2348309 GP0914 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:14 Torsdagen den 18 oktober 2001/02 14 2001-10-18 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 13) allmänpolitisk debatt 10F34BE8-9B90-4CF0-9F81-51763838C0E5 48 CATHARINA HAGEN (m) m Herr talman! Som jag tidigare sade i min replik till Arne Kjörnsberg skapas vårt välstånd inte av skatter utan av människor. Det innebär att det är människorna själva som genom sitt arbete, sin strävan och sina insatser för utveckling ger oss resurser till forskning och utbildning, till vård och omsorg, till poliser och försvar och till privat konsumtion. Det är alltså inte skatterna som ger välfärden, vilket man ibland skulle kunna tro när man lyssnar till regerings- partierna. Över huvud taget tycks regeringen blockerad när det gäller möjligheterna att genomföra skattesänk- ningar som ökar tillväxten. Det är synd, för Sverige har genom sitt duktiga folk en potential som är myck- et större än den som regeringen lyckas locka fram. Vi missar massor av möjligheter, och vi skulle kunna locka fram resurser bl.a. genom ett bättre skattesys- tem. Naturligtvis är skatterna inte allt. Vi behöver bra bostäder, bra infrastruktur osv., men jag väljer här på grund av den korta tid som jag har till förfogande att bara tala om skatterna. Sanningen är ju den att vår långsiktigt otillräckli- ga tillväxt, som jag tidigare sade, har fört oss nedåt på standardstegen, från 4:e till 15:e plats när det gäller BNP per capita. Vi talade tidigare om Danmark, som visserligen har ett högt skattetryck men som har en annan skattestruktur och dessutom helt andra system på arbetsmarknaden. Det är självklart inte enbart skatterna som har betydelse för ett lands förmåga att växa. Jag vill också tillägga att vi ju under lång tid har haft en sjunkande krona, vilket egentligen fungerar som ett dopningsmedel för tillväxt. Det är ytterligt alarmerande att vi trots devalveringen av kronan inte har lyckats få högre tillväxt. Många försöker förklara den låga kronkursen med att svenskar har köpt ut- ländska aktier, men det argumentet håller inte, för utlänningar har köpt svenska aktier och gjort investe- ringar i Sverige i mycket större utsträckning. Detta motverkar utströmningen av kapital så att nettot av dessa transaktioner snarare har stärkt kronan. Men vi kommer nu i ett läge som börjar bli allt- mer alarmerande, för vi har i dagarna sett hur pengar- na rinner ut ur landet till följd av att bytesbalansen och investeringar över gränserna har försvagats kraf- tigt. Hitintills har svenska aktörer köpt utländska aktier för 182 miljarder svenska kronor. Till detta kommer att utländska aktörer har nettosålt för 23 miljarder. Detta pressar ytterligare ned kronan. Allt detta visar att det öppna samhället och den starka internationaliseringen gör att vi måste se oss omkring och beakta vad andra länder gör bl.a. på skatteområdet. Eftersom våra allra mest rörliga skat- tebaser i dag är sparande, företagande och utbildad arbetskraft, är det extra viktigt att se på hur andra länder beskattar dessa områden. Man kan till att börja med konstatera att skatten på sparande, dvs. förmö- genhetsskatten, är avskaffad i de flesta andra länder än Sverige. Vi har kvar förmögenhetsskatt för vissa typer av sparande och för vissa typer av människor, och det är väldigt skadligt. Också andra ägarskatter, som t.ex. skatt på rea- vinster, är extremt höga i Sverige. Inom OECD och inom EU ligger reavinstskatten genomsnittligt under 10 % medan vi tar ut 30 % på alla reavinster. Följderna av den här situationen har blivit att re- sursstarka människor och företag kan föra ut förmö- genheter till utlandet och få dem att där föröka sig obeskattat. Andra svenskar, som inte har dessa möj- ligheter, får sina kapitalinkomster högt beskattade i Sverige. Denna skattepolitik bidrar till kapitalflykt och en svagare krona. Orättvisan är särskilt tydlig när det gäller ägandet av företag. Stora företag har lätt att agera via stiftelser eller från utlandet, men en liten företagare betalar dubbelt så hög skatt i Sverige som i snitt inom EU. Då är det inte konstigt att antalet företagare har mins- kat sedan 1994. I dagarna såg vi rapporter i tidningar- na om att nyföretagandet rasar för närvarande. Det är alltså inte konstigt att företagsägandet är ovanligt koncentrerat på få händer i Sverige, och en sådan utveckling bromsar tillväxten. Vårt skattesystem stimulerar alltså till utländska uppköp av svenska företag, och det innebär att allt- mer av vinsterna i det svenska näringslivet kommer att gå till utlandet. Utländska ägare tar hem sina vinster, och samtidigt avstår alltfler svenskar från att bli företagare, eller också äger de sina företag från utlandet. Fru talman! Den stora faran med kapitalflykten ligger i det faktum att Sverige går miste om kapital som skulle ha kunnat investeras här i olika verksam- heter. Dessa verksamheter skulle i sin tur kunna gene- rera jobb, bolagsvinster och konsumtion som i sin tur beskattas i Sverige, och det skulle dessutom bidra till en högre tillväxt. Jag menar att det dessutom inte är förlusten av själva skattepengarna som är den största faran, utan det är den fysiskt osynliga flykten av kun- skap och företagande. Kapitalägare flyttar av skat- teskäl ut själva rent fysiskt också, och då går vi miste om deras kunnande, deras nätverk och deras driftig- het. Den potentiella tillväxten och välfärden blir på så sätt mycket mindre, och det är det som är den stora anledningen till bekymmer i Sverige i dag. Därför, fru talman, behövs det ett skattesystem som uppmuntrar till utbildning, som uppmuntrar till företagande och som uppmuntrar människor till att utveckla sina företag. Småföretag måste kunna kon- kurrera på lika villkor som storföretagen och utländ- ska ägare. Det skulle bidra till att hejda kapitalflyk- ten. Kronan skulle kunna ha en chans att repa sig, och Sverige skulle ha en chans att bli ett rikare land. Sammanfattningsvis skulle jag vilja uppmana de partier som stöder regeringen: Är det inte dags nu för en ny affärsidé, nämligen att i stället för att maximera skatteintäkterna försöka maximera tillväxten? 0387494457202 N 2010-01-01 00:00:00 144325 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0914/#anf48