<anforande>
<dok_hangar_id>2348331</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0936</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:36 Onsdagen den 28 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>36</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Omstrukturering av industriforskningsin- stituten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9FC4AAF1-E451-437E-BA5D-7E0A814BFEE1</anforande_id>
<anforande_nummer>149</anforande_nummer>
<talare>BIRGITTA AHLQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill börja med att tacka utskottet
för den positiva skrivningen rörande motion N347 om
forskning och utveckling inom stålindustrin. Utskottet
skriver att stålindustrin har stor betydelse för svensk
ekonomi, och efterfrågan på stål ökar.
I Luleå finns forskningsinstitutet MEFOS, ett nor-
diskt center för metallurgisk industri. Där arbetar 75
personer, och omsättningen är 90 miljoner kronor per
år. MEFOS är ett av världens ledande forskningsin-
stitut på sitt område och samarbetar med Luleå tek-
niska universitet - en av Sveriges viktigaste stöd-
punkter för teknisk utveckling. Både MEFOS och
universitetet betyder mycket för oss i norr och natur-
ligtvis också för hela Sverige och EU.
MEFOS har arbetat fram ett forskningsprogram
med visionen att vidmakthålla och utveckla Sveriges
världsledande position när det gäller stål. Det är fråga
om att skapa en stålindustri utan deponeringsbehov
och med de lägsta utsläppen i världen av koldioxid.
Det är viktigt att vi, riksdag och regering, utvärde-
rar och gör kontinuerliga uppföljningar så att den
typen av forskningsprojekt som håller mycket hög
kvalitet och har hög relevans kan bedrivas och säker-
ställas. På så sätt kan Sverige försvara sin tätposition
på stålmarknaden i världen.
MEFOS är också engagerat i olika EU-projekt,
men i framtiden måste möjligheterna blir större inte
bara för MEFOS utan för alla forskningsinstitut. För
att det ska kunna ske måste instituten få hjälp med
finansiering. De kommande stora forskningspro-
grammen inom EU måste hanteras snabbt så att det
inte blir vare sig väntetider eller oklarheter för insti-
tuten. Annars blir det svårt för oss i Sverige att vara
med på EU:s spelplan. De regionala tillväxtmedlen
bör också ses som en möjlighet till finansiering när
det gäller den typen av program.
Avslutningsvis: Vi får alltså inte glömma bort att
vi fortfarande är beroende av det vi kallar våra basnä-
ringar. Dessa näringar måste kunna utvecklas och
kopplas till såväl IT som elektronik, mikroelektronik i
allmänhet och bioteknik. Det finns inget motsatsför-
hållande mellan de nya och gamla näringarna. De nya
teknikerna betyder mycket när de utnyttjas i de gamla
basnäringarna.
Både stålindustrin, som finns medtagen i motio-
nen, men också skogsindustrin är för oss i Norrland
av stor betydelse och måste utvecklas med hjälp av
forskning.
</anforandetext>
<intressent_id>061124537800</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146243</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0936/#anf149</protokoll_url_www>
</anforande>
