<anforande>
<dok_hangar_id>2348419</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:124 Torsdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9AEA9B9C-8423-4E56-8523-818821DE2CE4</anforande_id>
<anforande_nummer>135</anforande_nummer>
<talare>INGVAR SVENSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman och kd! - Per Unckel vet precis vad
jag menar med detta.
Det är så att riksdagen ändå inte kommer att vara
med på ett tidigt stadium. Det framgår mycket tydligt
av utskottets text att man kommer in relativt sent i
processen. Då har vi  ändå trots allt möjlighet att
lägga substansförslag när det gäller förändringarna av
t.ex. ett kommande rambeslut.
Per Unckel talar om lättvindighet och om att
följdlagstiftningen ska finnas på plats, men som jag
ställde frågan här - jag vet inte om Per Unckel lyss-
nade ordentligt - är det inte lättsinnigt att t.ex., som
Moderaterna gjorde i EU-nämnden när det gällde
kampen mot terrorism och rambesluten om detta, där
ta ställning för detta och sedan ta ställning emot när
det sedan kom till riksdagen? Är det inte lättsinne?
Borde man inte egentligen ha mycket tydligt och
klart för sig vad ett rambeslut innebär redan på sam-
rådsnivån? Annars kan man inte ge  några fullmakter
till regeringen att gå vidare i en förhandling. Borde
inte det vara en mera rimlig ståndpunkt, Per Unckel?
</anforandetext>
<intressent_id>0575413157004</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>157337</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09124/#anf135</protokoll_url_www>
</anforande>
