<anforande>
<dok_hangar_id>2348418</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>ROT-avdragets effekter </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B8EA05A8-BF08-43F7-9916-3972CBEE4C03</anforande_id>
<anforande_nummer>150</anforande_nummer>
<talare>MARIETTA DE POURBAIX- LUNDIN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Att i mitt sista anförande för denna
mandatperiod dels få plädera för utskottsmajoriteten,
dels i princip få bifall till en motion känns som en bra
övning inför det som ska komma efter höstens val.
Det känns bra att få tjuvstarta lite.
Riksdagens revisorer har på förslag av bl.a. skat-
teutskottet granskat effekterna av ROT-avdraget, som
betyder - det tycker jag att man ska säga - reparation,
ombyggnad och tillbyggnad och fanns under olika
perioder mellan 1993 och 1999. Bl.a. ville skatteut-
skottet ha svar på följande frågor:
- Hur mycket minskade skatteintäkterna?
- Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts
senare, utförts av husägaren själv eller av svart ar-
betskraft om inte avdraget funnits?
Revisorerna har bl.a. kommit fram till att avdraget
tycks ha påverkat fastighetsägarna att genomföra
åtgärder. Avdraget verkar till viss del också ha om-
vandlat svart arbetskraft till vit. T.ex. målarmästarna
är övertygade om att ROT-avdraget haft en dämpande
effekt på svartjobben. Sedan ROT-avdraget upphörde
får de nästan aldrig jobb hos privatpersoner. Detta,
herr talman, är ju inte så konstigt, för vem har råd att
anlita en hantverkare?
Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på
detta. För att betala en hantverkare 1 000 kr inklusive
moms måste köparen själv tjäna in 2 800 kr. För att
kunna betala en hantverkartimme på 350 kr med egen
arbetad timme måste man ha en årsinkomst på
1 250 000 kr. Ja, ni hörde rätt, 1 250 000 kr. Enligt
Statistiska Centralbyrån finns det bara 9 000 personer
i Sverige som tjänar så mycket eller mer. Så det är ju
inte konstigt att läkare står och målar, tandläkare
spacklar väggar i stället för tänder eller att tjänsterna
köps svart.
Riksskatteverket uppskattar att den svarta sektorn
omsätter ca 100 miljarder kronor per år. Allt kommer
naturligtvis inte från det som ROT-avdraget omfatta-
de. Vi vet att städning och annat hushållsarbete är en
annan stor svart sektor.
Sverige hade för några år sedan chansen att inom
ett EU-försök sänka momsen på ett antal tjänster.
Men den socialdemokratiska regeringen ville inte
vara med. Jag har nu fått veta att EU har för avsikt att
förlänga detta försök och ge medlemsstaterna en ny
chans att vara med. Min fråga till Socialdemokraterna
är: Om möjligheten ges, kommer Sverige att vara
med denna gång?
Att ROT, som betyder reparation, ombyggnad och
tillbyggnad, handlar om typiskt manligt dominerade
yrken kan ingen förneka. Det är därför jag har motio-
nerat om att det behövs ett genusperspektiv i denna
fråga. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet
och Centerpartiet har under en följd av år föreslagit
en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, dvs.
ett mycket bredare antal tjänster än det som ROT
omfattade.
Övriga partier har varje gång gjort det enkelt för
sig genom att med darr på rösten och stor indignation
säga "pigdebatt". Jag undrar varför ni inte med sam-
ma indignation under tiden ROT-avdraget fanns höjt
era röster och ropat: Drängdebatt!
Herr talman! Nog är det konstigt att Socialdemo-
kraterna har infört ett skatteavdrag för tjänster, men
endast för mansdominerade yrken. Och, herr talman,
nog är detta konstigt med tanke på att den socialde-
mokratiska regeringen gärna kallar sig den mest jäm-
ställda regeringen i världen.
Skatteutskottet vill att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad utskottet har anfört
om vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärde-
ringsåtgärder vidtas och att dessa även omfattar rele-
vanta genus- och jämställdhetsperspektiv i samband
med eventuella skattelättnader av ROT-
avdragsliknande karaktär i en eventuell ny lågkon-
junktur.
Det är många som har ondgjort sig över detta, så
jag lär få ett antal repliker och ska klara ut det då.
Herr talman! Bifall till skatteutskottets förslag och
avslag på reservationen!
Eftersom detta är mitt sista inlägg under denna
mandatperiod vill jag lämna några ord i form av en
vers.
Fyra år i skatteutskottet har nu raskt gått undan,
inte minsta skatteaspekt har hamnat i skymundan.
Nya bekanta och spännande diskussioner lämnar
rika minnen,
personalens lojalitet och kunskap sätter spår i våra
sinnen.
Några utskottsvänner slutar och ska särskilt his-
sas,
för andra gäller att det på nya inlägg skissas.
Trevlig och vilsam sommar!
</anforandetext>
<intressent_id>0125165702713</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>157094</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf150</protokoll_url_www>
</anforande>
