2348309 GP0914 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:14 Torsdagen den 18 oktober 2001/02 14 2001-10-18 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 13) allmänpolitisk debatt 0592BDD7-F3A6-4F17-9ECA-BABDF69EDA7B 22 ROLF KENNERYD (c) c Herr talman! Detta var i sanning en fascinerande cykelreseberättelse. Herr talman! De sociala och regionala klyftorna har under senare år ökat kraftfullt. Undersökning efter undersökning, rapport efter rapport och redovisning efter redovisning visar entydigt detta. Ensamstående med eller utan barn, barnfamiljer, pensionärer med låga pensioner och anställda med låga inkomster är exempel på grupper vars redan tidigare smala marginaler blivit än smalare medan grupper som redan tidigare har haft hyggliga margi- naler dragit ifrån ytterligare. De sociala klyftorna har vidgats. Vi får också kontinuerliga belägg för att även de regionala klyftorna har ökat när vi studerar befolk- ningsstatistiken. Den säger oss att de flesta kommu- ner har en negativ befolkningsutveckling med åtföl- jande bekymmer för att upprätthålla såväl kommersi- ell som offentlig service. Svårigheterna späs på ge- nom att infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och telekommunikation försämrats därför att de har till- delats otillräckliga resurser. Regeringspartiet och samarbetspartierna bär ge- mensamt ansvaret för den negativa utvecklingen. Centerpartiet anser att skattesystemet är ett viktigt instrument för att motverka den sociala och regionala klyvningen. När vi har utformat vårt inkomstskatte- förslag har vi haft två grundprinciper. Den ena är att systemet ska stimulera till att gå från bidragsberoende till arbetsinkomst, dvs. att det ska löna sig att arbeta. Den andra är att skattesänkningarna ska ha sin tyngd- punkt riktad till låga och normala inkomster, dvs. vi sänker skatten mest för dem som bäst behöver det och inte för dem som skriker högst. Vårt inkomstskatteförslag angriper det faktum som består i att marginaleffekterna, dvs. den sam- manlagda effekten av höjda skatter och sänkta bidrag vid en inkomstökning, är störst just i låga och nor- mala inkomstlägen. Denna marginaleffekt innebär ofta att av en inkomstökning med låt oss säga 100 kr återstår endast 20-30 kr efter den ökade skatten och det minskade bidraget. Herr talman! Jag tänker inte här och nu redovisa den tekniska konstruktionen i vårt inkomstskatteför- slag. Det har gjorts tidigare, och det kommer att göras i andra sammanhang. Däremot tänker jag redovisa huvuddragen i den fördelningsanalys, individuellt och regionalt, som vi låtit riksdagens utredningstjänst utföra. Av analysen framgår att vårt skatteförslag ger sänkta skatter för förvärvsarbetande i inkomstlägena 50 000-250 000 kr i årsinkomst som ger 6 000-8 000 kr mer än regeringens skattesänkningar. I intervallet 250 000-300 000 i årsinkomst är skillnaden knappt 4 000 kr mellan vårt och regeringens förslag. I in- komstlägen över 300 000 kr per år är skillnaden sjun- kande, men alltjämt positiv till vår fördel, från 1 600 kr till 1 200 kr i minskad skatt. Av denna kortfattade redovisning framgår tydligt att vi har funnit en modell som väl lever upp till sitt syfte, nämligen att sänka skatten för dem som bäst behöver det och inte för dem som skriker högst. Utredningstjänsten har också analyserat de regio- nala effekterna av vårt inkomstskatteförslag. Vi kun- de redan före den här analysen på teoretiska grunder sluta oss till att effekterna skulle ha en hygglig regio- nal fördelningseffekt. Det beror helt enkelt på att medelinkomsterna i regionalt utsatta områden är lägre än genomsnittet i riket. Det beror dessutom på att kommunernas skatteintäkter ökar med vårt förslag. Den kommunala skattebasen ökar, och den ökar mest just i de kommuner som ligger i regionalt utsatta områden. Utredningstjänstens analys ger oss rätt i vår be- dömning, t.o.m. starkare än vi trodde och förutsatte. Det visar sig att det samlade regionala utfallet av effekterna på kommunsektorn och hushållssektorn, om vi slår ut det per individ, innebär att regionalt utsatta områden i t.ex. Blekinge, Bergslagen, Mellan- sveriges och norra Sveriges inland får 600-1 000 kr större effekt än genomsnittet i riket. Det innebär alltså att alla individer får lägre in- komstskatt med vårt förslag, men att sänkningarna blir avsevärt större i låga och normala inkomstlägen och att det därigenom också blir genomsnittligt större sänkningar i regionalt utsatta områden. Vårt inkomstskatteförslag är således ett glimrande exempel på hur man med medvetna förändringar i våra stora generella system verksamt och effektivt kan bidra till att minska de stora sociala och regionala klyftor som uppstått under senare år. Ett annat sätt att rida spärr mot sociala och regio- nala klyftor är att slå vakt om grundprinciperna i det kommunala skatteutjämningssystemet. Det gör vi också, men det får vi utveckla mer en annan gång. Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att vi ännu inte hunnit låta utredningstjänsten analysera effekten av vårt inkomstskatteförslag i förhållande till Moderaternas. Vi kommer att göra det. Under våren gjorde vi emellertid egna beräkning- ar och jämförelser av då liggande inkomstskatteför- slag från regeringen, från oss och från Moderaterna. Beräkningarna utvisade stora likheter i utfall mellan regeringens och Moderaternas förslag i inkomstlägen upp till 20 000 kr per månad med avseende på fördel- ningsprofil. Men vårt förslag uppvisade en klart bättre fördelningsprofil i förhållande till dessa båda. Vi menar allvar med att minska de sociala och re- gionala klyftorna. Det gör man inte genom riktade sänkningar till fackförbundsintressegrupper eller genom att slopa statsskatten för höginkomsttagare. Det gör man just genom skattesänkningar till dem som bäst behöver det, inte till dem som skriker högst. 0505931201806 N 2010-01-01 00:00:00 144299 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0914/#anf22