2348418 GP09123 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni 2001/02 123 2002-06-12 00:00:00 Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 5E37E6FC-A94A-4ED9-B343-946001140D4B 87 BENGT SILFVERSTRAND (s) s Fru talman! Gastkramningen är över för den här gången. Sverige har kvalificerat sig till åttondelsfinal i fotbollens världsmästerskap. Sverige leder också EU:s välståndsliga i ett sammanvägt index som tar upp 20 välfärdsindikatorer. Därmed kan den här de- batten förhoppningsvis ske i viss avspändhet. Tilläggsbudget 1 innehåller en rad skarpa förslag. Anslaget för sjukpenning och rehabilitering höjs med 2 ½ miljard kronor. Flyktingmottagningen förstärks för att effektivisera handläggningen och minska vän- tetiderna. Investeringsbidragen för studentbostäder utökas och förlängs. Investeringsbidraget för nybygg- nad av hyresbostäder förlängs. Vasallen AB, som expanderat mycket snabbt och med framgång förädlat nedlagda försvarsfastigheter, får nu även förvärva kommunala fastigheter för omvandling till företags- lokaler eller andra lämpliga ändamål. Som en uppföljning av rovdjurspolitiken tillstyrks delvis en moderatmotion angående ersättningar för viltskador - ja, alltså till de moderata rovdjuren. Propositionen har tagits fram i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vars konstruktiva insatser i sammanhanget förtjänar att framhållas. De borgerliga partierna har fogat 16 reservationer och 4 särskilda yttranden till utskottets betänkande. De kan sammanfattas under den vidsynta samlingsru- briken Har ni hört dem förut? eller Intet nytt under solen. I samtliga fall saknas bästföredatum. I reservation 1 kräver Moderaterna och Kristde- mokraterna ett nytt s.k. relevant beräkningsunderlag för budgeten. De talar om manipulationer, sjunkande tillväxt, m.m. Nu har tillväxten sjunkit, klagar Mode- raterna och Kristdemokraterna. Att Kristdemokrater- na hakar på dvärgalåten är lite förvånande med tanke på att man inte har någon egen motion i frågan. Mot de förenade högerpartiernas samlade vekla- gan kan vi ställa Internationella valutafondens årliga examination av Sveriges ekonomi. Sverige beröms i rapporten för att kunna kombinera tillväxt, stabilitet och social välfärd, samtidigt som vi delar med oss av vår välfärd genom ett internationellt sett högt bistånd. Det är i och för sig riktigt att tillväxten inte varit tillräckligt stark under 70-, 80- och 90-talen. Men utvecklingen har brutits under de senaste åren. Mellan 1994 och 2001 hade Sverige en högre tillväxttakt än genomsnittet för EU-länderna. BNP ökade under första kvartalet 2002 med 1,1 %, jämfört med första kvartalet 2001. Den ökningen är kraftigare än väntat. Några manipulationer är det definitivt inte tal om. Beräkningarna baseras på gällande regler och konse- kvensberäkningar av fattade eller aviserade beslut. Enligt konsekvensberäkningen uppnås de budgetpoli- tiska målen. Det innebär att utgiftstaket klaras samti- digt som det konjunkturbaserade saldot förväntas uppgå till omkring 2 %. Det nyligen aviserade försla- get om höjda ersättningsnivåer i a-kassan beräknas kosta ca 1,5 miljarder kronor i år och 3 miljarder fr.o.m. 2003. Utgiftshöjningen ryms inom de av riks- dagen beslutade ramarna om anslagssparande och den flexibilitet som finns i övrigt inom budgetsystemet, dvs. anslagskrediten beaktas. Regeringen har aldrig haft för avsikt att dölja någ- ra åtgärder. Mot slutet av förra året visade det sig att de takbegränsade utgifterna skulle bli betydligt lägre än förväntat för 2001 samtidigt som det makroeko- nomiska läget försämrades. I den situationen var det naturligt att tidigarelägga vissa utgifter för att därige- nom säkerställa att utgiftstaket klarades även i ett sämre ekonomiskt läge. De borgerliga partierna