<anforande>
<dok_hangar_id>2348309</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0914</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:14 Torsdagen den 18 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>14</dok_nummer>
<dok_datum>2001-10-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 10 §) Allmänpolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A5E81ECE-EA40-4CB3-8D59-95951C4864E8</anforande_id>
<anforande_nummer>140</anforande_nummer>
<talare>SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Tvärtemot vad föregående talare har
antytt skulle jag vilja säga att den socialdemokratiska
arbetsmarknadspolitiken står stark. Under den tid som
hittills har avverkats av innevarande mandatperiod
har regeringen fattat ett antal viktiga beslut som har
varit framåtsyftande och som också har gett goda
resultat. Efter 90-talet - ett årtionde som har haft
stora ekonomiska besvär med låg tillväxt och hög
arbetslöshet totalt sett, i synnerhet i början av årtion-
det - har vi nu sett att det finns bättre förutsättningar
än på länge.
Men resultaten har inte kommit gratis. Många
grupper har fått stå tillbaka för att vi skulle kunna
vända utvecklingen i positiv riktning. Inför mandat-
perioden satte vi socialdemokrater upp ett antal vikti-
ga mål som har gjort att politiken har kunnat fokusera
på det som är det viktigaste, nämligen att alla ska
vara med i den gemenskap som kallas välfärdssam-
hället. Ingen ska stå utanför, och allas vilja ska tas till
vara. Detta är värderingar som vi aldrig får vika ifrån.
I dagens debatt finns röster som talar för att rasera
den framgångsrika arbetsmarknadspolitik som har
byggts upp. De arbetslösa kommer i så fall att få
betala ett högt pris. Låt mig få återkomma till den
alternativa borgerliga politiken och hur den ser ut lite
längre fram.
Fru talman! Det finns också anledning att se till-
baka lite grann på historien och erinra sig hur det
faktiskt var. En återblick är också nödvändig för att vi
inte ska ta de framgångar som vi har i dag för givna.
Hur såg det då ut i början av 90-talet?
I april månad 1994 befann sig 565 000 personer i
arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Aldrig tidigare hade arbetsmarknadspolitiken ställts
inför en så svår uppgift som då. Vi socialdemokrater
tog den gången oss an utmaningen att bryta oss ur
arbetslöshetens klor, som hela tiden hade tillväxt
under den första delen av 90-talet.
För att visa att vi menade allvar med det här satte
vi upp ett par tydliga mål som lätt kunde följas upp.
Det första var att vi skulle ha en öppen arbetslöshet
som inte skulle överstiga 4 % vid slutet av 2000. Det
andra var att andelen reguljärt sysselsatta skulle öka
från dåvarande knappa 75 % när målet sattes till 80 %
år 2004.
Hur har det då gått? Resultatet vet vi. Målet om
4 % öppen arbetslöshet har vi nått. Vi befinner oss i
dag på lite drygt 72 %. Det är också det mål som
kommer att uppnås under nästa år. Det innebär att 80-
procentsmålet ligger väl inom räckhåll.
Tack vare en framgångsrik ekonomisk politik pa-
rad med en bra arbetsmarknadspolitik kan vi faktiskt
se att det har gått åt rätt håll under 90-talet, och det
finns också förutsättningar för att det kan fortsätta.
Låt mig kort beröra de grunder och verktyg som
har använts i denna lyckade politik.
Arbetslinjen är den klassiska grunden i svensk ar-
betsmarknadspolitik och ett uttryck för grundläggan-
de socialdemokratiska värderingar. Det handlar om
att göra alla delaktiga i samhället och förhindra att
grupper står utanför. Det handlar också om att var och
en ska göra rätt för sig efter förmåga. Den nya ar-
betsmarknadspolitiken bygger vidare på klassisk
svensk arbetsmarknadspolitik med fokus på förmed-
ling och arbete, förstärkt arbetslinje och åtgärder av
hög kvalitet. Samtidigt markerar den ett tydligt väg-
val när det gäller utformningen av framtidens arbets-
marknadspolitik.
Det innebär bl.a. att i stället för en botre parentes
har regeringen infört en aktivitetsgaranti med en a-
kassa utan bortre gräns. Nya möjligheter öppnas att
komma in på arbetsmarknaden utan att tryggheten
raseras eller ifrågasätts. Vi socialdemokrater avvisar
tankarna på att låta de arbetslösa själva stå för ar-
betslöshetens kostnader genom sänkta löner eller
genom en ökad egenfinansiering av arbetslöshetsför-
säkringen.
