2348418 GP09123 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni 2001/02 123 2002-06-12 00:00:00 ROT-avdragets effekter C04CAC02-3DC4-463C-8FAE-4E5F62FA4B0A 148 PER ERIK GRANSTRÖM (s) s Herr talman! Betänkandet SkU28 som vi nu ska behandla rör Riksdagens revisorers förslag till riksda- gen med anledning av granskningen av ROT- avdragets effekter. ROT-avdraget infördes första gången 1993 och syftade till att få ned arbetslösheten. I första omgång- en upphörde ROT-avdraget vid utgången av 1994 för att återigen införas den 15 april 1996. Därefter för- längdes det stegvis för att upphöra den 31 mars 1999. Riksdagens revisorer framhåller i sitt förslag att då ROT-avdraget inte längre existerar innehåller deras förslag av naturliga skäl inga förslag om åtgär- der rörande detta avdrag. Däremot menar de att studi- en kan förmedla ett par erfarenheter som kan vara till nytta inför liknande beslut i framtiden. En sammanfattning av revisorernas slutsatser är bl.a.: · Avdraget verkar under den undersökta perioden ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgär- der. Det är bra. · Avdraget verkar till viss del ha omvandlat svart arbetskraft till vit. Det är också bra. · Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som krångligt. Det känns också bra. · Hantverkarna har däremot haft en del pappersar- bete för att hjälpa fastighetsägarna. · Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräck- lig. I sakfrågorna om ROT-avdragets effekter råder ingen oenighet i skatteutskottet. Däremot har vi soci- aldemokrater reserverat oss mot utskottsmajoritetens förslag om att ge regeringen ett tillkännagivande, vilket jag i det följande vill motivera. Först och främst har vi svårt att förstå revisorernas anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärde- rats tidigare. Som framgår av revisorernas egen granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom att utskottet tog del av Riksskatteverkets periodiska redovisningar av antalet ansökningar och beviljade reduktioner, vilka även redovisades länsvis. Utskottet kunde härigenom konstatera att kostna- derna för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närhe- ten av vad som prognostiserats. Ytterligare redovis- ningar av utvecklingen lämnades också fortlöpande av regeringen i skilda särpropositioner och budget- propositioner. Till saken hör dessutom att det inte är regeringen utan riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten av ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat ha ett avdrag. Redan den första perioden - alltså den period som löpte från den 15 februari 1993 till den 31 december 1994 - tillkom på initiativ av finansutskot- tet. När ROT-avdraget efter 15 månaders uppehåll återigen infördes den 15 april 1996 skedde det som en följd av det samarbete som etablerades under våren 1995 mellan oss socialdemokrater och Centerpartiet om den ekonomiska politiken. Även då hade alltså avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen. Det organ som har haft ansvaret för hanteringen och bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs. vi i skatteutskottet. Inom skatteutskottet diskuterade representanter för samtliga partier vid flera tillfällen under senare delen av 1990-talet frågan om att föreslå Riksdagens revisorer att ta upp en granskning och utvärdering av ROT-avdraget. Eftersom ROT-avdraget trots allt gällde en åtgärd som var avgränsad i tiden och som skulle komma att upphöra rådde det emellertid en allmän enighet inom utskottet om att man borde av- vakta till dess att systemet med avdraget upphört för att kunna göra en bättre helhetsbedömning av effek- terna. När det sedan gäller det föreslagna tillkännagi- vandet inser naturligtvis också vi värdet av att analy- sera, följa upp och utvärdera - vid behov även ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv - åtgärder inom beskattningsområdet som har olika speciella syften, t.ex. att främja sysselsättningen inom något visst område. För närvarande är emellertid några sådana beskattningsåtgärder inte alls aktuella, och därför behövs inget uttalande av riksdagen i denna fråga just nu. Enligt vår mening inom socialdemokratin är det inte lämpligt att använda riksdagens tillkännagivan- deinstrument för sådana allmänt hållna uttalanden som majoriteten föreslår. Tillkännagivandet avser helt hypotetiska förhållanden i en oviss framtid. Vi soci- aldemokrater vill inte använda tillkännagivanden av denna typ utan menar att användningen ska avse faktiska situationer och ske när riksdagen anser att det finns anledning att begära konkreta åtgärder av re- geringen. När det gäller det uttalande som majoriteten nu föreslår förutsätter vi dessutom att varje ansvarig regering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande bedömningar av olika skatteåtgärder i olika konjunk- turlägen utan att riksdagen behöver göra ett särskilt uttalande om detta. Herr talman! Med det jag nu har anfört yrkar jag bifall till reservationen. 0634122058105 N 2010-01-01 00:00:00 157092 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf148