2348328 GP0933 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:33 Fredagen den 23 november 2001/02 33 2001-11-23 00:00:00 Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005 8CC7F560-B938-4199-AE41-55A62EBF0046 4 KARIN JEPPSSON (s) s Fru talman! Ledamöter och åhörare! Konsument- politiken är en del av välfärden. Det är självklart för mig som socialdemokrat. En aktiv och verkningsfull konsumentpolitik är lönsam för den enskilde, för näringsidkaren och för samhället. Det är inget gammalt politiskt område och har heller inte blivit upplyft av stora flertalet, ett område som tyvärr inte åtnjuter den status det borde ha. Men trots det påstår jag att detta är ett område som vi måste arbeta aktivt med. Det vi, som enskilda indivi- der, tjänar på en aktiv konsumentpolitik kan många gånger uppväga en sämre löneutveckling, dvs. att det ger mer pengar i plånboken. Om vi gör felaktiga köp, om det gäller varor eller tjänster, kostar det en massa pengar och ger problem helt i onödan. Näringsidkare som har respekt för mig som en- skild konsument tjänar på det genom att mitt förtro- ende för henne eller honom ökar. En välutbildad, stark konsument klarar sig själv, vilket gagnar henne eller honom och den seriösa näringsidkaren. Rätt köp gör att jag som konsument slipper dyra kostnader för dåliga produkter. Alla tjänar på att en näringsidkare är seriös. Alla tjänar på en stark konsument. Överskuldsättning, som många konsumenter drabbas av, kan vara personliga katastrofer som i slutändan kan kosta samhället mycket pengar. Det kostar också näringsidkarna stora summor. Fru talman! Ibland känns det som att vissa partier anser att det finns murar mellan konsumenten, nä- ringsidkaren och samhället. Så är det inte och kan heller aldrig bli. Dels är de olika aktörerna beroende av varandra, dels tillhör vi alla minst två av dessa grupper. Flera tillhör alla tre grupperna. En fråga som inte precis har den högsta statusen bland våra politiska områden har trots allt en otroligt stor betydelse för var och en av oss i vardagen. De fem mål som vi numera har att ta ställning till känns väldigt relevanta. Inflytandemålet innebär att konsumentens ställ- ning och inflytande på marknaden ska stärkas. Som konsument vill jag ha ett starkt inflytande över den s.k. marknaden. Jag vill inte känna att jag inte vet vad jag ska handla. Hushållningsmålet innebär att hushållen ska ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt. För många är resursbristen i första hand brist på pengar. Då gäller det att få peng- arna att räcka till. Det är nog så besvärligt i en tid när utbudet bara ökar. För andra är resursbristen främst beroende på att tiden inte räcker till. Då är det viktigt att slippa springa runt och jämföra och kontrollera allt jag behöver köpa om jag inte vågar lita på markna- den. Säkerhetsmålet innebär att konsumenternas hälsa- och säkerhet ska skyddas. Om jag köper varor eller tjänster vill jag också vara säker på att de inte är skadliga vare sig för mig, för familjen eller för någon annan. Miljömålet innebär att sådana konsumtions- och produktionsmönster ska utvecklas som minskar på- frestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. I dag är de flesta införstådda med att våra produktionsmönster liksom våra konsum- tionsmönster påverkar miljön. Det är viktigt att de inte utarmar vårt jordklot. Det är viktigt att vi kan välja varor som är skonsamma mot miljön, bra varor som är märkta, så att jag lätt kan välja är viktigt. Kunskapsmålet innebär att konsumenten ska ha tillgång till god vägledning, information och utbild- ning. Det är det nya målet, och det känns mycket bra att det är med. För att vi ska kunna utnyttja allt som en aktiv konsument behöver är det viktigt att vi har tillgång till en bra utbildning, att vi har tillgång till god vägledning och att vi har tillgång till bra infor- mation. Det står numera med i propositionen och i lagutskottets betänkande som vi ska behandla i dg. Med glädje yrkar jag bifall till det målet. Utskottet ställer sig också bakom följande delmål som finns i propositionen: · Vägledning, information och utbildning till kon- sumenterna ska vidareutvecklas. · Ideella organisationer ska ges möjligheter till ökat inflytande i konsumentpolitiken. · Konsumenten ska ges en starkare ställning på de finansiella marknaderna. · Arbetet med produktsäkerhet och marknadskon- troll, särskilt när det gäller barns säkerhet, ska för- stärkas. · Konsumentforskningen ska stödjas. · Konsumenterna ska ges förbättrad information om priser. · Konsumenterna ska ges bättre förutsättningar att agera på nyligen konkurrensutsatta marknader. · Miljömärkningen och den etiska märkningen ska få större spridning. Här har vi poängterat att vi vill veta om regering- en tänker ändra i dessa delmål. Med andra ord vill vi ha möjlighet att påverka dessa i så fall. Propositionen har föregåtts av en utredning med många bra förslag. Alla förslag finns inte med i pro- positionen, men de flesta finns beaktade på så sätt att det ska tillsättas utredningar för att man ska kunna verkställa förslagen. Den stora bristen med utred- ningen var att tiden var för knapp. Därför är det nöd- vändigt att titta vidare på en hel del områden. Det här var en liten inledning om vikten av en ak- tiv konsumentpolitik. Det finns ett parti som skiljer ut sig i väldigt stor utsträckning i synen på vad som menas med god konsumentpolitik, och det är mode- raterna. Moderaternas syn är att alla ska klara sig själva och att marknaden är självsanerande. Om det ändå vore så väl! Berit Adolfsson inledde sitt anförande med att sä- ga att moderaterna skiljer sig väldigt mycket från oss övriga partier, och det håller jag med om. Berit Adolfssons uppfattning är att det är en rättighet som man har i en fri demokrati. Det är det som stimulerar den fria demokratin, att vi har olika uppfattningar. Att vi kan diskutera olika uppfattningar är också det som gör att riksdagsuppdraget är så roligt. Det är nästan det enda som jag och Berit Adolfsson är överens om. Sedan har jag en fråga till Viviann Gerdin. Jag blev lite orolig. Plötsligt verkar det som att Center- partiet är på väg att närma sin moderaternas syn på konsumentpolitiken. Det kan väl ändå inte vara möj- ligt. I så fall blir jag väldigt besviken. Fru talman! Tyvärr krävs det en hel del reglering- ar och stöd från samhällets sida för att detta ska fun- gera. Att samhällets stöd till konsumentpolitiken skulle vara ett uttryck för planekonomi och förmyn- darmentalitet känns främmande för mig som social- demokrat. Med andra ord: Min och Berit Adolfssons syn på konsumentpolitiken skiljer sig mycket åt. Enligt Berit Adolfssons syn kan jag som konsu- ment inte kan göra ett fritt val. Det är befängt. Att det skulle innebära att jag fråntas min konsumentmakt känns lika främmande. Kan verkligen Berit Adolfs- son på fullt allvar hävda att mitt fria val är begränsat på grund av att vi har ett starkt konsumentverk? Hur många hyllmeter varor finns det inte i våra varuhus? Hur många olika sorters tvättmedel, mjöl och strumpor finns det välja mellan? Nog finns det så mycket att det räcker när jag ska välja. Vad beträffar reservationerna som handlar om kunskapsmålet vill jag yrka avslag till dessa, inte för att jag inte tycker att det är ett viktigt mål, utan därför att målen inte är rangordnade. Det är fem jämställda mål och det är bra. Ska vi rangordna målen blir det svårt att veta vilket mål som ska vara tvåa, trea osv. Jag yrkar avslag på reservationerna 1,2 och 15. Ett annat krav som finns i reservation 3 av krist- demokraterna handlar om att funktionshindrades situation ska uppmärksammas i ett eget mål. Det