2348418 GP09123 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:123 Onsdagen den 12 juni 2001/02 123 2002-06-12 00:00:00 Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002 3AF1925F-6AF2-4444-9050-B6FD2CA0853A 102 SIV HOLMA (v) v Fru talman! Vi har en ny budgetordning, som in- nebär att budgetbesluten tas samlat på hösten. På våren tar riksdagen endast beslut om riktlinjer och sparmål samt justeringar i årets budget. Det som vi just nu ska behandla är den s.k. tilläggsbudgeten. Tilläggsbudgeten är ett resultat av samarbetet mellan Vänsterpartiet, socialdemokratiska partiet och Miljöpartiet. I detta sammanhang vill jag framföra ett tack till samarbetspartierna. Till den borgerliga oppositionen vill jag säga att det inte blev någon rödgrön röra, utan tvärtom. Vi har visat prov på uthållighet, och resultatet blev en röd- grön reda. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. Fru talman! I denna tilläggsbudget har det varit nödvändigt att tillskjuta mer pengar till sjukförsäk- ringen, flyktingmottagningen, kriminalvården, löne- garantin och det kommunala ujämningssystemet. Dessutom har vi anslagit pengar till att öka valdelta- gandet för personer med utländsk bakgrund, kvinno- jourer, omstrukturering av kommunala bostadsbolag, läkemedel, en djurskyddsmyndighet, bilstöd till han- dikappade och Kunskapslyftet. Vi kan finansiera detta med lägre EU-avgifter och omdisponeringar och besparingar som inte försämrar verksamheter. Dessutom har vi minskat budgete- ringsmarginalen från fem miljarder till en miljard. Vi anser från Vänsterpartiets sida att vi även i år skulle kunna göra en teknisk justering som den vi gjorde förra året, då vi justerade utgiftstaket på grund av att utjämningssystemets volym ökade med 1,7 miljarder. Nu handlar det om 2,9 miljarder. Utjämningssystemet är statsfinansiellt neutralt, dvs. att vi får in lika mycket på inkomstsidan som vi betalar ut på utgiftssidan. Eftersom det är statsfinan- siellt neutralt finns det skäl som talar för att höja taket genom en beräkningsteknisk justering av denna summa. Vi har kommit överens om att alla tekniska justeringar ska behandlas i ett sammanhang under hösten. För oss innebär detta att budgeteringsmargi- nalen kan öka från en till fyra miljarder. Fru talman! Vi har också reformer som vi har kommit överens om sedan tidigare och som kommer att träda i kraft den 1 juli i år. Det gäller reformering- en av arbetsskadeförsäkringen, högkostnadsskydd i tandvården för äldre och maxtaxa och förbehållsbe- lopp i äldreomsorgen. I tilläggsbudgeten aviserade vi att a-kassan skulle kunna höjas fr.o.m. den 1 juli i år om det statsfinansiella läget tillät detta. Efter utvärde- ringen gjorde vi bedömningen att detta utrymme fanns, och det blev en höjning åt alla på det sätt som Vänsterpartiet ivrigt drivit på för. Fru talman! Av reservationerna framgår att de borgerliga partierna inte gillar våra satsningar på bostäder. Det går en tydlig skiljelinje mellan oss och det borgerliga blocket när det gäller synen på en soci- al bostadspolitik. Vänsterpartiets motto är att bosta- den ska vara en social rättighet och inte en handelsva- ra. Vi anser att det är nödvändigt med ett samhällsan- svar i form av regler och stöd för att vi ska kunna leva efter detta motto. De borgerliga partierna driver konsekvent en linje för avregleringar och sänkta skatter. De tror att de åtgärderna ska klara bostadsproblematiken. Vi vet att de fria marknadskrafterna inte tagit och inte kommer att ta något socialt ansvar, för det brukar inte rymmas i deras kostnadskalkyler. Investeringsstödet för att bygga billiga hyresrätter ska stimulera till ökat byggande i storstadsområdena. Bristen på bostäder i större städer har ökat under mandatperioden och är för närvarande i det närmaste katastrofal i Stockholm, Göteborg och Malmö. Da- gens hyror i hyresrätter och insatser i bostadsrätter innebär att man vänder sig till ca 3 % av befolkning- en, dvs. till dem som är rikast. Vi skulle vilja ha ett ännu större investeringsstöd. Men det som satsas 2001-2006 är två och en halv miljarder, och det är viktiga och riktiga satsningar som går åt rätt håll. Fru talman! De borgerliga partierna gillar inte heller att vi stöder kommuner med bostadsöverskott. Moderaterna visar en viss förståelse genom att de är beredda att satsa blygsamma 40 miljoner på en till- fällig bostadsdelegation. Det är visserligen lite kons- tigt, med tanke på att Riksdagens revisorer inte gilla- de detta. Men i förhållande till vad de tomma lägen- heterna kostar för kommuner