommer att ske automatiskt. 95 % av allt detta kommer att räknas ut automatiskt. Man behöver inte sitta och räkna ut detta. Och det är tämligen enkelt för mig som skatte- betalare att också se vilken inkomst jag har och vilket taxeringsvärde jag har. Sedan ser jag ganska snabbt när begränsningsregeln blir tillämplig på mig. Att måla upp sådana jättehinder som Lennart Kollmats och delvis Carl Erik Hedlund gör förstår jag inte. Fattningsförmågan hos svenska folket enligt er är tydligen väldigt låg. Jag tror att ni underskattar svenska folkets förmåga att räkna ut 5 % av sin in- komst. Att sedan få fram detta exakt på kronan som man gör på Riksskatteverket kan kräva lite mer arbe- te. Men rent generellt kan man säga detta. Jag tror inte att en skattebetalare behöver besked mer än på hundralappen om hur stor fastighetsskatten ska vara under ett helt år. Vi kan alltså avliva myten om att begränsningsre- geln som sådan är komplicerad för skattebetalarna. Det har varit komplicerat att skriva lagtexten. Det gällde att definiera begreppet hushållsinkomst. Och det har varit jobbigt för programmerarna på Riks- skatteverket som ska ta fram skatteuträkningspro- grammet. Därefter är dessa komplikationer borta. Marginaleffekterna är, som Lisbeth Staaf- Igelström sade, marginella. I och med att man har infört ett maxbelopp på 3 miljoner kronor så faller en del av dessa marginaleffekter bort, vilket var ett pro- blem för oss i Fastighetsbeskattningskommittén. Nu handlar det om 5 %. Om man lägger detta till en mas- sa andra marginaleffekter med bostadsbidrag och andra saker så kanske man kan hävda att det fortfa- rande finns marginaleffekter. Vi har dock när det gäller maxtaxan gått in och plockat bort en av de mest marginaleffektsdrivande taxorna i systemet. Sedan blir jag väldigt konfunderad när man säger att det blir jobbigare med familjebildning. Nej, jag skulle vilja säga precis tvärtom. För två låginkomst- tagare som flyttar ihop blir det bättre om de köper ett relativt sett dyrt hus. Då träder faktiskt begränsnings- regeln i kraft, vilket den inte hade gjort tidigare. Det talas om skenskrivning. Det finns en ytterst marginell risk för skenskrivningar. Ska man skenskriva sig i en annan kommun och gå miste om den kommunala service som man har? Vi tar upp denna diskussion även i Fastighetsbeskattningskom- mittén. Det finns en liten och marginell risk för skenskrivning, men den är inte särskilt överhängande. Men det är klart att om man ska kritisera en ny re- gel och ett nytt system så tar man till kanoner för att skjuta på mygg. Sedan var det som jag tror togs upp av Kenneth Lantz, kristdemokraterna, väldigt intressant, nämligen att man tidigare har bidragit till boendet med ett visst antal miljarder och att det nu är tvärtom, att boendet bidrar med pengar in i systemet. Det är riktigt. Men om vi går från 50- och 60-talen och ser hur mycket subventioner som har getts till boendet så ligger sta- ten på ett oerhört stort minus. Och då ska man också vara medveten om att moderaterna var stora motstån- dare till de subventioner som har getts till boendet under 60-, 70-, 80- och 90-talen. De har hela tiden velat skära ned på detta. Nu plötsligt är det boendet som ska gynnas. Men räntebidrag osv. har modera- terna hela tiden motarbetat. Det första man gjorde med Danellsystemet var att skära ned på bidragen till just boendet. Men nu är det plötsligt boendet som är i fokus. Men det är bara delar av boendet. Det gäller i första hand dem som har egna hem som moderaterna vill gynna i nuvarande läge. Sedan är det intressant när Kenneth Lantz kritise- rar begränsningsregeln. Samtidigt tycker han att det inte är tillräckligt, eftersom man inte ska slå ihop hushållsinkomsten, och att fler ska komma i åtnjutan- de av detta. Jag vill till moderater, folkpartister och kristde- mokrater säga något om hushållsinkomster. Varför ska man göra åtskillnad på människor, på ett par som äger fastigheten gemensamt, i förhållande till dem där bara den ena äger fastigheten? Det är det som ni vill. Ni vill inte att hushållsinkomsten ska gälla. Det inne- bär att de som väljer att dela på fastigheten drabbas men inte de andra i ett sådant system som ni före- språkar. Det är en oerhörd inkonsekvens av er. Jag vill gärna höra hur ni förklarar detta. Direktiven till Fastighetsbeskattningskommittén var en aning snäva - ja, så pass snäva att det näst största partiet i denna kammare valde att inte vara med, och det är kanske synd. I budgeten står det att en mer förutsättningslös ut- redning ska tillsättas. Där ser man vad det är för skillnad när Centerpartiet bildar majoritet tillsam- mans med Socialdemokraterna! Då blir det en väldigt begränsad utredning. Men när Vänsterpartiet är med och påverkar blir det en förutsättningslös utredning. Kan ni se skillnaden där? Centern hade inget intresse av att ligga på och se till att få en förutsättningslös utredning. Det ville vi, och då blir det en sådan. Sedan har vi detta med sambeskattning. Jag tror att man definierar begreppet sambeskattning på ett väldigt knepigt sätt. Det var väl Lennart Kollmats som var uppe i det avseendet - nu är ju sambeskatt- ningen inte längre 100 % i och med att de sambe- skattades fribelopp höjts, så där är det på väg att jäm- nas ut. Men att här tala om sambeskattning är väldigt knepigt. När man ska ansöka om skattereduktion är det ju hela inkomsten som ska ligga till grund. Jag återkommer till frågan: Varför, Lennart Kollmats, vill ni missgynna dem som äger en fastighet gemensamt, till skillnad från dem som väljer att låta bara en stå som ägare? Det fordrar faktiskt en förklaring. När det gäller Kristdemokraterna och den kom- munala avgiften kan man i deras reservation läsa följande: "På sikt vill vi avskaffa systemet med statlig fastighetsskatt och i stället ge kommunerna en möj- lighet att ta ut en fastighetsavgift (på en betydligt lägre nivå än nuvarande skatt) för täckande av kost- nader för vägunderhåll och liknande." Några gånger har jag hört Kristdemokraterna yttra sig över beloppen. Det rör sig om 4 500-6 000 kr - en ganska rimlig fastighetsskatt, kan man tycka. Kenneth Lantz tar upp ett intressant fall här. Det gäller då den som har köpt en fastighet för 300 000 kr, en fastighet som har ett taxeringsvärde på 500 000 kr. Är det så att det är en generell sänkning kommer det att rättas till vid nästa fastighetstaxering. Det intressanta är att den personen i dag betalar 5 000 kr i fastighetsskatt. Med Kristdemokraternas förslag hamnar det kring 4 500-6 000 kr - ja, man bör nog tona ned debatten lite grann och vara lite mer sansad när man gör de här bedömningarna och angriper poli- tiska motståndare. Jag har räknat ut att den som köper fastigheten för 300 000 kr får en månadskostnad, inklusive fastig- hetsskatten, på ca 4 000 kr. Det tycker jag är ganska bra. Den personen kommer knappast i åtnjutande av någon begränsningsregel, så jag vet inte var han hör hemma i den här debatten. Den här personen har faktiskt en väldigt låg boendekostnad. Om man ska vara konsekvent och ta bort fastig- hetsskatten och införa en kommunal avgift försvin- ner, i konsekvensens namn, även ränteavdraget. Vissa kan då hävda: Vi menade inte det. Vi ska ha ett in- konsekvent skattesystem. Men om man ska vara konsekvent tar man bort ränteavdraget, och då kommer boendekostnaden för den person som Kenneth Lantz refererar till att bli betydligt högre än vad den blir om man följer nuva- rande majoritet. Det är bara att konstatera att det är så - jag gör den uträkningen rakt upp och ned. Ni säger att det blir ett billigare boende, men det är alltså pre- cis tvärtom. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande 2001/02:SkU3. 0681085425612 N 2010-01-01 00:00:00 146187 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0936/#anf93