<anforande>
<dok_hangar_id>2348418</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fortsatt svenskt deltagande i en internatio- nell säkerhetsstyrka i Afghanistan</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8AF267F7-BAB7-4302-93D8-C55D3C63EC16</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Sverige har en lång tradition när det
gäller deltagande i internationella fredsbevarande
insatser. Det är därför mer eller mindre självklart att
vi även i fortsättningen ska bidra till stabiliseringsar-
betet i Afghanistan.
Efter mer än två decennier av sovjetisk krigföring,
av inbördeskrig och av talibanernas fundamentalistis-
ka styre står nu Afghanistan inför ett vägval. För-
hoppningsvis kommer den försonings- och återupp-
byggnadsprocess som tog sin början i Bonn i decem-
ber förra året och som nu fortsätter med det rådslag,
loja jirga, som pågår i Kabul sedan någon dag att
leda till att Afghanistan kan byggas upp som en fun-
gerande stat med respekt för de mänskliga rättighe-
terna och för att demokratin kan upprätthållas.
Det internationella samfundet spelar, och kommer
under lång tid att få spela, en viktig rolls om garant
för fred och stabilitet men också som garant för den
långsiktiga finansieringen av återuppbyggnaden av
staten och statens grundläggande institutioner och
funktioner, t.ex. polis- och rättsväsende, sjukvård och
annan omsorg samt, inte minst, återuppbyggnaden av
ett fungerande och heltäckande utbildningsväsende.
Fru talman! Det är med stor tillfredsställelse som
jag kan konstatera att den svenska regeringen i sin
strategi för biståndet till Afghanistan särskilt betonar
åtgärder för att stärka kvinnans ställning i samhället.
Mänskliga rättigheter utifrån ett jämställdhetsper-
spektiv tillhör en av de frågor som jag ivrigt har drivit
under den här mandatperioden. Det är också med stor
tillfredsställelse som jag kan konstatera att regeringen
har gett utfästelser beträffande biståndet till Afghani-
stan för tre år framåt. Därmed vet de afghanska myn-
digheterna och de svenska och internationella bi-
ståndsorganen som Sverige samarbetar med hur spel-
reglerna ser ut.
För att återuppbyggnadsarbetet ska kunna ske nå-
gorlunda friktionsfritt förutsätts det att den över-
gångsregering som ska utses av loja jirga och som
bl.a. ska ta fram en ny författning och genomföra
förberedelser för allmänna val inom två år kan ga-
ranteras och garantera säkerhet och stabilitet i landet.
Hoten kan komma från regionala krigsherrar, isla-
mistiska extremister eller andra regeringsfientliga
krafter som av en eller annan anledning inte ställer
upp på loja jirgas beslut.
ISAF, den av FN sanktionerade internationella
fredsfrämjande styrkan, spelar mot denna bakgrund
en viktig roll. ISAF:s mandat är att bistå övergångs-
regeringen med att upprätthålla säkerheten i Kabul
och dess omedelbara närhet. Tyvärr finns det en be-
gränsning i FN-mandatet, nämligen de snäva tidsper-
spektiven. Det är inte särskilt troligt att den afghanska
övergångsregeringen förmår att bygga upp en fullt ut
fungerande polisorganisation eller för den delen ett
fullt ut fungerande nationalgarde innan ISAF:s man-
dat löper ut den 20 december.
Fru talman! Det är viktigt att den fredsfrämjande
insatsen i Afghanistan upplevs som långsiktig och
resolut av afghanerna själva. Därigenom kan insatsen
förhoppningsvis bidra till att avskräcka regionala
krigsherrar och andra från sådan verksamhet som kan
hota landets återuppbyggnad och övergång till fred,
stabilitet och försoning. Så snart som möjligt måste
därför ett mer långsiktigt beslut beträffande fortsatt
internationell närvaro på FN-mandat i Afghanistan
fattas. Sverige kan här spela en viktig roll både ge-
nom kontakter på ministernivå inom EU och i kon-
takterna på olika nivåer t.ex. inom FN. Jag hoppas att
Sverige tar på sig den rollen.
Avslutningsvis ska jag kortfattat säga något om
hur jag ser på USA:s respektive Turkiets roller i Af-
ghanistan.
Såväl regeringen som det sammansatta utskottet
har på ett tydligt sätt klargjort rågångarna mellan
ISAF:s mandat och den USA-ledda operation endu-
ring freedom. Kristdemokraterna har inga särskilda
synpunkter på dessa gränsdragningar. Att ett visst
informationsutbyte mellan ISAF och USA-
koalitionen är nödvändigt, inte minst för att undvika
t.ex. vådabeskjutningar, ser vi som en självklarhet.
När det gäller inriktningen på operation enduring
freedom skiljer sig denna markant från ISAF:s upp-
drag. Även om operation enduring freedom inte
primärt syftar till att skapa stabilitet i Afghanistan är
det inte orimligt att tänka sig att detta blir en bieffekt.
Förhoppningsvis kan den multinationella USA-ledda
styrkan bidra till att den säkerhet som ISAF garante-
rar i Kabulområdet även utsträcks till det övriga lan-
det.
När det gäller Turkiet är det en viktig markering
att landet nu har fått uppdraget som ledande nation
för ISAF där många länder ingår. Det är ett uppdrag
som förpliktigar. När Turkiet nu leder en internatio-
nell styrka vars uppgift det är att bl.a. svara för att
respekten för mänskliga rättigheter och demokratins
spelregler upprätthålls kan det vara läge för ytterliga-
re och fördjupade informella och formella samtal med
Turkiet, t.ex. när det gäller efterlevnaden av respekten
för mänskliga rättigheter för minoriteter i det landet.
Jag tänker på de kristna minoriteterna, assyri-
er/syrianer, kaldéer och andra, som förföljs och vilkas
mänskliga rättigheter kränks och inskränks. Jag tän-
ker också på kurdernas situation. Alla kurder i Turki-
et kan ju knappast vara terrorister, så detta är inte skäl
nog att förfölja dem. Jag hoppas att regeringen tar
tillfället i akt att verka för att de här frågorna tas upp i
olika informella sammanhang med Turkiet.
Rätt skött kan Turkiets roll som lead nation, i
kombination med åtgärder på hemmaplan när det
gäller respekten för demokrati och mänskliga rättig-
heter, leda till att landets närmande till EU fördjupas.
Därmed skulle ISAF-missionen inte bara bidra till
stabilitet och säkerhet i det krigshärjade Afghanistan,
utan dess effekter skulle spridas i hela regionen.
Fru talman! Med detta vill jag anmäla att också
Kristdemokraterna yrkar bifall till förslaget i betän-
kandet med anledning av regeringens förslag om
fortsatt svenskt deltagande i den internationella sä-
kerhetsstyrkan i Afghanistan. Men vi vet också att det
är ett stort ansvar som vi tar på oss då vi sänder i väg
svenskar till en av världens kanske hetaste krutdurkar.
Men jag vill också understryka att det är glädjande att
konstatera att det här i kammaren i dag råder bred
politisk enighet om det fortsatta svenska engage-
manget. Det är en viktigt utrikes- och säkerhetspoli-
tisk markering.
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156948</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
