2348325 GP0930 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:30 Tisdagen den 20 november 2001/02 30 2001-11-20 00:00:00 Aktuell debatt om den humanitära situa- tionen i Afghanistan aktuell debatt BD0E9EFE-2761-4311-BAB8-CB92CCE076FB 7 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Jag minns dig afghanska kvinna när din situation var så här: Du hade inga valmöjligheter, ingen röst, inga rättigheter, ingen existens, inga skratt, ingen glädje, ingen frihet, ingen motståndskraft. Jag minns din smärta, din ångest, din tystnad, din ensamhet, din ilska, din vanmakt, din gråt och din olycka. Det här är min fria översättning från engelska av en dikt om kvinnor i Kabul, en dikt som skrevs när talibanerna hade makten där. En biståndsarbetare jag mötte förra vintern grät över den vidriga humanitära situationen i landet då - kölden, torkan, förtrycket och fattigdomen. Nyfödda barn dog efter 30 minuter i 30 graders kyla. Så var det då. Snabbare än någon kunde tro tycks nu talibaner- nas skräckvälde nästan vara över. Det kan innebära en förändring mot en tryggare värld och möjligheter till förbättringar för Afghanistans folk och i synnerhet för dess kvinnor. De som hela tiden kritiserat reaktionen på de av- skyvärda terrordåden den 11 september bör nu funde- ra över vilket resultat den egna politiken skulle ha lett till. Det är ju bra att vi tillsammans gläds över de kvinnor som nu vågar visa sitt ansikte, de män som rakar av sig skägget och över att det går att leka igen och att spela musik. Det är ju bra, men hur skulle detta ha skett om Gudrun Schyman och Lotta Nils- son-Hedström fått bestämma? Nu måste omvärlden agera, inte bara för att fånga terrorister och agera mot gansterstater utan för demo- kratisk, ekonomisk och humanitär utveckling. Ett världssamfund som tar på sig att förändra folkrätten för att skydda människors snarare än staters rättighe- ter måste också ta på sig ansvaret för människornas situation. Detta är den största utmaningen FN och dess medlemsstater ställts inför. FN måste ta huvud- rollen i allt arbete i Afghanistan. Stormakter som USA måste stödja FN i det arbetet. Vi i Sverige kan med vår långa erfarenhet, bl.a. genom Svenska Af- ghanistankommittén och andra frivilligorganisationer, bidra med såväl resurser som erfarenhet och kunskap. Läget är mycket riskfyllt och ställer stora krav på det internationella samfundets samfällda agerande; snabbt, samordnat och omfattande. Norra alliansen och andra krigsherrar får inte upprepa den terror mot befolkningen som en gång öppnade för talibanerna. De måste ha villkoren klara för sig och inse att de inte kan utföra våldsdåd i det fördolda. Därför måste be- slut och stöd komma snabbt. Som jag ser det är tids- utdräkten det stora hotet mot en fredlig och demokra- tisk utveckling. En FN-styrka måste mobiliseras snabbt. Hur snart bedömer utrikesministern att en sådan styrka kan skickas till Afghanistan? Först och främst måste nu en civil regering bildas under FN:s överinseende med deltagande av alla folkgrupper och med starka krav på respekt för mänskliga rättigheter. Kvinnor bör finnas i den rege- ringen. Ett rättssystem måste byggas upp. En förso- ningsprocess måste inledas. Det handlar om att ställa de värsta krigsförbrytarna inför rätta. Hur och i vilken omfattning detta ska ske diskuteras nu. Någon form av krigsförbrytartribunal bör inrättas. Framför allt bör kända krigsförbrytare inte få ingå i den nya regering- en. FN har gett Elisabeth Rehn i uppdrag att kartlägga kvinnors roll i krishantering, konfliktförebyggande och i processen efter en konflikt. Hon ska presentera en rapport nästa år. Redan nu bör hennes erfarenheter tas till vara och kvinnorna spela en betydande roll i hela återuppbyggnaden och i processen nu efteråt. Där finns en kunskap och förmåga som måste släppas ut efter fem års inlåsning. Fru talman! Afghanistan är ödelagt efter mer än 20 års krig. Det är brist på allt. Flyktingströmmarna är stora. Därför behövs en massiv återuppbyggnad, en ny Marshallplan. Några av behoven, de mest akuta, är förstås mat, livsmedel och transporter för att maten ska nå de allra svagaste. Det behövs hälsovård, sjuk- vård och utbildning för kvinnor och flickor förstås, minröjning och röjning av de ej briserade delarna av splitterbomber som fällts av amerikanerna nu. Sveri- ge har stött kampen mot terrorism och måste nu också ta ansvar för ytterligare insatser och mer resurser än vad vi redan satsar, och det är bra att vi har en positiv inställning. Risken är mycket stor att utblottade afghanska jordbrukare återupptar vallmoodlingen och att där- med den opiumexport som talibanerna faktiskt mins- kat åter ökar. Av det skälet och för att Afghanistan ska kunna klara sin egen livsmedelsförsörjning måste omfattande program för jordbruksutveckling till, och det måste ske snabbt. Fru talman! Jag vill sluta med att samordning av alla insatser är bland det allra viktigaste nu för att motverka korruption och slöseri med resurser. (Applåder) 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 145497 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0930/#anf7