2348419 GP09124 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:124 Torsdagen den 13 juni 2001/02 124 2002-06-13 00:00:00 Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m. 34F092EC-C61A-4DA7-B6BA-C9090049B640 142 ÅSA TORSTENSSON (c) c Fru talman! Riksdagens kammare har haft många demokratidebatter den här mandatperioden, en natur- lig prioritering då demokratifrågorna, de många män- niskornas delaktighet i samhällsbygget och demokra- tiska processer är några av de absolut viktigaste frå- gorna i dag och i framtiden. Det har handlat om frå- gor om vem som har makt, var makt ska utövas, var beslut ska fattas och av vem. Många förslag har lagts fram och behandlats som har berört de direktdemokratiska redskapen för män- niskor så att påverkansmöjligheten och delaktigheten ska kunna stärkas. De har berört den nationella nivåns makt i förhållande till den lokala. Diskussionerna och bakgrundsanalyserna har även berört orsakssamban- den mellan å ena sidan avståndet till politiker och å andra sidan också avståndet till EU-beslut och den politiska sfären, och att många beslut fattas så att säga någon annanstans. Medborgarnas delaktighet i EU- beslut, eller snarare brist på delaktighet, och EU:s kompetens är frågor som nu står högt på EU- dagordningen och kommer att hanteras via EU:s framtidskonvent. Fru talman! Det finns naturligtvis ett samband mellan den demokratiska delaktigheten i vardagslivet och människors intresse och möjlighet att känna del- aktighet i EU-arbetet och EU-besluten. Delaktighet, ansvar och maktfördelning, dess utövande och kon- kreta möjligheter till delaktighet byggs upp genom insyn och delaktighet i de demokratiska besluten. Fru talman! Det är därmed också med anledning av denna bakomliggande demokratidiskussion och Sverige som medlem i Europeiska unionen som da- gens förslag om grundlagsändringar läggs fram efter mycket stor noggrannhet, diskussion och analys. Vi hanterar i dag grundläggande nationella demokratiska frågor, kärnan i vår konstitution och vad den fortsatta demokratiska beslutsprocessen, som har samband både med människors vardag och Sverige som med- lem i EU, ska ha för begränsningar och befogenheter. Det handlar om diskussioner om mellanstatlighet och överstatlighet. Sverige är medlem i EU och är med och förändrar och utvecklar EU. EU ser inte likadant ut i dag som det gjorde när medlemskapet var aktuellt för debatt och beslut och kommer inte att se likadant ut efter att EU:s framtidskonvent har hanterat ett antal fråge- ställningar. Lika naturligt som att EU är under ständig förändring beroende på medlemsstaternas beslut var det kanske också ganska naturligt att efter några års medlemskap i EU genomföra en översyn av våra grundlagar och hur relationerna till EU enligt våra grundlagar fungerar. Därför var också samtliga parti- er delaktiga i beslutet att tillsätta en författningsut- redning där uppdraget var 1. att utreda förutsättningarna att införa en möjlig- het för riksdagen att på förhand lämna sitt god- kännande till att regeringen ingår en viss inter- nationell överenskommelse som ännu inte finns i slutgiltigt skick 2. att analysera om utvecklingen av samarbetet inom EU går mot en minskad uppdelning mel- lan EG, alltså gemenskapsdelen, och den övriga unionens samarbete. Det är därför vi i dag hanterar det som står i re- geringsformens 10 kap. Fru talman! Därför har vi i dag att fatta beslut som berör den svenska konstitutionens innersta kärna. Det är med stor försiktighet och varsamhet och efter tids- mässigt en stor fördjupning som vi har att gå till det första beslutet av två för grundlagsändringen. Fru talman! Det som utskottet koncentrerar sig mest på är av naturliga skäl de av regeringen före- slagna förändringarna i regeringsformen 10 kap. 2 och 5 §. Efter Sveriges anslutning till EU har samarbetet utvecklats ytterligare genom både Amsterdamfördra- get, som innebar att nya beslutsformer införts i tredje pelaren, och att samarbetet inom tredje pelaren be- gränsats till polis- och rättsligt samarbete, medan de frågor som berör yttre gränskontroller, asyl och in- vandring i detta sammanhang har förts över till det överstatliga området i pelare ett. Genom Nicefördra- get kommer samarbetet att utvecklas än mer, bl.a. genom att möjligheten till beslut med kvalificerad majoritet i andra pelaren har ökat. Det här visar att pelarsystemet undan för undan i det samarbetet har förändrats över tid och inte har samma struktur och funktion i dag som tidigare. Propositionens ändringsförslag till 10 