2348331 GP0936 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:36 Onsdagen den 28 november 2001/02 36 2001-11-28 00:00:00 Omstrukturering av industriforskningsin- stituten CDEFF375-A799-4809-BA30-3FF477EB3498 139 LENNART BEIJER (v) v Fru talman! Som kanske framgår är utskottet rela- tivt enigt om nödvändigheten av omstruktureringen som föreslås i betänkandet. Vi är också överens om att det behövs starkare institut för att bl.a. klara den internationella konkurrensen, även om kd tydligen har vissa tvivel i den delen. Jag tycker faktiskt att både Karin Falkmers och Harald Bergströms nattsvarta pessimism om forsk- ningen i Sverige stämmer mycket dåligt med verklig- heten. Allting kan naturligtvis bli bättre, men det är ingen bra utgångspunkt för diskussion när man inte alls ser de stora fördelar som forskningen i Sverige ändå har haft genom åren och fortfarande har. Flera motioner och reservationen tar upp frågan om svårigheterna för små och medelstora företag att tillgodogöra sig forskningen samt nödvändigheten att redan nu förbereda sig inför EU:s sjätte ramprogram, och det är väl riktigt. Majoriteten håller med om detta och att dessa frågor är ytterst viktiga. Vi tror att just den föreslagna omstruktureringen svarar upp mot de här behoven. Det är alldeles självklart att vi måste bli bättre på att få med liten och medelstor industri, och det är alldeles självklart att vi i det nya sjätte rampro- grammet måste vara mycket aktiva. Utskottet har dessutom mycket hårt understrukit vikten av att Vinnova och instituten utöver bioteknik, informationsteknik, elektronik och materialteknik ska arbeta med kunskapsfrämjande projekt som berör svensk basindustri, som flera talare varit inne på. Utskottet vill särskilt understryka vikten av forsk- ningsinsatser i skogsindustrin. Samtliga dessa fyra prioriterade inriktningar är till nytta också för skogsindustrin, vill jag påstå. Men för ett skogsland som Sverige är det självklart viktigt att skogsindustrins starka ställning bibehålls. Det finns mycket att göra vad gäller vidareförädling och ener- gieffektivisering. Däremot kan man väl tillägga att det kanske inte alltid är just statliga insatser som behövs för att få till stånd dessa åtgärder i svensk skogsindustri. Jag tror att skogsindustrin faktiskt får ta ganska stort eget ansvar och nu också är beredd att göra detta. Fru talman! I dag har vi fått en ny tidning som heter Magasin Vinnova. Jag rekommenderar den för läsning. Den visar ytterligare hur viktigt det är med forskning och vilken avgörande roll forskningen kan spela i samhällsutvecklingen. Jag ska ta ett exempel från tidningen som är all- deles färsk, nämligen ett projekt om IT-system i ar- betslivet där Vinnova är finansiär. Dessutom ingår KTH, LO och TCO. Man har funnit klara belägg för att de IT-system som man i dag oftast har i industrier och andra verksamheter från början är anpassade till framför allt företagsledning och till de som sitter på toppen av en organisation. Man har också fått klart för sig att IT-satsningarna har blivit mycket dyrare än vad man från början trodde. Dessutom ger de mycket mindre effektivisering än vad man hade förväntat sig. Det är klart att vi lite till mans kanske har känt att vi inte riktigt utnyttjar den teknik vi har. I Magasin Vinnova skriver man så här som en sammanfattning av situationen: I en modern organi- sation förutsätts att alla anställda deltar i utvecklingen av verksamheten, att alla får vara med och bestämma. Men de nuvarande IT-systemen ger dåligt stöd för den tanken. I stället slösas miljardbelopp bort på system som är krångliga och dåligt anpassade till användarna. Det är alldeles självklart att om vi nu får den här nya tekniken och för in den i industri och i näringsliv över huvud taget är själva vitsen med det hela att få hela organisationen att vara med och nyttja tekniken. Den får inte bara vara ett instrument för att få in upp- gifter till företagsledningen. Det gäller ju att få till stånd en ökad delaktighet. På vilket annat sätt än genom just IT-satsningar skulle det vara möjligt att få ett ökat ansvarstagande i alla sorts verksamheter? Detta leder i sin tur till ökad demokratisering, och självklart blir det då effektivare produktionsprocesser. Det är naturligtvis något av en kamp mellan ka- pital och arbete på klassiskt vis. Men vi borde ändå ha kommit så långt att vi inser fördelarna med att så många som möjligt är med och känner delaktighet i de olika processerna. Det här projektet har också kommit fram till, vil- ket naturligtvis är självklart, att om man nu ska kom- ma vidare gäller det att löntagare och konsumenter blir mycket aktivare. Det kräver naturligtvis att de som gör de här systemen ser till att de blir användar- vänliga. Likaså är det naturligtvis viktigt att få de stora le- verantörerna att förstå att det här är krav som kom- mer, inte bara i Sverige utan också i Tyskland, Frank- rike England osv., och att efterfrågan blir så stark att det blir intressant att ställa in sig i ledet. Det finns en annan intressant bit i magasinet, nämligen om hur man på transportsidan forskar fram bränsleceller och hybridbilar. Likadant är det här, miljökraven ökar. Det vet vi. Miljökraven kommer att bli en allt större konkurrensfråga. De företag som inte hänger med på miljösidan kommer inte att klara framtiden. Båda dessa exempel tycker jag visar alldeles ut- märkt på forskningens nödvändighet. När man läser här får man också klart för sig att forskningen inte är precis den fråga som vi kommer att diskutera i valrö- relsen. Men det skulle vara väldigt bra om vi kunde få en bredare diskussion ute i samhället över huvud taget om forskningens betydelse. Jag tror att man skulle vinna mycket på detta. Det är för lätt att inom forskningen använda en massa svåra uttryck, en mas- sa saker som egentligen är för tekniska för vanliga människor att förstå, och naturligtvis också för riks- dagsledamöter. Avslutningsvis, fru talman, vill jag kommentera reservationen med några ord ytterligare. Man skriver nämligen, och jag tror att Karin Falkmer också har sagt det muntligen, att den industrirelevanta forsk- ningen måste garanteras en långsiktig statlig grundfi- nansiering. Det intressanta här är att både moderater och öv- riga borgerliga partier så hårt markerar att endast staten kan garantera uthållighet och långsiktighet i denna viktiga verksamhet. Tanken slår mig då, fru talman: Kan det månne finnas fler områden där detta axiom passar? 0993294767708 N 2010-01-01 00:00:00 146233 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0936/#anf139