<anforande>
<dok_hangar_id>2348328</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:33 Fredagen den 23 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3F467C3C-38C9-44DD-9CE2-8FFA626213DA</anforande_id>
<anforande_nummer>42</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE CARLSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Tyvärr räcker inte sex minuter, och
jag drog faktiskt över tiden ganska mycket. Men det
här är någonting som jag ofta pratar om. Jag tycker
att det är oerhört viktigt. Det är därför glädjande att vi
har 10 miljoner avsatta för speciella ungdomssats-
ningar. Visst är detta viktigt.
Berit Adolfsson och moderaterna pratar om att
undervisningen är så oerhört viktig och att den skulle
räcka till allt, men det är ju inte så. En del går igenom
skolan och lär sig tyvärr inte riktigt så mycket som
det är tänkt. Då måste man få möjlighet att rehabilite-
ra sig. Precis som vi har vuxenutbildning måste vi
kunna ha konsumentundervisning på olika nivåer.
Jag tycker att fackföreningarna borde satsa myck-
et mer på konsumentpolitik än vad de gör. Man kan
faktiskt, vill jag hävda, genom att vara en kunnig och
duktig konsument spara mer pengar än vad vissa
löneförhandlingar kan ge.
</anforandetext>
<intressent_id>0810673119603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>145925</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0933/#anf42</protokoll_url_www>
</anforande>
