<anforande>
<dok_hangar_id>2348416</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:121 Måndagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En samlad naturvårdspolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D1A874C9-5965-4F09-B342-65635F5DAF87</anforande_id>
<anforande_nummer>82</anforande_nummer>
<talare>WILLY SÖDERDAHL (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! En samlad naturvårdspolitik ska vara
ett verktyg för att vi ska nå miljökvalitetsmålen. Den
måste gå hand i hand med andra politikområden och
då också få ett avgörande inflytande över t.ex. jord-
brukspolitik, energipolitik, transportpolitik och bi-
stånd och utveckling. Jag ska börja med det som vi
vanligtvis avser med naturvård.
Den del i betänkandet som behandlar det natio-
nella är ett samarbete mellan Socialdemokraterna,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vi står bakom den
och har inte någon reservation där.
Fru talman! Det finns en nödvändig och tydlig
koppling mellan naturvården och kulturmiljön och
vården av den. Här har vi fortfarande mycket att göra.
Majoriteten har tillfört mer resurser för att kunna
avsätta mer skyddsvärd mark. Det är bra, och det ska
vi fortsätta med. Det ska ske i en ständig dialog med
markägare och myndigheter.
Dessvärre får vi fortfarande rapporter om kon-
flikter mellan naturvård och produktionskrav, t.ex. i
skogen. Det gäller såväl privata som statliga skogs-
områden. Det visar att vi är långt ifrån färdiga. Nu
finns det ett nytt utredningsförslag om hur staten ska
hantera sitt ägande. Vi ser fram mot en spännande
diskussion kring detta.
Jag vill också säga att vi tycker att det är viktigt
att vi har ett stort offentligt skogsinnehav av alla
typer av skog, för att kunna bedriva ett bra skogsbruk,
för att kunna bedriva naturvård och för att kunna ha
mycket mark att byta med när vi behöver skaffa mer
mark för naturvårdens skull.
En förbisedd del av naturvården är vattenmiljöer-
na. Det gäller våtmarksskydd, strandskydd och reser-
vatsbildning. Om vi tittar i betänkandet ser vi i andra
delar att det talas om ett antal åtgärder som har ge-
nomförts och som redan pågår.
I den del av betänkandet som behandlar naturvår-
den i vattenmiljöer kan man läsa följande:
"Regeringen bedömer att naturvårdsarbetet i vatten-
miljöerna, såväl i sjöar och vattendrag som i kustvat-
ten och hav, bör förstärkas. - - - En nationellt sam-
ordnad inventering och klassificering av från beva-
randesynpunkt värdefulla vattenområden, såväl söt-
vatten som kustvatten och hav, bör genomföras."
Vidare sägs att samordnad förvaltning av kustzo-
nen, integrerad kustzonsförvaltning, bör utvecklas
och tillämpas och att arbetet med regionala miljö- och
hushållningsprogram för skärgårdsområden bör fort-
sätta. Det finns mycket som bör förbättras, enligt vad
som sägs i betänkandet.
Det är viktigt att vi fr.o.m. nu gör någonting kon-
kret av det som händer i vattenmiljöerna. Det kanske
är lättare att komma till skott och göra någonting med
skog och mark, som man ser framför sig, än med det
som finns i vattnet. Vi ställer oss bakom alla dessa
"bör". Vi hoppas att det ska kunna bli konkreta åtgär-
der så snabbt som möjligt av det.
Jag ska övergå till att kommentera några av
Vänsterpartiets motioner och reservationer. En mo-
tion gäller förbud mot högkantsmattor på skoter. Vi
har nöjt oss med utskottets svar tills vidare. Som jag
sade tidigare står vi bakom den nationella delen. I
betänkandet sägs dels att det pågår ett arbete, dels att
EU sätter käppar i hjulet.
Vi kan läsa i betänkandet att man "inom EU er-
hållit gemensamma säkerhetsföreskrifter för maskiner
däribland snöskotrar. Direktivets innehåll erhålls
genom s.k. harmoniserade standarder. - - - Utskottet
har erfarit att ett förbud mot viss typ av band på snö-
skotrar kan komma att strida mot direktivet. Ett för-
bud om en varas utformning kan vidare stå i strid med
principen om varors fria rörlighet inom EU enligt
Romfördraget." Detta är en detalj i sammanhanget.
Men om vi tittar på motiveringen är det inte längre en
detalj. Det handlar om en princip, och jag kommer att
fortsätta att ta upp den. Där stoppas vi alltså av EU:s
harmoniseringskrav och EU:s regler. I denna motive-
ring finns också grunden för reservation 21 om EU:s
jordbruks- och transportpolitik.
EU:s olika målsättningar är inte alltid förenliga.
Det är i och för sig vanligt att vi har olika målsätt-
ningar och att de inte är förenliga. Det är inte ett pro-
blem i sig. Däremot tycker jag att det är oärligt att
inte erkänna att målsättningar inte går att förena.
EU:s jordbruks- och transportpolitik har i hög grad
påverkat naturvården i negativ riktning. Här har var-
ken Sverige eller EU vågat ta ställning till vilka mål
som är överordnade de andra.
Man kan se det i ett vidare perspektiv, som i den
tidigare debatten. EU:s jordbruks- och transportpoli-
tik är ett hinder för utvecklingsländerna, för deras
eget jordbruk och deras egen naturvård. Det måste
erkännas. När man har gjort det är det dags att för-
ändra det. Vi efterlyser i vår reservation ett tydligare
ställningstagande där man kan se direkta resultat av
de beslut som fattas.
Reservation 23 följer samma tema men här gäller
det på världsplanet, nämligen hur konventionen om
biologisk mångfald förhåller sig till WTO och
TRIPS-avtalet. Här råder samma maktförhållanden
som i EU: Miljö- och naturvårdshänsyn underordnas
handel och transport. Ekonomi står över ekologi. Det
vill vi ha en ändring på enligt reservation 23. Det har
diskuterats i föregående debatt om hållbar utveckling.
Jag hänvisar till Jonas Ringqvists inlägg om vår åsikt.
Vi har fått ett svar på alla de motioner och reser-
vationer jag tidigare har berört med redogörelse för
vad som har gjorts eller görs eller bör göras. På reser-
vation 24 är svaret: Jaha, men vi tycker ingenting och
vi gör ingenting.
Reservationen handlar om storskaliga dammpro-
jekt. Det finns en organisation som heter World
Commission on Dams som har byggt upp en stor
kunskapsbas om sociala, ekonomiska och miljömäs-
siga aspekter på vattenkraft och dammbyggen. I rap-
porten ges också förslag till kriterier och riktlinjer för
framtida beslut om hur användning och fördelning av
vatten- och energiresurser ska göras med eller utan
dammar som medel. Det finns också förslag till hur
riktlinjerna kan implementeras.
Vi tycker att Sverige ska verka för att EU och
andra internationella institutioner antar World Com-
mission on Dams riktlinjer för att garantera att till-
räcklig hänsyn tas när man ska genomföra dam-
mprojekt.
Fru talman! Vi står bakom samtliga reservationer
men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till den
sistnämnda, nämligen reservation 24.
</anforandetext>
<intressent_id>0697255175510</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156712</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09121/#anf82</protokoll_url_www>
</anforande>
