2348418 GP09123 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni 2001/02 123 2002-06-12 00:00:00 Indelnings- och länsstyrelsefrågor 95144E56-A4AF-43BE-A1EA-72FBDD250430 252 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! Det här lilla betänkandet är ett myck- et viktigt betänkande, för det handlar om hur vi ge- nom vårt sätt att organisera underlättar eller omöjlig- gör den demokratiska processen. I vårt land diskuteras det snarare hur kompetens- fördelningen mellan EU-nivån och medlemsstaterna bör se ut framöver, och här finns ett forum inför re- geringskonferensen 2004. Här stimulerar EU 2004- kommittén en bred och öppen debatt i Sverige om hur EU ska utvecklas i framtiden. Men hur det ser ut för den enskilda medborgaren i Sverige i förhållande till olika myndigheter förs ingen egentlig diskussion om. När Heby kommuns invånare röstar för att tillhöra Uppsala län blir det ändå stopp, trots att Heby kom- munfullmäktige, Kammarkollegiet och majoriteten i riksdagen går på samma linje. Regeringen har överlämnat en proposition, De- mokrati för det nya seklet, 2001/02:80. Utgångs- punkten är att det medborgerliga deltagandet ska öka. Marginalisering, utanförskap och passivitet är demo- kratins främsta utmaningar framöver, säger man. Egentligen säger regeringen i propositionen 2001/02:7, Regional samverkan och statlig länsför- valtning, ja till att göra en genomgripande översyn av hela uppgifts- och ansvarsfördelningen inom den samhälleliga organisationen i Sverige. Men motionen som begär att riksdagen ska begära en förutsätt- ningslös genomgång av hur Sveriges framtida regio- nala indelning ska se ut och ge förslag till en sådan avstyrks i detta betänkande. Jag finner detta inkonse- kvent och ologiskt. Det skulle vara ett ja till motionen i enlighet med den propositionen. Fru talman! Motionen tar upp indelningen för alla de myndigheter som finns representerade i Sverige och att vi har en för stor offentlig överrock. Gränser- na för polisorganisationen, för skolverksorganisatio- nen, för vägverksorganisationen osv. är olika, för att inte tala om den ineffektiva AMS-kolossen. Till detta kommer olika målområden som ska få ekonomiskt stöd i olika omfattning. När pusslet ska läggas faller inte bitarna på plats. Det försvårar en regionalisering i ett land där mottot är att hela Sverige ska leva. Det omöjliggör att på ett bra sätt leva upp till subsidiaritetsprincipen, där be- slutshierarkin ska utgå från att medborgaren och familjen är de bästa beslutsfattarna. Det är när dessa inte klarar att på egen hand besluta och finansiera verksamheten som Kristdemokraterna menar att be- sluten ska flyttas till kommunal-, landstings- eller statlig nivå. När en verksamhet växt ur nästa nivå flyttas den uppåt. Det måste alltid vara den högre nivån som har bevisbördan. Stödet ska alltså vara subsidiärt, dvs. motsvara de behov som finns. I dag finns en alltför omfattande byråkrati med ärenden som kryssar härs och tvärs. Fru talman! Över tre fjärdedelar av landets regi- on-, landstings- och kommunstyrelseledamöter vill att det regionala utvecklingsansvaret ska flytta från läns- styrelserna till någon form av regionalt självstyrelse- organ enligt en gallupundersökning från Landstings- förbundet år 1999. Vi måste ta PARK-utredningens förslag på allvar. Men det regeringen sysslar med i dag är att för- stärka sin egen roll. Man går ifrån närdemokratin, den kommunala självstyrelserollen, så starkt att min hem- kommun känner att man inte har underlag för att lägga budgeten för år 2003 i dag, ett halvår före. Det är skrämmande. Man nyper åt sig makten och lägger beslut om att få sälja kommunala bostäder eller inte i händerna på tjänstemännen på länsstyrelserna. Från år 2003 ska t.o.m. länsstyrelsen utses av regeringen. T.o.m. i dag har den utsetts av landstingen. Nu för- svinner subsidiaritetsprincipen helt när regeringen genom att utse länsstyrelsen ska markera att regering- en har det fulla politiska ansvaret för länsstyrelsens verksamhet. Jag skulle vilja säga att det inte handlar om det fulla ansvaret utan om den fulla kontrollen. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1 under punkt 1. Den politiska organisationen måste ge goda möjligheter till nära och återkommande kon- takter med invånarna. De olika rollerna måste bli mera tydliga. Indelningar och gränser måste ses över för att skapa bättre tydlighet. Renodlingen mellan politiska uppdrag och tjänstemannauppdrag måste bli bättre. Det strider mot demokratin att så handlings- förlama en kommunfullmäktigeförsamling att den inte kan besluta om försäljning av det kommunala bostadsbolaget eller besluta om budgeten ett halvår i förväg på grund av en klåfingrig och maktfullkomlig regering. Därför kan jag inte förstå att när regeringen i pro- position 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning säger ja till att göra en genomgripan- de översyn av hela uppgifts- och ansvarsfördelningen inom den samhälleliga organisationen i Sverige att man i betänkandet yrkar avslag på den motion som för fram förslag om en förutsättningslös utredning. 0191823608408 N 2010-01-01 00:00:00 157196 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf252