<anforande>
<dok_hangar_id>2348419</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:124 Torsdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7FDA8A85-E58C-4054-8930-80B656A4B7F9</anforande_id>
<anforande_nummer>116</anforande_nummer>
<talare>ROLF KENNERYD (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag kan inte undgå att lite grann
grumla den glädje som Gudrun Lindvall har gett
uttryck för över uppnådda resultat inom ramen för
samarbetet med regeringspartiet och Vänsterpartiet
genom att ställa följande fråga: Hur kunde ni med-
verka till att öka de sociala klyftorna på ett sådant sätt
som ni har gjort inom inkomstbeskattningen?

</anforandetext>
<intressent_id>0505931201806</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>157318</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09124/#anf116</protokoll_url_www>
</anforande>
