2348326 GP0931 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:31 Onsdagen den 21 november 2001/02 31 2001-11-21 00:00:00 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2001 samt utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, 53FC7196-B297-4A7A-B1C0-73C731AC5DA7 60 BENGT SILFVERSTRAND (s) s Fru talman! Det är inte bara vi socialdemokrater som har synpunkter på det borgerliga svartmåleriet. Tidigare under debatten kunde vi höra Jan Bergqvist citera den borgerliga tidningen Expressen som, inte utan anledning, utnämnde borgerligheten till mästare när det gäller eländesbeskrivningar. Jag kan bidra med ytterligare ett citat, också det hämtat ur en borgerlig källa, nämligen Sydsvenska Dagbladet. Under rubriken "Vartåt kamrater" skriver de följande i ett ledarstick den 19 november: I samlad tropp verkar nu de borgerliga ha lagt sig till med moderatledaren Bo Lundgrens ansträngda radikalitet. Den anas i anklagande formuleringar om att socialdemokratin representerar ett ängsligt vaktslående kring det bestående och om att den av- slutade s-kongressen var en traditionalismens tro på detta. De slutar: De borgerliga kamraterna är fortfarande bättre på att redogöra för vad de är emot än att visa på vad de är för. Den förutsägelsen av en borgerlig tidning har san- nerligen till fullo bekräftats under debatten hittills. Så långt är man enig. Sedan spretar det åt olika håll. "Det spretar, men det spretar åt samma håll." Så karakteriserade kristdemokraten Mats Odell den ge- mensamma borgerliga reservationen till finansut- skottets betänkande över statsbudgeten. Hur förhåller det sig egentligen med detta borgerliga spretande? Jo, om vi går till skrifterna, och närmare bestämt till tilläggsbudget 2, som jag i huvudsak ska uppe- hålla mig kring, finner vi på s. 58-60 i betänkandet tre borgerliga reservationer. I reservation nr 1 vill moderaterna omfördela 500 miljoner kronor inom Utgiftsområde 6 Totalför- svar, dvs. 200 miljoner utöver vad regeringen föreslår och vad utskottsmajoriteten ställt sig bakom. Bak- grunden till denna omfördelning av medel mellan förbandsverksamhet och materialanskaffning är den ekonomiska obalansen inom försvarsområdet. Krist- demokraterna hakar som så ofta på i sin reservation nr 2. Det är samma belopp de vill omfördela, men de föreslår en annan finansiering. Folkpartiet, däremot, ikläder sig gossen Rudas roll och yrkar avslag på regeringens förslag att omfördela 300 miljoner. Här spretar det onekligen ordentligt inom det bor- gerliga blocket, och det spretar uppenbarligen åt olika håll. Men härmed är det inte slut på knakandet i den borgerliga framtidsalliansens fogar. När moderaterna vid gårdagens morgonkaffe slog upp s. 22 i liv- och husorganet Svenska Dagbladet hälsades de med orden "Godmorgon, moderater" i en Brännpunktsartikel: "Moderaterna har inte förstått att världen förändrats - - - I ett drygt decennium har moderaterna ägnat sig åt en förvirrad och isolerad försvarspolitisk ökenvand- ring." Moderaterna anklagas vidare i artikeln för att hysa vilsna tankar och bedriva ett dubbelspel i för- svarspolitiken. Det hela avslutas med denna salva: "Lika klart är att moderaterna virrar vidare i gammel- dags försvarspolitik." Artikelförfattare är förutom två socialdemokrater centerpartisten Erik Arthur Eger- värn och folkpartisten Runar Patriksson - båda värde- rade kolleger i denna kammare. Det spretar, sade Mats Odell. Ja, men åt olika håll, säger Egervärn och Patriksson. Gammaldags var ordet. Det rimmar onekligen illa med dagens retorik och de skönmålningar om förny- else och systemskifte som präglade söndagens bor- gerliga fyrklöverartikel på DN Debatt. Fru talman! Den borgerliga framtidsalliansen har uppenbarligen problem både med framtiden och med alliansen. Den snabbt ökande ohälsan i arbetslivet kräver kraftfulla åtgärder, och