reserverar sig mot försla- get att vidga uppdraget för AB Vasallen till att också omfatta övertagande av bostadsfastigheter som inte längre behövs för bostadsändamål. När reservanterna frånkänner företaget kompetens på området talar de mot bättre vetande. I själva verket har Vasallen varit mycket framgångsrikt i sin uppgift att förädla nedlag- da försvarsfastigheter. Utveckling och satsningar sker inom exempelvis utbildningsområdet, forskning, kontor, service, bostäder och industri. I reservation 6 motsätter sig samtliga borgerliga partier investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbo- städer. Som vanligt är det kolartron på marknadens osynliga hand som präglar de borgerliga partiernas syn på hyresmarknaden. Eftersom marknaden uppenbarligen inte kunnat lösa problemen med bostadsbrist, och betydande svårigheter att skaffa sig en bostad råder framförallt för ungdomar och studenter, har regeringen inrättat investeringsbidrag till byggande av hyreslägenheter och till studentbostäder. Det kommer att byggas ca 12 600 nya studentbostäder med hjälp av det här bidraget under 2001 och 2002. Behovet är större än så. Därför har regeringen i vårbudgeten föreslagit att det satsas ytterligare 125 miljoner kronor på inve- steringsstöd till byggande av studentbostäder under 2003. Investeringsbidrag till hyresbostäder har på bara ett drygt halvår beviljats till 3 500 lägenheter. Bidraget har fördelats utifrån behovet på orten och med hänsyn till kostnadsläget. Det innebär därutöver att hyreskostnaden för den boende kunnat sänkas med 1 200 kr per månad. Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag på samtliga punkter och avslag på reservatio- nerna. Fru talman! Eftersom detta uppenbarligen är mitt sista framträdande i denna kammare vill jag passa på tillfället att tacka för den tid som varit. Ett varmt tack till mina politiska trätosystrar och trätobröder, Anna, Lena, Karin, Siv och Yvonne. Tack också till Gunnar och Gunnar, Mats, Per, Lennart, Agne och Johan. Ett minst lika varmt tack till finansutskottets eminenta kansli och dess personal. Och sist men inte minst ett mycket varmt tack till riksdagens talmän och hela riksdagens personal för gedigna insatser. Ett tack för att ni stått ut med mig under alla dessa år. En som jag ändå särskilt vill framhålla i detta tack är Per Landgren. Förutom en förmåga att se det hu- moristiska i politisk polemik har Per Landgren bidra- git till en riksdagsklassiker fullt jämförbar med de bevingade ord som skapades under den första borger- liga regeringsepoken under efterkrigstiden, 1976- 1979, då en centerpartist i ett riksdagsutskott efter det att borgerligheten hade övertagit taburetterna sade de berömda orden: "Här diskuterar vi inte, här voterar vi." Per Landgrens bidrag lyder: "Vi hakar på." Närmare bestämt: Vi hakar på moderaternas linje när vi inte har någon egen. Jag har haft roligt nästan varje dag. Eller för att travestera Nils Ferlin: Jag har framfört charader på riksdagsestrader Och Gud må förlåta mig somliga rader. Låt mig få avsluta med en liten solskenshistoria. När Gunnar Lange vid påsktid 1970 lämnade den socialdemokratiska regeringen utbrast han vid skär- torsdagens regeringslunch något vemodigt: "Jag känner mig som Jesus vid den sista måltiden." Olof Palmes replik kom blixtsnabbt: "Må så vara, bara du inte återuppstår på söndag." För min del tänker jag dock återuppstå, närmare bestämt som kommunpolitiker i Höganäs. Med en lätt travestering av Churchills slutet-på-en-början-tal skulle jag, något utmanande, kanske kunna säga: Detta är inte slutet, det är inte ens början till slutet, möjligen är det slutet på en början. Tack för mig! (Applåder) 0241621108903 N 2010-01-01 00:00:00 157031 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf87