2348310 GP0915 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:15 Fredagen den 19 oktober 2001/02 15 2001-10-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 14) allmänpolitisk debatt 519C4426-51F6-460F-8E69-64C61B96BCB4 9 INGEGERD SAARINEN (mp) mp Herr talman! När vi satte i gång med att fundera på arbetet kring den regionalpolitiska propositionen var vi tvungna att försöka tänka ut: Vad är det allra viktigaste nu för att vända situationen, som ju är väl- digt allvarlig? Vi i Miljöpartiet kom fram till att det finns fyra oerhört viktiga strukturella områden som man måste satsa klokt på. Det gäller infrastruktur, det gäller utbildning, det gäller företagens villkor och det gäller servicen i glesbygden. När det gäller infrastrukturen handlar det om olika saker, men ingen har kunnat misslyckas med att höra nödropen från glesbygden framför allt, nu när klimat- försämringarna, som det verkar, gör satsningar på vägnätet ännu mer nödvändiga än vi någonsin har trott förut. Vi har tagit fasta på dessa nödrop och har velat satsa väldigt mycket på landsbygdens vägnät. Vi har också fått igenom, i budgetpropositionen, åtgärder som syftar till att människor ska kunna komma fram året runt på hela vårt vägnät och att industrin ska kunna köra sina transporter när de behöver och öns- kar det. Vi har alltså åstadkommit ett landsbygdspaket som föreslår stora satsningar, men det som har gått igenom i infrastrukturpropositionen tycker vi inte är tillräckligt. Vi vill alltså där ha mer pengar till tjälsäk- ring, bärighet och rekonstruktion. Våra förslag på det här området inriktar sig på fem huvudsakliga delar. De är till att börja med fram- komlighet året runt på alla vägar för lätt trafik. Beho- vet där, kan man säga om man nu ska sammanfatta det, bedöms vara 1 miljard kronor. Det är full bärig- het året runt på viktiga näringslivsvägar. Det är bä- righetshöjning på dem, och den beräknas till 3 miljar- der kronor. Det är upprustning och tjälsäkring som beräknas till 17 miljarder kronor. Sedan har vi be- gränsning av tjälrestriktioner till max tre veckor per år på övriga vägar, och behovet där har vi sett som 2,5 miljarder. I det ingår beläggning av prioriterade grusvägar. Vi har bedömt behovet på det området till 2 miljarder kronor. Slutligen har vi anpassning av äldre huvudvägar till dagens trafiklaster. Man lastar sedan 1974 betyd- ligt mer på de tunga bilarna än vad man tidigare gjort, och det får effekter på vägnätet. Vi har beräknat me- delsbehovet för att anpassa vägarna till 5 miljarder kronor. Sammantaget innebär det här ett åtgärdsbehov om ca 30 miljarder kronor under planeringsperioden. Detta borde ingå i den ekonomiska planeringsramen i stället för de 17 miljarder kronor som är föreslagna. Vi menar att godstrafiken på järnväg behöver sto- ra investeringar. Det handlar framför allt om kapaci- teten på det nord-sydliga huvudstråket genom Sveri- ge. Järnvägen har ju en nyckelroll i miljöanpassning- en av trafiksystemen, och därför vill jag också påpeka vikten av att Norrbotniabanan byggs så snart som möjligt och av att samordningen mellan trafikslagen förbättras. Det är givet att de orter som ligger norr om Botni- abanan får ett mycket sämre konkurrensläge innan också Norrbotniabanan blir färdigbyggd. Den väg som vi nu följer är dock egentligen omöjlig, för både gods- och persontrafikarbetet ökar hela tiden mycket. Miljöpartiet vill naturligtvis att så många människor som möjligt ska ha tillgång till bra och effektiva kommunikationer, men inte till priset av global miljö- förstöring och lokala problem som att Östersjön dör, luftrörsproblem, buller, försurning, marknära ozon osv. Därför vill vi investera i nya system innefattande effektiva alternativ för medborgarna med omedelbar verkan. Ett förslag som jag har försökt driva i den regio- nalpolitiska propositionen med liten men dock någon framgång är att samordningen av transporterna i gles- bygden måste förbättras. När man besöker en liten by pratar människorna där om att det passerar massor med biltransporter men att de inte är tillgängliga. Varje transport har sitt eget mål och sitt eget syfte. Det gäller både för varutransporter och för person- transporter av olika slag. Kloka personer i befolkningen funderar över om inte detta går att samordna, så att dessa transporter kan utnyttjas också av andra som behöver dem. Var- för ska varje företag ha sin egen transport, som de andra inte kan utnyttja? Jag har lyckats få in dessa tankar i Kollektivtra- fikkommittén, som ska titta på möjligheterna till effektivare samordning på det här området. Det har gjorts betydande insatser i form av goda experiment på det här området, bl.a. genom något som kallas Kruxa. Man har där lyckats att till oförändrad kostnad i hög grad höja servicegraden genom att på ett bättre sätt utnyttja de transporter som redan sker. Det här måste vi titta på. Jag vill också peka på vikten av att miljövänliga koldioxidneutrala drivmedel får komma fram. Reg- lerna har hittills förhindrat framväxten av koldioxid- neutrala drivmedel, utom i vissa små nischer och hos vissa producenter som regeringen har favoriserat. Regeringen har pekat ut vissa produkter, den biogas som produceras av kommunerna, några tillverkare av RME och ett par etanolproducenter. Dessa produ- center har fått befrielse från både energiskatt och koldioxidskatt. Övriga producenter som velat komma in på marknaden har inte fått någon skattelättnad alls. En sådan här politik är förkastlig. Vill man ha en utveckling på området måste man skapa öppna förfa- randen och rättvisa regler, som gör att alla producen- ter har chansen att delta i konkurrensen för att få fram drivmedel med de miljöegenskaper som samhället behöver. Drivmedelsområdet har skötts på ett oerhört märkligt sätt. Jag hoppas för miljöns och framtidens skull att detta nu rättas till. Vi har, som ni säkert har lagt märke till, fått en öppning för detta i budgetpro- positionen. Det har där uttalats att alla koldioxid- neutrala drivmedel ska befrias från koldioxidbeskatt- ningen. Vi fick löfte om ett sådant framsteg redan 1999, och nu ska det väl äntligen bli så att regeringen sätter i gång med detta. Vi har också fått ett löfte om att pilotprojektdispanserna för alternativa drivmedel ska få rimliga regler, vilka inte som nu utestänger majoriteten av producenterna och favoriserar en liten grupp. Jag hann inte gå in på den regionalpolitiska pro- positionen. 0235494367806 N 2010-01-01 00:00:00 144547 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0915/#anf9