2348327 GP0932 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:32 Torsdagen den 22 november 2001/02 32 2001-11-22 00:00:00 Aktuell debatt om maxtaxa i barnomsor- gen aktuell debatt B05D824D-D09C-4C98-9A1E-4D6F9CC604A5 2 Statsrådet Ingegerd Wärnersson (s) s Herr talman! Ingen framtidsfråga är viktigare än att unga familjer vågar och vill skaffa barn och att alla barn får goda möjligheter till en trygg uppväxt. Förskolan lägger grunden till det livslånga lärandet genom att erbjuda en trygg, stimulerande och ut- vecklande verksamhet. Lusten att lära och utvecklas finns redan hos det lilla barnet. Det är förskolans uppgift att stimulera denna lust och nyfikenhet. För- skolan ska förena en god pedagogisk miljö med god omsorg. De allra flesta småbarnsföräldrar, mammor som pappor, vill förena föräldraskap med förvärvsarbete. De vill lägga upp familjeliv och arbetsliv så att det passar familjens behov. För barnens skull ska det finnas tillgång till förskola, vars verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. För föräldrarnas skull ska det finnas en förskola där man vet att barnen har det bra och kan utvecklas i en trygg miljö till- sammans med andra barn och med engagerad och kompetent personal. OECD presenterade i somras en rapport, en tre- årig internationell studie av barnomsorg för förskole- barn. Man förde fram kritik mot Sverige på en punkt. Förskolan var för dyr och inte tillgänglig för alla. Den kritiken kan vi nu bemöta. Det OECD däremot berömmer är att vår barnom- sorg bedrivs i olika verksamhetsformer, med olika pedagogiska inriktningar, i både kommunal och en- skild regi. Det finns inte en kommun, glesbygd eller ej, som inte har byggt ut sin barnomsorg. Maxtaxereformen består av två delar. Den ena delen handlar om sänkning av avgifterna. Den andra delen är en allmän förskola från fyra år, en rätt till förskola för de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Denna reform är den största och mest genomgri- pande sedan barnomsorgens utbyggnad i början av 1970-talet. För oss socialdemokrater utgör denna reform ett ideologiskt vägval. Med sänkta avgifter bygger vi vidare på den generella välfärdsmodellen, där ingen lämnas utanför. Förskolan blir en verksam- het som erbjuds alla barn, oavsett föräldrarnas sociala och ekonomiska situation. Mot den bakgrunden är det sorgligt att konstatera att kristdemokraterna visar ett sådant ointresse för förskolan och dess utveckling. De väljer att helt ställa sig vid sidan om. Kristdemokraterna har sagt nej till att förskolan ska ha en egen läroplan, nej till att införa allmän förskola för fyra- och femåringar och nej till rätten till förskola för de barn vars föräldrar är ar- betslösa eller föräldralediga. Kristdemokraterna för således en utvecklingsfi- entlig politik som inte ser förskolan som den spjut- spets den är när det gäller möjligheterna för barn att utvecklas och lära i en trygg och stimulerande miljö. Det är för mig därför en gåta hur Folkpartiet och Centern kan samverka runt den typen av barnpolitik. Alla kommuner, möjligen med något undantag, har valt att införa maxtaxan. I många kommuner har oroliga och arga föräldrar demonstrerat mot kom- munpolitiker som vill fortsätta att ta ut höga avgifter. Detta har gett resultat. Därför är debatten här i dag ytterst märklig för mig. När en extra debatt begärs av något parti i riksda- gen har den vanligaste anledningen inom mitt ansvar- sområde varit en rapport som visat på dålig målupp- fyllelse. Här finns nu en OECD-rapport som visar att Sverige har för höga avgifter inom barnomsorgen. När regeringen vill åtgärda detta begär kristdemo- kraterna en debatt för att protestera mot åtgärden, dvs. kristdemokraterna och övriga borgerliga partier vill att regeringen ska nonchalera och strunta i OECD:s anmärkning. Man kan alltså konstatera att det som är en verklighet för föräldrarna, nämligen för höga av- gifter, möts med nonchalans av de borgerliga partier- na. Herr talman! Det förekommer många myter om maxtaxan. En myt är att det kommer att bli långa köer. I dag är det så att 90 % av de som är förvärvsar- betande redan har en förskoleplats. Vi ger möjlighet för ytterligare 45 000 barn att få gå i förskola. Vi har tittat på undersökningar av föräldrars situation. Vi har fått veta att det rör sig om ca 4 000 barn till arbetslösa för vilka föräldrarna önskar en plats. När det gäller föräldralediga rör det sig om 7 000 barn. När den allmänna förskolan införs rör det sig om ytterligare 34 000 barn. För samtliga dessa barn finns finansiering. Det finns medel avsatta för att dessa barn ska kunna få en möjlighet att gå i förskola. Dessutom vet vi att det förra året skrevs in 15 000 färre barn i förskolan, vilket innebär att resurserna till barnomsorgen ökar samtidigt som antalet barn minskar, eftersom voly- merna är beräknade på 1999 års barnkullar. Dessutom lägger vi en halv miljard på att öka kvaliteten, dvs. få in mer personal i förskolan. Det motsvarar ungefär 1 600 tjänster om vi tänker oss att det är förskoletjänster. Det kan också vara andra personalgrupper som kommer in i förskolan. Dessutom påstår man att detta inte ger en möjlig- het för alla verksamheter. Men maxtaxan gynnar all förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Föräldrako- operativ, andra enskilda förskolor och fritidshem ingår i beräkningsunderlaget för maxtaxan. De får därmed ersättning för lägre avgifter precis på samma villkor som den kommunala förskolan och fritids- hemmen. Fr.o.m. årsskiftet är maxtaxan äntligen en realitet i svensk utbildningspolitik. Med sänkta avgifter bygger vi vidare på den generella välfärdsmodell där ingen lämnas utanför. Förskolan blir en verksamhet som erbjuds alla barn oavsett föräldrarnas sociala och ekonomiska situation. Den erbjuds för barnens egen skull, och ingen ska stängas utanför för att man inte har råd. 0746654685605 N 2010-01-01 00:00:00 145662 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0932/#anf2