utvecklingen när det gäller antalet sjukskrivningar måste vändas. Regeringen har nyligen redovisat ett elvapunktsprogram för att kom- ma till rätta med problemen. För att kunna åstad- komma konstruktiva resultat krävs att samsyn uppnås mellan det politiska systemet och arbetsmarknadens parter. Därför måste insatserna i strategin för att mot- verka ohälsa i arbetslivet samordnas. I en Temoundersökning utförd på uppdrag av Ar- betsmiljöverket anser 55 % av arbetsgivarna att verk- samheten vid deras arbetsplats i hög grad karakterise- ras av högt arbetstempo och stor arbetsmängd. Av samma undersökning framgår att 63 % av arbetsgi- varna och 80 % av skyddsombuden anser att de har otillräckliga kunskaper i arbetsmiljöfrågor. Det finns uppenbarligen ett mycket stort behov av kunskaps- spridning och information inom detta område. Det är med andra ord på arbetsplatserna och i arbetsorgani- sationen som de stora möjligheterna föreligger att komma till rätta med ohälsoproblemen. Mot denna bakgrund är de trepartssamtal som regeringen inlett med arbetsgivarna och facket ett viktigt led i arbetet för att motverka ohälsa i arbetslivet. Arbetsmiljöverket har en inte oväsentlig roll att spela i arbetet med att ta fram relevanta föreskrifter för hur man systematiskt kan arbeta med arbetsmiljö- frågorna ute i arbetslivet. Samsynen i dessa frågor tycks omfatta alla utom moderaterna. Moderaterna reserverar sig nämligen mot försla- get att finansiera en informationskampanj om ohälsan i arbetslivet med medel från anslaget för Arbetsmil- jöverket och yrkar på en sänkning av anslaget jämfört med regeringens förslag. I motionen som ligger till grund för reservationen går man ett steg längre och kallar samtalen mellan regeringen och arbetsmarkna- dens parter för kafferep. Är det verkligen seriöst att använda en sådan term när man innerst inne måste inse att det finns problem med ohälsa, stress osv. på arbetsplatserna? Det första steg man tar måste rimligen vara att se till att arbets- marknadens parter - i första hand arbetsgivarna - tar sitt ansvar så att man kommer till rätta med proble- met. Termen kafferep säger väldigt mycket om att moderaterna inte tar dessa saker på så stort allvar. Det spretar i det borgerliga lägret, och det spretar uppenbarligen även här åt olika håll. Till sist, fru talman, vill jag kommentera utskot- tets förslag att höja anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. med 3,5 miljarder kronor innevaran- de år. Genom denna åtgärd kan utbetalningarna av de för år 2002 avsatta medlen för arealersättningar helt eller delvis tidigareläggas till år 2001. Samtidigt bör förstås ramen för utgiftsområde 23 Jord- och skogs- bruk, fiske med anslutande näringar höjas med 3,5 miljarder. De borgerliga partierna ansluter sig i ett särskilt yttrande till själva åtgärden men kritiserar utskotts- majoritetens argument för förslaget. De kan inte ac- ceptera synsättet att åtgärden är ett led i att klara utgiftstaket för 2002. Detta resonemang haltar en hel del. Den moderat- styrda oppositionen anklagar regeringen för inbyggda stelheter i de ekonomiska systemen. Det har vi fått höra i dag, och det fick vi också veta i den omnämnda DN-artikeln. Regeringen tar fasta på det rådande läget, osäker- heten i vår omvärld och svårigheterna att hitta exakt rätt när det gäller prognoser. När regeringen visar flexibilitet och skapar det handlingsutrymme som vi behöver i en osäker tid är detta också fel. Det spretar i den borgerliga framtidsalliansen, och det spretar åt olika håll. Det gäller både de inbördes relationerna och den retoriska logiken. Fru talman! Jag yrkar med detta bifall till fi- nansutskottets förslag i betänkande nr 11 och avslag på samtliga reservationer. 0241621108903 N 2010-01-01 00:00:00 145601 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0931/#anf60