2348328 GP0933 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:33 Fredagen den 23 november 2001/02 33 2001-11-23 00:00:00 Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005 4D83AEE0-0D70-4030-9934-0C27463F0FD7 24 ANA MARIA NARTI (fp) fp Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till motionen L 9, punkterna 6 och 7. Jag ställer mig självklart bakom alla våra synpunkter, men av tidsskäl nöjer jag mig med att yrka bifall på de nämn- da punkterna. I nyhetsbrevet Konsumentmakt som ges ut av Konsumentrådet läser jag på första sidan: Regeringens proposition - konservativ och tradi- tionell. Moderaternas program - reaktionärt och utma- nande. Folkpartiets program - radikalt och modernt. Självklart blir jag mycket glad. Det finns en för- klaring till den här klara och tydliga motsättningen, som Konsumentrådet beskriver. Det gäller ideologi. Vi har å ena sidan en traditionell socialdemokrati som tror att allt löses i samhället genom centrala starka hierarkiska strukturer. Allt kommer uppifrån. Sedan har vi en övertro på superman-individen hos mode- raterna. Vi som är socialliberaler tror på ett sunt sam- spel mellan olika aktörer också när det gäller mark- naden. Ett sunt samspel betyder att den offentliga sek- torn, näringslivet och ideella organisationer lämnar arenor fria för individen och de s.k. utsatta grupperna och att det finns både pengar och regelverk som gör de här arenorna tillgängliga för alla. Tyvärr är fortfa- rande det glömda Sverige - den gamla socialliberala formeln - en verklighet. I första hand vill vi jobba för det glömda Sverige. Så visst är vi glada över sådana här reaktioner. Vi kommer att göra allt som vi kan för att den här syn- punkten och de här ställningstagandena ska bli kända. "Du ska bestämma" är grundtanken hos Folkpartiet liberalerna i vår nuvarande politik. Detta betyder att konsumenten ska få bli huvudaktör i konsumentpoli- tiken. Detta betyder att konsumentens ställning ska stärkas på alla marknader. Vi tycker inte att hand- lingsplanen, som vi i dag diskuterar, har tillräckligt starka påpekanden om detta. Vi tycker att handlings- planen fortfarande präglas av den centraliserade sy- nen, med starka hierarkier och starka centrala struktu- rer i samhället. Samtidigt tycker vi att de funktions- hindrade inte uppmärksammas tillräckligt i den här handlingsplanen. Jag har lyssnat till debatten. Jag har hört de försvarande ställningstagandena som här har fått komma till uttryck, men jag tycker inte att frågan om just de handikappade ska vara självklar och inte ens behöva nämnas. Frågan är för stor. Funktions- hindrade behöver enligt deras egna organisationer mycket starkare inflytande över konsumentpolitiken. Då räcker det inte med inflytandemålet, utan detta ska tydligt specificeras. Vi har framför allt en punkt i vår motion som jag vill lyfta fram. Den gäller de nya marknaderna, men inte den nya delen av de nya marknaderna, utan den gamla delen, den som inte har avreglerats. Vi förstår inte varför konsumentköplagen och konsument- tjänstlagen inte berör offentliga verksamheter. I detta sammanhang har vi agerat flera gånger. Vi kan inte begripa denna skillnad mellan varor och tjänster som produceras inom näringslivet och varor och tjänster som produceras av bolag som är statliga eller landstings- eller kommunägda. Det är ett slags protektionism som yttras i detta. Det är också en ideologisk synvilla, som om den offentliga sektorn skulle vara absolut felfri, ett slags gudomligt inslag i samhället som automatiskt tillfredsställer allas intres- sen. Så är det inte. Nyligen avslutades en rättegång om barn som ha- de blivit sjuka på dagis och deras föräldrar som ville få tillbaka sina avgifter. Hur skulle det ha sett ut om det hade gällt ett privat dagis och inte ett kommunalt dagis? Hur skulle detta ha avslutats? Jag tvivlar på att man så lätt skulle ha slagit ifrån sig ansvaret som kommunen har gjort i det här sammanhanget. Vad får vi för svar när vi tar fram dessa synpunk- ter i vår motion? I utskottets betänkande sägs att vi ska avvakta tills alla undersökningar angående av- regleringar läggs fram. Det är inte avregleringarna vi diskuterar här. Det är det som inte är avreglerat i den offentliga sektorn som vi diskuterar. Varför ska vi vänta på svar på vad som har hänt inom elprisområdet när elproduktionen har avreglerats för att förstå vad som händer med föräldrar vars barn blir sjuka på ett kommunalt dagis i ett sjukt kommunalt hus? Det finns inget samband. Svaret som vi får från utskottet i betänkandet är inget svar. Det är bara ett sätt att kringgå ett mycket stort problem. Det finns också intressanta saker som kan lyftas fram i sammanhanget. Jag har tittat i Konkurrensver- kets nyhetsbrev där det finns en intressant rapport om kommunal planeringsverksamhet och priset på livs- medel. Där framgår det att en trög och långsam kommunal planering kan förhindra etableringen av nya livsmedelsbutiker och minska konkurrensen, vilket i sin tur leder till höga livsmedelspriser. Det finns direkta samband mellan sektorerna, men det är samband som man inte vill se av ideologiska skäl. Där tänker vi ta ordentlig strid om just dessa saker. Jag vill också tala om en viktig men oftast bort- glömd del av det glömda Sverige. Bland de skuldsatta finns arbetslösa. De här människorna har ingen möj- lighet att betala, inte ens börja betala, sina skulder. Skulderna rullar på, och räntorna växer hela tiden. Gäller det mycket långvarigt arbetslösa, sitter den som började med en skuld på 50 000 kr efter några år med en skuld på några hundra tusen kronor. Vad händer när den människan får jobb? Från första inkomstdagen slår kronofogden till och vill ha höga inbetalningar från denna människa. Det är en utmärkt metod för att skicka tillbaka den skuldsatta in i arbetslösheten. Om det inte finns den minsta eko- nomiska förbättring i den nya situationen med ett jobb, finns det inte heller motiv, incitament, att över- ge arbetslösheten och gå in i ett aktivt produktivt liv. Vi har föreslagit att Konsumentverket och krono- fogdemyndigheten ska starta en diskussion om detta. Detta har avstyrkts. Vi kommer att fortsätta att slåss för de glömda, fullständigt nonchalerade, långtidsar- betslösa. De utesluts mycket ofta från alla andra möj- ligheter som en vanlig invånare har i Sverige. Jag vill också avsluta med att påminna om att vi tycker att Konsumentverkets roll ska definieras på ett annat sätt och att opinionsbildande verksamhet ska skiljas från myndighetsutövning. 0283009944701 N 2010-01-01 00:00:00 145907 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0933/#anf24