Ett av de viktigaste inslagen i arbetsmarknadspo-
litiken är kompetensutveckling. Den första linjen i
kampen mot arbetslöshet går inne i företag och verk-
samheter bland de som har jobb. Återkommande
utbildning är av avgörande betydelse för svenska
företags möjligheter att överleva och bidrar samtidigt
till att stärka den enskilde och öka valfriheten för den
enskilde personen.
Inom aktivitetsgarantins ram erbjuds arbetsmark-
nadspolitiska insatser i form av utbildning, jobbsöka-
raktiviteter, praktik och anställningsstöd. Aktivitets-
garantin ska bryta rundgången mellan åtgärder och
öppen arbetslöshet. Alla insatser inom garantins ram
har ett enda syfte, att ge den arbetssökande ett arbete
så snart som möjligt.
Fru talman! Från borgerligt håll har det hävdats
att den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt.
Långtgående förslag på förändringar för att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt har förts fram, bl.a.
inskränkningar i arbetsrätten, införande av bortre
parentes och ökade inkomstskillnader. Flera av för-
slagen har direkt eller indirekt gått ut på att försvaga
de fackliga organisationernas inflytande. Den grund-
läggande tanken tycks vara att ökad otrygghet skapar
en bättre fungerande arbetsmarknad.
Den samlade borgerliga politiken på arbetsmark-
nadens område förskräcker. Moderaterna vill dra ned
med många miljarder kronor inom arbetsmarknads-
politiken. Dessutom vill man sänka ersättningsnivån i
a-kassan och öka egenfinansieringen. Folkpartiet å
sin sida vill lägga ned AMS och privatisera arbets-
förmedlingarna. Bemanningsföretag ska ta över verk-
samheterna. Kristdemokraterna talar som vanligt med
kluven tunga. Å ena sidan säger man sig stå på de
svagas sida. Men när det gäller ställer man sig alltid
till rätta i ledet bredvid moderaterna och deras politik.
De som får betala priset med en sådan politik är
de arbetslösa. Med sänkta ersättningsnivåer och ned-
montering av arbetsförmedlingar kommer det att bli
oerhört svårt att föra en arbetsmarknadspolitik med
omtanke om de svaga i samhället.
Med den socialdemokratiska arbetsmarknadspoli-
tiken har vi bevisat motsatsen. Det är genom att lita
på människor och deras vilja att vara med och ta
ansvar som man bygger en framgångsrik arbetsmark-
nadspolitik. Det är genom trygghet och klara regler
som människor frigörs och kan vara med och skapa
det Sverige där alla har en plats.
Även om vi har varit framgångsrika i vår politik,
fru talman, finns det anledning att noga följa utveck-
lingen av den svenska ekonomin. Vi ser att företag
varslar anställda och att människor känner oro för sin
ekonomi och sin situation. En av orsakerna är den
osäkra politiska situationen i världen, samtidigt som
det också sker strukturomvandlingar inom svenskt
näringsliv, inte minst inom IT-sektorn för att ta ett
exempel. Detta får återverkningar på flera områden,
och vi måste ta detta på största allvar. Samtidigt finns
det all anledning att se framtiden an med tillförsikt.
Jag kan garantera att vi socialdemokrater inte kom-
mer att tillåta en situation där ekonomin slås i spillror
och arbetslösheten åter stiger i höjden.
Fru talman! Det finns fortfarande mycket kvar att
göra. Regeringens proposition tar upp flera av de
viktiga frågor vi måste arbeta med framöver.
Även om arbetsmarknadsläget har förbättrats har
också uppgifterna på arbetsförmedlingarna ökat.
Därför är det viktigt att de extra resurser, 700 miljo-
ner, som tillsattes tidigare får behållas för att behålla
kvaliteten i åtgärderna.
Oberoende av konjunkturläget kan man säga att
de arbetshandikappade har en svår situation. Även när
tiderna är bra ser vi att det är bekymmersamt för dem
att få jobb. Därför vill regeringen nu göra en särskild
översyn av hur de arbetshandikappades ställning är på
den svenska arbetsmarknaden.
Ohälsan i arbetslivet är ett annat bekymmer. Här
finns elvapunktsprogrammet som en garant. Jag vill
också peka på problematiken med deltidsarbetslös-
heten.
Till sist, fru talman: En aktiv arbetsmarknadspoli-
tik måste alltid föras, såväl i högkonjunktur som i
lågkonjunktur. Skulle nu tiderna bli sämre, en inrikt-
ning vi kan se, gäller det att ha högsta beredskap
inom arbetsmarknadspolitikens område.
</anforandetext>
<intressent_id>0714307225418</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>144417</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0914/#anf140</protokoll_url_www>
</anforande>
