2348310 GP0915 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:15 Fredagen den 19 oktober 2001/02 15 2001-10-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 14) allmänpolitisk debatt DD63C06C-4000-41C9-B167-9F479F65FE86 43 MARINA PETTERSSON (s) s Fru talman! Sverige ska vara ett land i samman- hållning och utveckling. Det faktum att vårt land är ojämnt utvecklat och att skillnaderna riskerar att öka är ingen hemlighet. Det finns stora regionala skillna- der i Sverige. Som exempel kan nämnas att befolk- ningsutvecklingen är ojämn med både låga födelsetal och utflyttning. Detta kommer att sätta välfärdssam- hällets strukturella uppbyggnad i framtiden på hårda prov. På utbildningssidan visar det sig att skillnaderna i utbildningsnivå är mycket stora mellan kommunerna, och det är glesbygdskommunerna som ligger lägst. Samtidigt har vi socialdemokrater en tydlig bild av situationen, och vi tar de regionala skillnaderna på största allvar. Vårt tydliga budskap är att hela Sverige ska leva och att politiken ska hålla samman vårt land. Inom regionalpolitiken, infrastrukturfrågorna, ar- betsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken görs nu satsningar. Nu är det viktigt att dessa satsningar får en tydlig regional och lokal profil. Fru talman! Jag ska nu tala om välfärden i gles- bygd och utmaningarna i framtiden. Vägen till vårt välfärdssamhälle har en historia som beskriver den lilla människans kamp för en dräglig tillvaro, rätten att få ha ett lika värde, ett sam- hälle byggt på trygghet, solidaritet, gemenskap och rättvisa - värderingar som är djupt förankrade i den svenska folksjälen. Ofta har kampen stått mellan tillväxtorter och glesbygd, där arbete och en chans att förverkliga sina drömmar för många har varit avgörande vid valet av bostadsort. Många av de orter som förr var regionala tillväxtorter är i dag utsatta för samma gamla kamp. Min hembygd Filipstad och många andra orter i mitt hemlän Värmland hör dit. Beskriver man Värmlands historia kan man kort säga att 1900-talets industrialism förflyttade det värmländska folket till bruksorter där malmen, sko- gen och vattenkraften lade grunden för välfärdsbyg- get. Värmland har gjort sig känt för att på många bruksorter kunna förädla och utveckla sin basnäring, ett kännetecken som har grundat sig på kvalitet mer än kvantitet. Denna utveckling har också bidragit till att en mängd mindre industrier och verksamheter har fått luft under vingarna och i sin tur spätt på den po- sitiva trenden. Fru talman! Tyvärr har inte alltid "maktens män" förstått, eller vågat förstå, den kraft dessa värmlän- ningar besitter. Företagsägare, oftast i styrelserum långt från händelsernas centrum, har fattat beslut om nedskärningar och nedläggningar, allt för att vinsten ska öka ännu mer. Ibland har inte heller vinsten varit skälet, utan andra krafters påverkan - Degerfors Järn- verk är ett sådant färskt exempel. Men nu är inte värmlänningen skapt så att hon el- ler han ger upp. Värmlänningarna är kända för sin skaparkraft och fyllda av vilja, kraft och framtidstro. Vad är det då som ställer till det? Den globala marknaden, utflyttningen, det låga födelsetalet, bris- ten på kompetent arbetskraft, ja, sammantaget kan jag säga att vi kommer att kräva och behöva allt större statliga insatser i en allt större omfattning i framtiden, om inte den negativa befolkningsutvecklingen kan vändas. Vi är beroende av centrala beslut som fattas i syfte att underlätta och gynna utsatta regioner och som ger dragkraft åt en positiv utveckling. Här kom- mer bl.a. en solidarisk fördelning av ekonomiska medel, stöd åt lokala lösningar för att ge nya jobb, möjligheter till kvalificerad utbildning och satsningar på infrastrukturen in. Landets kommuner har mycket olika förutsätt- ningar för att kunna erbjuda sina invånare en bra service som t.ex. äldrevård, förskola och grundskola. Ett väl fungerande utjämningssystem är därför av mycket stor betydelse för att alla kommuner och landsting ska ges likvärdiga möjligheter att erbjuda sina invånare en god service. Skatteutjämningssys- temet är, och kommer inom överskådlig tid att förbli, en viktig del i möjligheten att upprätthålla och ut- veckla service, omsorg och utbildning även i områden med en negativ befolkningsutveckling. Den negativa befolkningsutvecklingen i vissa re- gioner kan framgent komma att orsaka en osund kon- kurrens mellan näringslivets och den offentliga sek- torns behov av kvalificerad arbetskraft. Här är det nästintill avgörande att alla kommuner får en rättvis möjlighet att i större utsträckning än i dag kunna motivera och behålla den yngre generationen. Stöd åt lokala utvecklingsprojekt är ytterligare ett viktigt inslag för att kunna utveckla och behålla män- niskor och jobb. I Värmland, liksom på många andra håll växer nya idéer fram. Anpassad sjuksköterskeut- bildning i Storfors, Värmlandskooperativen som inspiratör och utvecklare till många lokala kooperati- va lösningar, samverkansprojekt mellan LO och myndigheter för att få ned antalet långtidssjuka är tre goda exempel. Karlstads universitets roll och ambitioner att ska- pa möjligheter för distansutbildning i hela länet är också ett viktigt inslag i Värmlands utveckling. Ett ökat stöd till högskolor och universitet ger bättre förutsättningar att bedriva kvalificerad utbildning på orter som Sysslebäck, Eda och Nykroppa, orter som annars snabbt skulle tömmas på kvalificerad arbets- kraft, men där likväl behovet finns kvar. Fru talman! Våra vägar, järnvägar flyg och ham- nar är vår infrastruktur. Infrastruktur kan låta trist och ge upphov till uppgivenhet då det oftast pratas om enorma summor så fort satsningar ska göras. Men utan en fungerande infrastruktur försvåras och fördy- ras förutsättningarna till utveckling för människor, service och jobb. Värmland är en av flera regioner som har stort behov av den infrastrukturella satsning- en. Infrastrukturpropositionen och den regionalpoli- tiska propositionen ger förutsättningar för de sats- ningar som behövs. Enligt min mening måste de komma Värmland till del. E 18 är en viktig väg för transporter och pendlingsmöjligheter för vår befolk- ning. De regionala vägarna, riksvägarna 61, 62, 63 och 64 norr om Kristinehamn samt länsvägarna 172, 175 och 239, är förutom Norgetrafiken på riksväg 61 de viktigaste framkomstvägarna för länets industrier. Det är vägar med mycket tung transport, bl.a. virkest- ransporter. På järnvägssidan är Värmlandsbanans del av sträckan Stockholm-Oslo och relationen Karlstad- Göteborg viktig. Viktiga inslag, där upprustnings- behovet är stort, är också Fryksdalsbanan, Bergslags- banan och Inlandsbanan. Fru talman! Skulle en upprustning ske av den fe- lande länken på 16,7 mil av Inlandsbanan skulle den förbinda hela Norrland i ett rakt stråk söderut till Vänerhamnarna, till bl.a. Bergslagsbanan och andra banor. Här finns nya möjligheter både för miljömål och avlastning av våra vägnät. Inom flygets område har förutom Karlstads flyg- plats centrala roll även Hagfors och Torsby stor bety- delse. Vänersjöfarten är också oerhört viktig för oss i Värmland. 0747667590310 N 2010-01-01 00:00:00 144581 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0915/#anf43