2348416 GP09121 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:121 Måndagen den 10 juni 2001/02 121 2002-06-10 00:00:00 En samlad naturvårdspolitik 0DD09252-1C95-4E19-9917-E96B15B17E91 85 HARALD NORDLUND (fp) fp Fru talman! Den som är mycket stark måste också vara mycket mild. Det är sagt av chefen för Centrum för biologisk mångfald i Uppsala. Han gjorde det när han definierade biologisk mångfald. Han talade också om människans ansvar. Endast människan kan i stor skala radera ut biologisk mångfald. Varför är det då så viktigt att bevara mångfalden? I Riokonventionen definieras biologisk mångfald som "variationsrikedomen bland levande organismer av olika ursprung inklusive bl.a. land-, havs- och söt- vattenekosystem samt de ekologiska komplex i vilka de ingår. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och mångfalden av ekosystem". I Centrum för biologisk mångfald spaltar man upp mångfalden i fem olika nivåer: gennivån, artnivån, biotopnivån, landskapsnivån och processnivån. Jag har så småningom förstått att vi från samhällets sida måste lägga oss i alla de nivåerna. Vi måste göra det därför att de många människorna måste delta i arbetet på alla nivåerna. Därför har vi ett politiskt ansvar för alla nivåerna. Den svenska modellen för naturvård är inte heller förenlig med motsvarande arbete på EU-nivå. Kanske ser vi det tydligast inom reservatsnätverket Natura 2000. Därför är det viktigt att arbeta för att få gehör för våra idéer inom unionen. Vi angriper mil- jöproblemen på delvis andra sätt än de flesta andra länder gör. Vi har valt sektorsansvaret. De areella näringarna tar del av naturvårdsarbetet som i få andra länder. Vi kan nu hoppas på och sträva efter att en målstyrd naturvård i Sverige medför färre detaljregle- ringar och att produktionen blir mer konsumentstyrd. Fru talman! Jag vill fråga mina meddebattörer om vi är överens om det synsättet. Om vi är det är det en gåta att våra debatter inte förs på annat sätt än de görs. Det är en gåta för mig att här görs inlägg om våra rovdjur som om de togs på allvar sannolikt skulle hota de arterna. Vad är det som ger oss den rätten? Det är en gåta att vissa partier ifrågasätter våra generella skydd av våra stränder. Kortsiktiga och egoistiska intressen tycks vara viktigare. Vad är det för fel på en ordning där länsstyrelsen kan meddela dispens från strandskyddet? Eller anser vissa partier att skyddet av våra stränder inte är en angeläget all- mänt intresse? Samma partier antyder också en vilja att lagstifta om allemansrätten, denna unika svenska rätt som är en sedvanerätt. Ska vi börja röra i den genom lagstift- ning? Vårt svar är ett tydligt nej. Markägarnas intres- sen är självklart viktiga. Därför måste kunskap om allemansrätten spridas inte vid ett tillfälle utan stän- digt så att den tas på allvar och följs. Allemansrättens huvudinriktning är ju att inte störa och inte förstöra. Fru talman! Det är också en gåta att målsättningen för avsättningar av skyddsvärd skog ifrågasätts. Hur kan man från talarstolen ge intryck av att vilja delta i ett arbete för att skydda värdefull natur och tala om biologisk mångfald och på det sätt som görs här ifrå- gasätta den målsättning vi har satt upp? Det är också en gåta att vi när vi konstaterar att fiskarter är hotade inte är eniga om åtgärderna. Och hur när det när det gäller kulturmiljön? Vi har här hört ett anförande från talarstolen tidigare i dag där jag inte kunde lägga märke till ett enda konstruktivt förslag till hur vi ska gå vidare men en rad ifrågasät- tanden på alla de punkter som jag har tagit upp. Det finns stora skillnader i politiken. Jag måste tyvärr konstatera att Folkpartiet är det enda borgerliga miljöpartiet. 0442872782509 N 2010-01-01 00:00:00 156715 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09121/#anf85