<anforande>
<dok_hangar_id>2348328</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:33 Fredagen den 23 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6EC4FE86-CE92-497D-9CE1-D79CC11AA0E8</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>VIVIANN GERDIN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Dagens konsumtionsutbud ställer sto-
ra krav på konsumenterna för att de ska kunna göra
rätt val anpassat till plånbok, funktion och miljö. En
av grundförutsättningarna för att människor ska kun-
na göra ett bra val är att de får god information inför
sina köp. Att redan i grundskolan ge barn och ung-
domar bra konsumentundervisning är en mycket
viktig förberedelse inför vuxenlivet. Konsumentun-
dervisning som ges i skolan ska vara ett naturligt
inslag och bör därför brytas ned på ämnesområden
och i princip finnas med i varje ämne. Hushållning
med resurser, återvinning och källsortering bör gå
som en grön tråd genom undervisning och informa-
tion.
Centerpartiet har länge arbetat för att en konsek-
vent märkning av livsmedel ska komma till stånd,
tyvärr utan stöd i riksdagen. En konsekvent märkning
av livsmedel avseende produktionsland, produk-
tionsmetoder, förekomsten av genmodifierade pro-
dukter, antibiotika, hormoner, bestrålning, färgämnen
och andra tillsatser bör införas.
Sammantaget kan sägas att konsumentmakten är
beroende av en väl fungerande märkning av livsme-
del. Detta gäller naturligtvis även i mycket hög grad
halvfabrikat och färdigmat. Ekologisk odling kan
också gynnas av att konsumenterna ställer krav på
den mat de köper. Genom att fler konsumenter väljer
ekologiska livsmedel kan produktionen öka och pri-
serna sjunka på dessa produkter.
Nya trender där allt mindre tid ägnas åt att laga
mat ställer krav på livsmedelsmarknaden och männi-
skors möjligheter att genom märkning göra upplysta
val. Väl utbildade och kritiska konsumenter är nå-
gonting positivt för hela livsmedelssektorn, eftersom
de i nästa led medverkar till att seriösa producenter
gynnas.
Jag yrkar bifall till vår reservation nr 6.
Så om ideella organisationer. Frågan om sund och
säker mat löses inte enbart genom myndigheter och
lagstiftning, utan det måste även till starka civila
konsumentorganisationer som kan driva på utveck-
lingen. Genom att man låter konsumenter i samver-
kan axla ett större ansvar växer engagemanget under-
ifrån.
Centerpartiet anser därför att det bör undersökas
om en del av pengarna till Konsumentverket kan
omfördelas för att stödja konsumenternas egna orga-
nisationer. Regeringen måste bli bättre på att ta till
vara det som finns hos de ideella organisationerna,
folkrörelserna och naturligtvis den enskilda individen.
Regeringens förslag att tillsätta en arbetsgrupp
som ska lämna förslag till hur organisationerna ska
ges ökat inflytande  avstyrker vi. Det finns ingen
anledning att utöka myndighetsinsatserna. Vi föreslår
att medborgarna själva ska få mer att säga till om. I
betänkandet finns ett inflytandemål. Vi i Centerpartiet
har för avsikt att genom våra förslag öka människors
inflytande. Vi uppmanar regeringen att ge människor
och organisationer förtroendet att själva komma med
förslag.
Med anledning härav yrkar jag bifall till reserva-
tion 10.
När det gäller etisk märkning har Centerpartiet i
en motion yrkat på att även textilier ska ha en tydlig
märkning av vilka produktionsmetoder som använts. I
dag märks endast kläder med tillverkningsland. Det är
oroande rapporter som påvisar att textilier kan inne-
hålla restprodukter dels av bekämpningsmedel som
används vid odling av råvaran, dels även farliga färg-
ämnen m.m. De som kommit i kontakt med textilier-
na har drabbats av hudutslag. Vi anser att Sverige
inom EU måste arbeta för att alla textilier ska miljö-
märkas. Det fanns tidigare en sådan lag men den
upphörde att gälla 1993 då den ansågs vara ett han-
delshinder inom EU. Frågan bör åter bli aktuell på
EU-nivå med hänvisning till larmrapporterna.
Angående nya marknader kan man säga att alltfler
verksamhetsområden inom den offentliga sektorn
avknoppas och privatiseras, främst tjänstesektorn. Det
betyder att likartade tjänster erbjuds konsumenterna
såväl från den privata som från den offentliga sek-
torn, men konsumenterna kan inte på några civilrätts-
liga grunder ifrågasätta felaktigheter som begåtts av
den offentliga sektorns företrädare. Konsumentmak-
ten skulle kunna stärkas betydligt om konsument-
tjänstlagen utvidgades till att även gälla tjänster som
utförs i offentlig regi.
Vi har valt att inte reservera oss i denna fråga,
utan vi nöjer oss med ett särskilt yttrande, detta bero-
ende bl.a. på att man inom EU-kommissionen senast
den 1 januari 2003 kommer att rapportera om vilka
behov som finns och åtgärder som man inom EU
avser att vidta inom tjänstesektorn.
Centerpartiet har lagt en motion med krav på ett
sjätte konsumentmål angående de funktionshindrade.
Men efter utskottsbehandlingen, där det framkom att
konsumentpolitiken för funktionshindrade anses ingå
och tillgodoses i de nationella målen för de funk-
tionshindrade, har vi därför valt att inte fullfölja mo-
tionsyrkandet. Utskottet antog så sent som våren 2001
de nationella målen, och riksdagen har också priorite-
rat att arbeta med tre arbetsområden där handikap-
perspektivet ingår. Med den redogörelsen i utskottet
nöjer vi oss.
För övrigt instämmer Centerpartiet i utskottsmajo-
ritetens förslag rörande de konsumentpolitiska målen,
kommunal konsumentverksamhet och konsument-
forskning.
</anforandetext>
<intressent_id>019623784404</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>145886</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0933/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
