2348309 GP0914 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:14 Torsdagen den 18 oktober 2001/02 14 2001-10-18 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 13) allmänpolitisk debatt EA195774-C51C-4841-A9D2-7CE2E1BC1906 72 BENGT SILFVERSTRAND (s) s Fru talman! Om svenska folket är uppskattat efter förtjänst undandrar sig min bedömning. Däremot omsluts vi uppenbarligen av mytbildningens många dimmor i skattedebatten. Jag tänker i detta inlägg närmare syna två av dessa myter med anknytning till skatter och finansieringen av våra välfärdssystem. Många har säkert inbillat sig att det fanns en bred uppslutning bakom principen att den offentliga sjuk- vården ska vara offentligt finansierad och demokra- tiskt styrd. Detta är uppenbarligen en myt, och den krossas nu effektivt av den borgerliga majoriteten i Region Skåne med moderaterna i spetsen. I dagarna har det nämligen avslöjats att det av den borgerliga regionmajoriteten bolagiserade och därmed från of- fentlig insyn i hög grad skyddade Helsingborgs lasa- rett AB har tecknat avtal med två försäkringsbolag som lovar sina kunder snabb behandling och förtur i kön. I ett fall handlar det om en elitidrottsförsäkring, där bolaget kräver att sjukhuset tar emot patienter inom 24 timmar. Förhandlingar om liknande avtal pågår med ett tredje försäkringsbolag. "Eftersom vi betalar bra, förväntar vi oss ett snabbt omhänderta- gande av våra kunder - - -", säger den ansvarige för ett av de s.k. livlineavtalen. Betydelsen av plånbokens tjocklek har härmed bevisligen fått sitt definitiva genombrott i svensk sjukvård och vårt hittills solidariskt finansierade väl- färdssystem. Vad vi upplever är ännu ett moderatlett uppbrott från den generella välfärdspolitiken. När ledningen för sjukhusbolaget på detta sätt in- för livlinor för vissa köpstarka medborgargrupper, försvarar man handlingen med att det finns överkapa- citet och att man på grund av underskott i verksam- heten måste hitta andra inkomstkällor. Förvisso har sjukhusbolaget, som numera fungerar som en mark- nadsplats, indelat som det är i affärsområden en skamfilad ekonomi, trots att man fått upprepade och ymniga ekonomiska "blodtransfusioner" av region- ledningen. Men vad det gäller överkapaciteten inom de områden som fått ta del av dessa "blodtransfusioner" så motsvaras den av flaskhalsar inom andra områden. Logiken i resonemanget om att inga andra pati- enter drabbas förefaller inte helt knivskarp. Om "livline- och gräddfilsprincipen" bara ska tillämpas om det inte finns några köer så är hela systemet me- ningslöst. Varför köper man gräddfilsbiljetter om man inte ska kunna passera köer? Om å andra sidan en gräddfilspatient, vilket givetvis är tanken bakom systemet, verkligen beviljas förtur blir ju innebörden att detta sker på bekostnad av personer som redan står i kön, varför möjligheterna att korta befintliga köer inte tas till vara. I ett solidariskt finansierat system ska med mitt synsätt lediga resurser på ett område sättas in på de områden där kapacitetsbrist råder, vilket fortfarande är fallet inom flera "affärsområden" - o hemska ord - på Helsingborgs sjukhusbolag. Väntetiderna på ope- rationer kan i vissa fall uppgå till tre månader inom vissa sektorer, och patienter kan ibland få vänta hela 30 veckor innan de kommer till röntgenundersökning inför en viktig operation. Införandet av gräddfiler inom akutsjukvården på Helsingborgs sjukhusbolag har inte oväntat framkal- lat starka reaktioner från allmänhetens sida. Dessa reaktioner tycks också i någon mån att ha förorsakat vissa frossbrytningar hos regionens borgerliga led- ning. T.ex. har den kristdemokratiske ordföranden för den regionala etik- och värderingsberedningen beord- rat en översyn av avtalen och deras effekter ur etisk synpunkt. Smaka på ordet etik i sammanhanget. Har det aldrig föresvävat kristdemokraterna att det är oetiskt, omoraliskt och osolidariskt att över huvud taget teckna avtal som innebär att man kan köpa sig förbi köer? Detta är förstås bara en undanmanöver. Det enda riktiga och försvarbara är förstås att avtalen omedelbart rivs upp, vilket har krävts från socialde- mokratiskt håll. Det är en händelse som ser ut som en tanke att jag som riksdagsledamot i dagarna fått motta en liten skrift med titeln Platt skatt och medborgarmakt. Skriften är utgiven av Företagarnas riksorganisation. Med en terminologi som är nästan identisk med formuleringarna i moderaternas riksdagsmotioner kräver Företagarnas riksorganisation att den statliga skatten ska slopas och att det utrymme som därmed skapas i medborgarnas plånböcker, större ju högre lön man har, sedan ska kunna användas för att köpa s.k. frivilliga försäkringar inom bl.a. vårdsektorn. In- komstbortfallsprincipen i socialförsäkringarna vill man ersätta med s.k. grundtrygghet. Platt skatt, gräddfiler och en tydlig uppluckring av principerna om solidarisk finansiering av vår välfärd. Så krattas den borgerliga manegen inför valet. Cir- keln är sluten. Eller för att travestera George Orwells klassiska Djurfarmen: Alla medborgare är lika, men en del medborgare är mer lika än andra. Den andra myten är myten om Sveriges exceptio- nellt höga skattetryck och skatternas hämmande effekt på tillväxten. Nationalekonomerna är i själva verket långt ifrån eniga om skatternas effekter på tillväxten. Det finns vetenskapliga resultat att hänvisa till som tillfredsställer varje smakriktning. Det går att visa att höjda skatter leder till såväl lägre som högre tillväxt. Alternativet att det inte finns något samband alls mellan skatter och tillväxt är också rikligt repre- senterat i den vetenskapliga floran. I internationella jämförelser pekas ibland Sveriges skattenivå ut som exceptionellt hög. Men av en djup- gående LO-studie framgår att Sveriges skatter inte på något sätt är extrema utan att Sverige snarare tillhör en grupp länder med liknande skattekvot. Det finns uppenbarligen två orsaker till att traditionella jämfö- relser av skatteuttag i olika länder är missvisande. Den första är att de flesta länder, till skillnad från Sverige, inte beskattar transfereringarna i socialför- säkringssystemen. Den andra är att offentliga under- skott respektive överskott i praktiken är uppskjuten respektive i förväg betalad skatt. Dessa två faktorer innebär att Sverige diskrimineras i jämförelser som inte tar hänsyn till detta. Efter den genomförda revi- deringen av skattekvoten tillhör Sverige i stället en grupp länder med liknande skattenivåer. Det visar att ekonomier kan fungera väl med en hög skattekvot. Sverige har därför en större finanspolitisk frihet än vad som ofta antas. Det finns således ingen utstakad väg mot en lägre skattenivå som måste följas. (forts. 12 §) Ajournering Kammaren beslutade kl. 13.47 på förslag av tal- mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 14.00 då frågestunden skulle börja. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00. 0241621108903 N 2010-01-01 00:00:00 144349 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0914/#anf72