kan verka bra, om vi inte vill att den handlingsplan för handikappolitiken som vi antog för cirka ett och ett halvt år sedan ska följas. Vi har beslutat att följande mål ska gälla för han- dikappolitiken: · Det ska finnas en samhällsgemenskap med mång- fald som grund. · Samhället ska utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. · Det ska vara jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshin- der. Det är viktigt att vi arbetar mot de målen, och inte fortsätter att göra samhället otillgängligt för de perso- ner som drabbats av någon form av funktionshinder. Förutom detta har numera Konsumentverket en viktig roll i det här arbetet som sektorsmyndighet. Jag vill dock understryka att vi socialdemokrater har arbetat och arbetar för att samhället ska bli till- gängligt för alla. Jag yrkar avslag på reservationen. Märkningsfrågorna är ständigt aktuella. Som det går att läsa både i propositionen och i vårt betänkande pågår det mycket inom det här området. I årets bud- getproposition står att säkra livsmedel är ett priorite- rat område, och inom EU pågår ett lagstiftningsarbete som stämmer väl överens med det som krävs i motio- nerna. Det känns rätt att se vad som kommer ut av det. Blir inte resultatet acceptabelt finns det all anled- ning att återkomma i frågan. Jag yrkar avslag på reservationerna 5 och 6. Reservationerna som behandlar de ideella organi- sationerna kan avslås därför att det i dag finns alla möjligheter för de frivilliga organisationerna att ar- beta aktivt i den riktning som de själva önskar. Det avsätts mera pengar till dessa organisationer - jag tänker då på de 10 miljoner som avsatts till ett ung- domsprojekt. Från utskottets sida anser vi också att det bör övervägas om det ekonomiska stödet kan öka. Vi är på intet sätt oense om behovet av de frivilliga organisationernas arbete. Det är ett oerhört viktigt komplement till både Konsumentverkets och konsu- mentvägledarnas arbete. Jag yrkar avslag på reservationerna 9 och 10 Moderaternas syn på offentliga engagemanget i konsumentpolitiken har jag redan berört, och jag delar inte alls deras syn. Produktsäkerhetslagen har diskuterats vid alla ti- digare konsumentpolitiska debatter. Frågan är viktig, men fortfarande finns det speciallagar som täcker sådana offentliga tjänster som det handlar om. Det som har tillkommit är att vissa tjänster avreglerats, och det får till följd att även här finns det mer att göra. Därför säger regeringen i propositionen att produktsäkerhetsarbetet behöver förstärkas på flera punkter och att en översyn bör göras av den svenska lagstiftningen på produktsäkerhetsområdet i samband med genomförandet av det nya produktsäkerhetsdi- rektivet. Visar det sig att det behövs skärpningar utgår utskottsmajoriteten ifrån att regeringen tar initi- ativ till det. Jag yrkar avslag på reservation 11. Etisk märkning tas upp i reservation 13 av Mode- raterna. Den yrkar jag avslag på. Både den etiska märkningen och miljömärkningen är viktiga instru- ment för den som vill välja efter just dessa kriterier. Det är bra att utvecklingen går framåt. Det finns mycket i propositionen som täcker motionskraven. Det yrkande som finns i reservation 14 täcks ock- så av de förslag som finns i propositionen. Därför yrkar jag avslag även på den. Reservation 16 tar upp frågan om tvistlösning utom domstol, en fråga som väl täcks av pågående arbete. Även här yrkar jag avslag på reservationen. Fru talman! Som ni lagt märke till har jag inte be- rört områdena kommunal konsumentvägledning, utbildning och forskning. Det beror på att Marianne Carlström kommer att ta upp dem i sitt inlägg. Avslutningsvis yrkar jag bifall till lagutskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. 017523200206 N 2010-01-01 00:00:00 145887 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0933/#anf4