2348417 GP09122 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:122 Tisdagen den 11 juni 2001/02 122 2002-06-11 00:00:00 (forts. från 9 §) Ansvarsfullt fiske - svenska prioriteringar för EU:s framtida fiskeripolitik, 5F6ED27E-B66D-4E2A-AD2E-F18531E66AF2 121 KAJ LARSSON (s) s Fru talman! Under mina 17 år som riksdagsleda- mot har det aldrig varit sådan mediefokusering på det yrkesmässiga fisket som det varit det senaste året. Orsaken är naturligtvis den nedgång av fiskbestånden som noteras. Vad är då orsaken till denna förändring? Denna fråga har ju många ställt, men de svar som levereras av biologer och experter har varit varierande. Är det orsakat av överfiskning, eller beror det på miljögifter i våra hav? Är det klimatet genom mer nederbörd, högre temperaturer osv. som orsakar denna föränd- ring? Bristen på kunskap gör att det är svårt att dra klara slutsatser om effekter av förorening och anan mänsk- lig påverkan i våra havsområden. Svaret kan därför vara en kombination av flera faktorer. Det är mycket enkelt och bekvämt att fastna för slutsatsen att det är ett för hårt fisketryck som allena orsakar en minskning av bestånden. Historien visar att bestånden i haven har varierat under åren. Exem- pelvis kan jag nämna att torskbeståndet i Östersjön under 1960-talet var nere på en mycket låg nivå och som därefter, 20 år senare i mitten av 1980-talet, ökade till den högsta nivå som noterats under 1900- talet. Det totala uttaget i Östersjön var då 450 000 ton torsk. Men skillnaden mellan situationen på 1960-talet och dagens situation är att vi har en betydligt effekti- vare fiskeflotta. Vi har större fartyg utrustade med modern teknik som enkelt letar upp fisken, och vi har effektivare fångstredskap. Därför är det viktigt, till skillnad mot tidigare, att åtstramning av fisket sker när bestånden börjar vika. Och det måste vara en gemensam åtgärd av alla länder som bedriver fiske i samma vatten. Eftersom effektiviteten ute på haven är så stor är det viktigt att avståndet mellan forskare och besluts- fattare minskar så att rekommendationer och före- slagna åtgärder blir både trovärdiga och respekterade och snabbt kan effektiviseras. Här finns, som jag kan se det, en hel del att förbättra. Hur detta kan ske kommer bl.a. att diskuteras på Nordiska rådets hea- ring i Köpenhamn den 26 juni dit parlamentariker och forskare från de nordiska länderna är inbjudna. EU konstaterar att målet för den gemensamma fiskeripolitiken inte har uppnåtts. Fiskeripolitiken måste förändras, och det arbetet har påbörjats. Rege- ringens skrivelse är ett led i detta arbete och en redo- visning av Sveriges riktlinjer och agerande i EU:s förändringsarbete av den gemensamma fiskeripoliti- ken. De bärande elementen i regeringens linje är att anpassa fiskeansträngningen så att vi får ett biologiskt hållbart utrymme för framtiden. Bestånden kommer att fluktuera även i framtiden av olika orsaker utöver fisket. Men om det yrkesmässiga fisket anpassas till den situation som råder i dag kan vi minska faran för utfiskning och få en mindre ryckighet i det yrkesmäs- siga fisket. För att uppnå ett biologiskt hållbart utrymme före- slår regeringen bl.a. följande: - Reducering av fiskeflottans kapacitet och fiskean- strängning. - Ett selektivt fiske inriktat på könsmogen fisk med små bifångster. - En förbättrad kontroll med nationellt ansvar. - Ökad tillförlitlighet hos den vetenskapliga forsk- ningen samt respekt för den vetenskapliga rådgiv- ningen. - Utfasning av stödet till nybyggnation, det s.k. företagsstödet. Men skrotningsbidraget ska vara kvar och eventuellt höjas. Detta är några punkter ur regeringens förslag till åtgärder som ska vara Sveriges position i EU:s för- ändringsarbete. Denna linje råder det politisk enighet om. Några motförslag från oppositionen i form av motioner har inte redovisats i samband med skrivel- sens avlämnande, och det finns inte heller några re- servationer i betänkandet när det gäller skrivelsens innehåll. Detta betraktar jag som mycket bra. Fru talman! I samband med utskottets behandling av skrivelsen har också 112 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000 och 2001 behandlats. Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 19 från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den gäller dumpat militärt material. Denna fråga har utskottet tidigare tagit ställning till vid behandling av liknande motioner och då avstyrkt framställningarna. Motive- ringen har varit att staten redan i dag ersätter en stor del av kostnaderna såsom eskort till hamn, ersättning för saneringskostnader och arbetslöshetsersättning under den tid som saneringen pågår. Eventuella per- sonskador ersätts genom en kollektiv försäkring som Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund erbjuder sina medlemmar. Det blir ingen förändring av detta. Det gäller i dag. Utöver detta kan jag säga att det inte förekommer särskilt ofta att man upptäcker militärt material, t.ex. senapsgas, i yrkesfiskarnas fångster. Men när majo- riteten nu kräver att yrkesfiskarna ska hållas skades- lösa sker det redan i dag. Om majoriteten menar att fångsterna ska räknas in i ersättningssystemet anser jag att det är att gå för långt. Fru talman! Jag yrkar avslag på övriga reservatio- ner. Jag