med befolkningsminsk- ning är Moderaternas satsning alldeles för snålt tillta- gen. Det finns beräkningar på att det kan kosta uppåt 10 miljarder. Dessa problem är alltså alldeles för stora för att kommunerna ska klara dem ensamma, utan statligt stöd. Därför är kreditgarantierna på tre miljarder viktiga. Många kommuner med tomma lägenheter har dessutom en svag ekonomi. Centerpartiet skriver i reservationen om att Småorts-Sverige ska utvecklas och inte rivas. Samtidigt är man inte beredd att till- skjuta pengar för detta. Jag upplever det som att det brister i trovärdigheten. Tomma lägenheter är faktiskt en realitet i dag i många kommuner. Det har kostat, och det kostar enorma summor. Jag fick inte tillräck- ligt svar på frågan vad Centerpartiet har för recept för att klara den akuta krisen. Det jag drar mig till minnes är att Centerpartiets partiledare snabbt gick ut och talade om att det inte var bra när vi aviserade att dessa pengar skulle kom- ma i regionalpolitiska propositionen. Det är konstigt med tanke på den regionalpolitiska profil som Cen- terpartiet har. Kristdemokraterna i sin tur menar att de 250 mil- jonerna i tilläggsbudgeten ska gå till alla fastighets- ägare i utsatta kommuner i form av stöd till bostads- marknaden. Det tycker vi inte heller är rätt väg att gå, eftersom det är de kommunala bostadsföretagen som har kostnader för tomma lägenheter. Vänsterpartiets politik innebär att det ska finnas möjligheter att bo och arbeta i hela landet. Många av de kommuner som har tomma bostäder har också, som jag tidigare sade, en svag ekonomi. Vi har därför medverkat till att inrätta bostads- och kommunakuter. Stödet till dessa kommuner har varit starkt reglerat från statens sida. När det gäller bostäder har det ensi- digt inriktats på rivning. En ny bostadsmyndighet inrättas från den 1 juli 2002. Vi krävde att även utveckling av bostäder till andra ändamål ska ges stöd, vilket vi också fick gehör för. På lång sikt kräver vi att man inför ett utveck- lingsbidrag som kommuner kan disponera friare än vad de nu kan. Men sammanfattningsvis går våra rödgröna satsningar i helt rätt riktning. Moderaterna säger nej till investeringsbidrag för studentbostäder. Man motiverar sitt avslag med det gamla vanliga mantrat "Inga statliga subventioner, total omläggning av bostads- och skattepolitiken". Vidare föreslår de att enskilda personer skattefritt ska få hyra ut en del av den egna bostaden och att man ska inventera statens fastighetsbestånd, som med enkla medel görs om till studentbostäder. Till det senare är man inte ens beredd att tillskjuta pengar. Jag kallar det att trolla med knäna. Fru talman! Avslutningsvis kan jag inte låta bli att undra varför Moderaterna inte vill satsa på att öka valdeltagandet bland personer med utländsk bak- grund. Moderaterna påstår i sin reservation att val- deltagandet bland röstberättigade med svenskt med- borgarskap sjönk trots att riksdagen anvisade drygt 12 miljoner kronor till riksdagspartierna för information till invandrare. Vill Moderaterna på allvar att valdel- tagandet bland personer med utländsk bakgrund ska öka? Väljarstudier visar att de med hög utbildning och hög inkomst har ett större valdeltagande än de med låg utbildning och låg inkomst. Ett annat faktum är att Moderaterna aldrig har va- rit starka i jämställdhetsfrågor. Det bekräftas när man läser deras förslag om att riksdagen ska upphäva besluten om att ändra bevisreglerna i lagen om ar- betsskadeförsäkringen. Motivet till att reformera arbetsskadeförsäkringen är att vi vill förändra dessa regler så att kvinnors arbetssjukdomar erkänns. Det gäller framför allt belastningsskador. Varför tycker moderaterna att kvinnors arbetsska- dor inte är värda att ersättas? Att motivera detta med att pengarna behövs till försäkringskassorna räcker inte. För att komma åt de höga sjuktalen behövs det mer än att ge resurser till försäkringskassorna. Det handlar om att gå till roten med det onda. Vår vision är ett arbetsliv i hälsa, där människor inte slås ut. För att uppnå det målet är det s.k. elvapunktsprogrammet för ökad hälsa i arbetslivet ett viktigt verktyg. Särskilt fokus ska riktas på kvinnors ohälsa. Den ökade ohäl- san är ett komplext problem med många orsaker. Det behövs en rad olika åtgärder, och det kommer en del förslag till hösten. Jag tycker att vi med fördel kan debattera detta när socialförsäkringsutskottets betän- kande ska diskuteras senare i dag. 0395416536118 N 2010-01-01 00:00:00 157046 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09123/#anf102