2348309 GP0914 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:14 Torsdagen den 18 oktober 2001/02 14 2001-10-18 00:00:00 (forts. från 10 §) Allmänpolitisk debatt 798F7EA7-0D26-4887-9605-253C6EC1819D 195 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Vid den förra allmänpolitiska debat- ten valde jag att lyfta fram lärarnas situation. Detta har jag fullföljt genom en motion under allmänna motionstiden om lärarnas arbetsvillkor. Det handlar om att tillgodose behovet av behöriga lärare, och det handlar om att följa upp varför det sker avhopp inom lärarkåren. Det behövs också en uppföljning av hur andelen obehöriga lärare påverkar skolans verksam- het. Det kan gälla kvalitet inom pedagogiken. Det kan gälla en ökad arbetsbelastning på behöriga lärare osv. I väntan på den behandlingen vill jag i dag beröra grundskolans och gymnasieskolans verksamhet. Fru talman! I dag ser jag skolan och dess möjlig- heter. Skolan har enorma möjligheter, eftersom alla grupper i samhället möts där. Den är en mötesplats för att söka kunskap och kompetens. Den är en mö- tesplats för gemenskap. Tyvärr tycker jag att debatten här i riksdagen, i medierna osv. mycket ställer ut skolan i ett skyltfönsterperspektiv. Det handlar om mått och prissättning. T.ex. är Skolverkets Sirisredo- visning inte en kvalitetsredovisning i egentlig me- ning. Om poäng sätts i förhållandet mellan verkligt betyg och prognostiserat betyg, mäter det aldrig en skolas kvalitet. Det finns skolor där lärarna är generö- sa med VG och MVG, men det finns också motsat- sen. Resultatet blir att en enskild elev med mycket hög kompetens kan missa ett gymnasieprogram en- bart utifrån detta. Vad jag skulle vilja fokusera i dag på är i stället för skyltfönstret vad som händer inne i butiken. Inne i butiken finns försäljarna-pedagogerna, eleverna- kunderna, varorna-pedagogiken. Det finns lager av portfoliosystem, ITIS, moderna och omoderna läromedel, moderna och gammaldags datorer, sköna stolar och små barnstolar som inte är sittriktiga för våra tonåringar, gamla Tandbergbandspelare och cd- spelare, varor allteftersom kommunerna prioriterat eller inte prioriterat skolan. Längst in i hyllorna ligger sponsrade läromedel, som egentligen inte är riktigt tillåtna i kollektivet. Vilken roll spelar kunden-eleven? Vilken status har utbudet-pedagogiken? Hur ser framtidens skola ut? Jag menar att regeringens och Kommuförbundets initiativ En attraktiv skola täcker alldeles för få skolor i landet och är otillräckligt. Eleverna använder numera betydligt fler år av sin ungdomstid i skolan. Skolan måste vara meningsfull för alla elever. Jag anser att vi i dag genom det stel- benta skolsystemet med dess stora likriktning stjäl tid från våra elever, meningsfull ungdomstid. Vissa ele- ver är framgångsrika i skolan och tävlar om att vara skyltdockor i skolbutiken. Andra har inget att köpa för, saknar entusiasm, är helt enkelt uttråkade och längtar ut från butiken. De känner sig t.o.m. fångna och upplever meningslöshet. De vill hellre vara utan- för butiken och delta i produktionen. Fru talman! I partiledardebatten i går fick statsmi- nistern välförtjänt beröm av min partiledare Alf Svensson. Göran Persson talade om folkrätten och rätten att försvara sig. Vem tänker på skolan när ter- rorismen hotar? Här finns en mängd nationer sida vid sida. Skolledning, lärare och övrig personal ges inte mycket tid för egen rådgivning eller egna samtal om hur diskussionen ska föras med eleverna för att skapa trygghet. De vuxna spelar en mycket stor roll för hur attityder skapas bland barn och ungdomar. Vi bär alla ett stort ansvar för vilken debatt vi för om skolan. Vi som politiker gottar oss alltför mycket i dag genom att stå vid skyltfönstret och konstatera att så många elever misslyckas, så många missar betyg, så många mobbas, så många utsätts för sexuella tra- kasserier. För att bli bäst på att föra valbudskapet till skolan synar vi och kritiserar alltför mycket. Vi står utanför skyltfönstret och skickar våra pilar in mot skolan. Det parti som oftast förknippas med att vinna denna pilkastning är Folkpartiet. Vad vill egentligen detta parti med skolan? Det parti som utses till förlorare är skolministerns parti. Och visst har socialdemokraterna misslyckats, inte minst genom sin likriktning av skolan. Men! För varje kritisk hållning måste vi ha konkreta åtgärder att komma med. Vi kristdemokrater har ett antal hem- ställanspunkter i våra motioner. Det är dessa vi vill framföra, ett positivt budskap om hur skolan ska förbättras tillsammans med föräldrarna. Jag tror inte att föräldrarna abdikerat frivilligt från skolan. De känner en osäkerhet om de är välkomna eller inte. Det är ingen dum idé att samtidigt med barnet skriva in föräldrarna i skolan, inte som en formell åtgärd, utan som en åtgärd för att de ska kän- na sig välkomna och att de behövs. Då tar också för- äldrarna ett större ansvar för barnets vistelse i skolan och ser på barnets arbetsplats med andra ögon, efter- som de själva har fritt tillträde till arbetsplatsen. Det skulle inte vara negativt för arbetsmiljölagstiftningen, där skolan är en del. Hur ska vi då skapa en gymnasieskola som trots att den är frivillig ger meningsfullhet och effektivitet för våra ungdomar? Kanske ska vi gå ut och fråga våra elever ute på skolbänken, ta reda på om dagens gymnasieskola fyller behovet av den kompetens ele- ven vill uppnå, fråga om elevernas valfrihet och hur de upplever den och vilken roll val av gymnasiepro- gram spelar för önskemålet om framtida studier. Vi vuxna har gripits av panik över att det saknas ungdomar som prioriterar naturvetenskap och teknik i sina val. Ja, det med rätta. Men varför väljer inte eleverna det? Det kan bero på hur vi vuxna kopplar samman systemet. Kanske räcker det med inslag av miljö och design för att locka tjejer till teknikpro- grammet. Eller kanske är det så att det inte är SIRIS- presentationen på Skolverket som ska styra betygs- systemet i hamn? Vilken kompetens ska gymnasie- skolan ge? Redan under högstadietiden måste lärande i arbetslivet få sin chans. Fru talman! I en alltmer otrygg värld måste vi skapa en mångfald av metoder för att stärka våra barns och ungdomars självförtroende och tillit. Nu ska vi börja berömma skolan, berömma alla fram- gångar. Låt inte Skolverket publicera negativa rap- porter utan att samtidigt påvisa framgångarna. Ingen verksamhet står stilla. Liksom tekniken utvecklas och vi i dag kan se Telia Access i Bankhallen, finns fak- tiskt Skolaccess. Skolaccess finns trots socialdemo- kratisk likriktande politik, trots för stora elevgrupper, trots låga lärarlöner och trots dålig skolmiljö, men beroende av elever och personal i skolan, elever och personal inne i butiken som ibland drar ned persien- nerna i skyltfönstret när den hätska debatten mot dem blir för stor och som faktiskt lyckas att behålla sin entusiasm och slå dövörat till såväl för löften som inte leder till konkreta politiska resultat som för kritik som kan uppfattas bedövande. Fru talman! Det finns liv och rörelse inne i den svenska skolbutiken. Ska skyltfönstret bestå av en dyster mörk bakgrund, eller ska vi visa ett färgglatt uppiggande fönster? 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 144472 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0914/#anf195