2348320 GP0925 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:25 Tisdagen den 13 november 2001/02 25 2001-11-13 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:45 om bo- delningsregler interpellationsdebatt 64C0F377-6CA9-4572-B048-B6618813290D 12 Justitieminister THOMAS BODSTRÖM (s) s Fru talman! Berit Adolfsson har frågat vilka åt- gärder jag tänker vidta för att hindra att en bodelning kan få till följd att en make får - som Berit Adolfsson uttrycker det - vara med och betala skulder som den andra maken har för skadestånd på grund av brott. Samma fråga har tidigare i höst ställts av Johnny Gylling. Bakgrunden är att det i massmedierna har rappor- terats om ett fall där en man dömts för otukt med ungdom mot sin styvdotter. Enligt domen ska han också betala skadestånd till flickan. Sedan Brottsof- fermyndigheten betalat ut brottsskadeersättning till flickan krävde myndigheten ersättning av mannen med motsvarande belopp. I samband med en skils- mässa mellan mannen och hans hustru gjordes bodel- ning. Tingsrätten beslutade då att mannen fick göra avräkning för skulden till Brottsoffermyndigheten när hans andel i boet beräknades. Frågan är nu överkla- gad till hovrätten, och hovrätten har ännu inte avgjort saken. Till en början vill jag påpeka att jag som justitie- minister naturligtvis inte kan kommentera enskilda fall i domstol. Rent allmänt kan jag säga att en fordran på skade- stånd på grund av brott kan påverka en bodelning på flera sätt. För det första kan situationen vara den att en av makarna har en fordran på skadestånd, antingen mot den andre maken eller mot någon annan. Enligt reglerna i äktenskapsbalken finns det utrymme för att undanta en sådan fordran från bodelningen. För det andra kan det vara så att skadeståndet redan har be- talats ut. Då kan pengarna däremot inte hållas utanför bodelningen. För det tredje kan det, som i det fall Berit Adolfsson tar upp, vara så att en av makarna har en skuld som avser skadestånd. Frågan om en sådan skuld ska beaktas i en bodelning ska som sagt nu prövas i hovrätten. Även om en tillgång eller skuld som avser skade- stånd ska ingå i bodelningen, så finns det ändå möj- ligheter att komma till rätta med otillfredsställande resultat. När det skulle vara oskäligt att en av makar- na får lämna ifrån sig egendom till den andra maken, kan man nämligen jämka bodelningen. Jämkning kan ske så att maken med störst giftorättsgods får behålla mer än han eller hon annars skulle ha fått. Men jämk- ningen kan inte leda till att den sämst ställde maken får en större lott än vid vanlig hälftendelning. Jag vill också klargöra att det inte går att genom bodelning överföra betalningsansvaret för en skuld till den make som inte är betalningsskyldig. Det stämmer alltså inte att bodelningsreglerna skulle motverka skadeståndets preventiva funktion, vilket Berit Adolfsson påstår. Berit Adolfsson föreslår att det införs en mera ge- nerell möjlighet att undanta skulder av personlig art och medel som har betalats ut till en av makarna i skadestånd på grund av brott. Jag vill inte i dag uttala mig närmare om Berit Adolfssons förslag, särskilt med hänsyn till att målet som sagt är väckt i hovrätten. Men jag tänker följa fallet. Om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, kommer jag att se till att frågan om en la- gändring övervägs. 0581480697617 N 2010-01-01 00:00:00 145225 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0925/#anf12