kap. 2 § syftar till att det ska framgå att riksdagen kan god- känna en överenskommelse som ingår inom ramen för samarbetet i EU även om det inte är i slutgiltigt skick. Det är alltså regeringen som ingår överens- kommelsen med annan stat, men i 10 kap. 2 § anges vilka statsrättsliga villkor som krävs för att regering- en ska ha befogenhet att genomföra en överenskom- melse. Det som nu förtydligas är regeringens inhäm- tande av riksdagens godkännande innan regeringen folkrättsligt binder Sverige till en överenskommelse. Det här inhämtandet ska alltså ske nära slutförhand- lingen men innan förhandlingen är avgjord. Nu framläggs ett förslag till ändring där det i re- geringsformen framgår att riksdagen kan godkänna en internationell överenskommelse inom samarbetet i EU även om överenskommelsen alltså inte finns i slutgiltigt skick. Här åläggs också regeringen därmed ett tydligt konstitutionellt ansvar att avgöra om en ändring kräver riksdagens godkännande, efter att riksdagen har godkänt men innan ministerrådet har beslutat anta den, och regeringen därmed ska åter- komma till riksdagen en andra gång. Här förtydligas snarare riksdagens påverkansmöjligheter i förhållande till det som gäller och i relation till det ramlagsbeslut som riksdagen redan har hanterat. Vad avser regeringsformen 10 kap. 5 § om möj- lighet att överlåta beslutanderätt till EU vill jag inled- ningsvis betona vikten av att vi erhållit det gedigna underlag och det arbete som konstitutionsutskottets kansli har gjort för oss ledamöter under den långa tid som utskottet har valt att vända på alla tänkbara ste- nar som vi har haft behov av att lyfta och analysera. Det är med anledning av denna långa genomgång och handläggning som ärendet nu kommer upp sista ären- dedagen. Med det vill jag också reagera på den kritik och det misstänkliggörande som har kommit fram med anledning av att ärendet hanteras just under vårens sista beslutsdag. Fru talman! Grundlagsändring ska hanteras med försiktighet och noggrannhet. Det som nu ligger för första beslut i riksdagens kammare är ett väl genom- gånget förslag med förändringar som är en konse- kvens av det jag tidigare sade. Fördragsändringar har lett till att pelarsystemet i sin ursprungliga struktur har förändrats, kanske främst på grund av Amster- damfördraget. Även om de grundläggande rättsliga dragen inte har ändrats har skillnaderna mellan pelar- na, där andra och tredje pelaren är av mellanstatlig karaktär, minskat, och då kanske främst mellan första och tredje pelaren. Fru talman! Här har inte nuvaran- de lydelse i regeringsformen ansetts utgöra något hinder för att så har skett. Utvecklingen har snarare blivit att man genom politisk enighet i rådet har över- fört frågor till första pelaren och därmed till överstat- lighet. Förändringen som föreslås, att tre fjärdedelar av de röstande i riksdagen i ett beslut - dock ej om grundlag - ska kunna överlåta beslutsbefogenhet inom ramen för samarbete i EU, är ny och utvidgad i lagens mening, dock ej i den praktiska hanteringen eftersom man egentligen kan säga att det som ligger i inskränkningen i EU-samarbetet i praktiken är över- spelat. Därför är det ändringsförslag som följer med att en ny begränsning i grundlagstexten förs in, om att beslutanderätt som inte rör principerna för statsskick- et kan överlåtas, en mycket viktig och avgörande förändring just på grund av det som jag tidigare har beskrivit om pelarsystemets förändringar. Det är i grundlagen nu inskrivet att den besluts- makt som i fortsättningen kan komma i fråga för överlämnanden till EU inte får rubba grunderna för det demokratiska systemet i landet. Därmed täpper man till eventuella genvägar. Det står att det inte utan grundlagsändring går att överföra eller överge sin nationella suveränitet till EU, om EU skulle utvecklas till en federation. Så tydligt har detta inte tidigare varit inskrivet i grundla- gen. Det är också bra att det är stor enighet om detta. Märk väl att grundlagar inte förhindrar föränd- ringar av grundlagen om det finns en majoritet i riks- dagen för förändringar. Grundlagar ser till att det ges tid till eftertanke och krav om att majoriteten måste stå kvar över mellanliggande val. Därmed är inskriv- ningen om överlåtelse av beslutanderätt, som inte berör principerna för statsskicket, ett starkt förtyd- ligande i grundlagen i förhållande till det tidigare. Jag yrkar bifall till förlaget i betänkandet. 0183788551910 N 2010-01-01 00:00:00 157344 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09124/#anf142