<anforande>
<dok_hangar_id>2348322</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0927</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:27 Torsdagen den 15 november</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>27</dok_nummer>
<dok_datum>2001-11-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>6B1DD437-3F8D-42A4-A773-D0CABE7DD9AB</anforande_id>
<anforande_nummer>48</anforande_nummer>
<talare>RAGNWI MARCELIND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till jus-
titieministern.
En av de vanligaste frågorna jag får när jag reser
runt ute i landet och möter väljarna är denna: Varför
kommer inte polisen när vi ringer och anmäler ett
brott? Först kommer man fram till den lokala polis-
stationen där en telefonsvarare hänvisar till kommu-
nikationscentralen i centralorten. När man kommer
till kommunikationscentralen i centralorten får man
väldigt ofta höra: Tyvärr, vi har ingen bil på närmare
avstånd än en och en halv timme. Det blir alltså brot-
tets art som avgör om polisen över huvud taget kom-
mer.
Har Bodström något svar till alla dessa människor
ute i våra stugor i Sverige som undrar: Varför finns
det inga poliser till hands när brott begås och man
ringer och vill att polisen ska komma?
</anforandetext>
<intressent_id>0500946976511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>145365</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0927/#anf48</protokoll_url_www>
</anforande>