ska motivera avslagen på några av reserva- tionerna. Beträffande Moderaternas reservation 3 förstår jag inte vad de egentligen reserverar sig för. Majoriteten har inte förespråkat ett ensidigt stopp av fisket från svensk sida utan anser, om det skulle visa sig nöd- vändigt, att det ska vara ett gemensamt stopp av alla länder som fiskar i det hav eller område som berörs. Att samtliga länder ska samarbeta sker i dag, t.ex. i Östersjökommissionen, där man varje år bestämmer regler och kvoter om fisket i Östersjön. Som svar till Vänsterpartiet när det gäller deras krav på att införa särskilda kvoter för kustfisket vill jag säga följande. Regeringen har aviserat att det ska komma en samlad proposition om det kustnära fisket byggd på den utredning som Fiskeriverket gjort. I den ska man också ta upp fritidsfisket, det fria handred- skapsfisket och vattenbruket. Av den anledningen anser majoriteten att det är fel att i dag föreslå och besluta om åtgärder inom dessa områden när ett pro- positionsarbete pågår i Regeringskansliet. Drivgarnsfisket har debatterats vid olika tillfällen här i riksdagen. Uppfattningen att drivgarnen utgör ett ekologiskt hot delar jag inte. I Östersjön är det tillåtet att använda 21 kilometer drivgarn per båt, och näten sätts ut i länkar om 600 meter och är inte samman- kopplade som vissa påstår. Det finns inte några upp- gifter om att tumlare har fastnat i drivgarnen. Driv- garnen i Östersjön kan inte jämföras med det som kallas "dödens vägg" som drivgarnsfisket i andra hav kallas. Vi har inte samma djup och samma längd på näten. Det s.k. industrifisket som man här kräver ska be- gränsas kan komma att upphöra den 1 juli eftersom dioxinhalten i skarpsillsbeståndet är för hög för att fisken ska få användas till foderframställning. Men till skillnad från när det gäller konsumtionsfisket har Sverige inte begärt något undantag för detta fiske. Skarpsillsbeståndet i Östersjön är bra, och biologerna rekommenderade inför detta år ett större uttag i jäm- förelse med året innan. Om industrifisket nu upphör eller begränsas vill jag fråga Moderaterna och Miljö- partiet vad skarpsillen då ska användas till. Eller anser ni att den inte ska fiskas upp? Ur biologisk synpunkt är det viktigt att den fiskas upp eftersom biologer också påstår att den äter torskrom. Det är viktigt med en balans av alla arter i havet. Jag har en fråga till Harald Nordlund angående påståendet att industrifisket har bidragit till en kraftigt försvagad torskstam i Östersjön. Var har Harald Nordlund det underlaget? Det skulle jag vara mycket intresserad av att titta på. Kristdemokraterna pekar på ett likvärdigt skatte- system för yrkesfisket i de kringliggande konkur- rentländerna, och då syftar man på det s.k. yrkesfis- keavdraget som har varit föremål för flera debatter här i riksdagen. Såvitt jag vet har regeringen för ett år sedan översänt ett förslag till kommissionen i Bryssel för godkännande, men något beslut har ännu inte kommit. Jag kan dela den uppfattning som framförs i Mo- deraternas reservation 16, att finansiering av ålutsätt- ning är viktig. Om Carl G Nilsson för några år sedan inte hade varit en sådan motståndare till införandet av en allmän fiskevårdsavgift hade vi haft detta system i dag. Då hade vi också haft en hel del miljoner att portionera ut till fiskevårdande insatser, bl.a. ålutsätt- ningar. Om Carl G Nilsson inte får chansen igen, efter- som han har bestämt sig för att lämna riksdagsarbetet, får Moderaterna den möjligheten då regeringen lägger fram en proposition om det fria handredskapsfisket som då förhoppningsvis också innehåller förslag på finansiering. Kristdemokraterna vill ha en utredning om vat- tenbruket. Den är gjord, och den är remissbehandlad. Det som återstår är förslag från regeringen i form av en proposition som ska innehålla förbättrande förut- sättningar för svenskt vattenbruk. Som jag tidigare nämnt har regeringen aviserat att vattenbruket ska vara en del i den kommande propo- sitionen. Till skillnad från Miljöpartiet tror jag att svenskt vattenbruk har en utvecklande framtid att möta eftersom det har hänt så mycket positivt inom denna näring sedan starten i början av 1980-talet. Som exempel kan jag nämna att när vattenbruket startade i Sverige användes 2,2 kilo foder till att föda upp 1 kilo fisk. I dag används 1,12 kilo i de stora odlingarna. Avelsverksamhet, utveckling av foder- sammansättning, foderteknik samt, inte minst, kun- skapen hos odlarna har bidragit till väsentliga förbätt- ringar. Fru talman! Min tid är ute - inte bara min talartid utan också min tid som riksdagsledamot. Det har varit 17 lärorika och intressanta år som jag är både stolt och glad över att ha fått uppleva. Detta beror till stor del på kollegerna i utskottet och på den personal som jag har jobbat tillsammans med - samtliga partier inräknade. Ett stort tack allesammans för alla debatter under åren både här i kammaren och i utskottet! För fiskets framtid och utveckling är det viktigt att debatten hålls levande här i Sveriges riksdag så att vi kan påverka utvecklingen både nationellt och inom gemenskapen. Tack fru talman och tack allesam- mans! 0638330195202 N 2010-01-01 00:00:00 156867 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09122/#anf121