2348416 GP09121 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:121 Måndagen den 10 juni 2001/02 121 2002-06-10 00:00:00 Hållbar utveckling 981F6149-333F-45F4-B053-DB6C77F31F33 46 ESTER LINDSTEDT-STAAF (kd) kd Fru talman! För sista gången ska vi behandla skri- velsen med namnet Hållbara Sverige. I skrivelsen redogörs för hur arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling i Sverige fortskrider. Denna gång avstår vi från att motionera i anslutning till skrivelsen. I stort är vi i riksdagen överens om inriktningen av miljöpoliti- ken. Under de år som skrivelsen har behandlats har vi kristdemokter tagit upp en del punkter där vi tycker att regeringen har tagit för lätt på saken. Den kritiken kvarstå, men vi avstår från att motionera i år. I betänkandet behandlas också en skrivelse om nationell strategi för hållbar utveckling. Det var en angenäm upplevelse att läsa den. Jag blev nästan tårögd. Jag är inte ironisk när jag säger det. Så vack- ert skriven var den. Den var också heltäckande. Det verkade som om man hade fått önsketänka och som om det var en dröm. Det finns punkter där vi kristde- mokrater anser att regeringen borde ha varit lite mer offensiv, men vi tyckte ändå inte att det gav underlag nog för att motionera. I betänkandet tas också upp motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Där finns en del kristdmo- kratiska yrkanden. Det finns några reservationer som vi antingen står för själva eller instämmer i. Vi tar upp frågan om slam i kretsloppet. Hante- ringen av organiskt avfall över huvud taget är ett stort problem för de flesta svenska kommuner i dag. För majoriteten av kommunerna är det mest ekonomiskt gynnsamt att bränna osorterat avfall. Problemet med avfallsverkens slam är mindre, men problemet är ändå stort, eftersom slammet i nuläget måste depone- ras. Det kan brännas, men då ska det torkas, och det tar energi. Slammet är rikt på fosfor och bör därför återföras till jorden för att ingå i kretsloppet. Det är vi alla eniga om. Problemet är att tungmetaller, t.ex. kadmi- um, anrikas i slammet. Läkmedelsrester, som kan ha biologiska effekter i naturen, flamskyddsmedel och andra miljögifter finns också i slammet. Problemet har medfört att Arla nekar att ta emot mjölk från gårdar med slamgödslat bete. Spannmål från slam- gödslade åkrar ger lägre ersättning. Få bönder använ- der därför slammet. Kristdemokraterna anser att slamkontrollerna bör inkludera fler ämnen och kemikalier än i dag för att slamgödsel ska kunna anses vara en del i framställ- ningen av säkra livsmedel. Utskottet tar på s. 37 i betänkandet upp en rapport från Naturvårdsverket. Man har sett halter av 61 spårelement eller mer än 60 grundämnen. Det är inget som man undersöker ru- tinmässigt när man undersöker slam som man ska gödsla på gårdar med. Om fyra år får enligt riksdagens beslut inget slam eller organiskt avfall deponeras, och 2010 ska dess- utom 75 % av fosforn i slammet återföras till jord- bruket enligt riksdagsbeslut. Eftersom fosfor är en mycket begränsad resurs är det angeläget att fosforn i slammet på något sätt kan återvända till kretsloppet. Om den antagna lagen om förbud mot deponering ska fungera måste det finnas realistiska alternativ. Därför krävde vi att regeringen skulle tillsätta en utredning i stället för att bara ge Naturvårdsverket ett uppdrag. Denna utredning skulle i samförstånd med bönderna klargöra möjligheterna att använda slamgödsel. Då behövs också en bättre undersökning av slammet när man gödslar. Där ligger vår kritik. Vi har också några motionsyrkanden som rör skrot. De gäller framför allt skrotbilar. Skrotpremien har höjts, men vi tycker att den höjningen är för liten. Vi tror att en kraftigt höjd skrotningspremie för bilar äldre än 1989 års modell skulle ha gjort att dessa gamla farliga bilar utan katalysator försvann snabba- re. Enligt den utredning som gjordes om skrotning- spremien och som presenterades i betänkandet Bilen, miljön och säkerheten skulle en kraftig höjning under en begränsad period innebära att många gamla bilar med dåliga säkerhets- och miljöegenskaper snabbt försvann. Vårt förslag var att höja skrotningspremien till 3 000 kr för bilar som är äldre än 1989 års modell under en period av fem år, dvs. en begränsad period. För att inte hämma nybilförsäljningen skulle den summan inte läggas på nybilspriset enligt dagens princip. Eftersom det gäller en begränsad period bor- de det vara möjligt med en så kraftigt höjd premie. Nu har premien höjts och differentierats, men inte så mycket som vi ansåg behövdes. Nu får man 1 700 kr för en bil av årsmodell 1984 eller äldre, 1 200 kr för årsmodell 1985-1993 och 700 kr för en bil av årsmodell 1994 eller senare. Vi tror att den tillfälligt höjda premien skulle ha gjort att gamla bilar med dåliga egenskaper försvann snabbare. Dessutom har det varit problem med att flytta for- don från mark. Utskottet hänvisar till den rapport som Vägverket har lämnat. Den bereds fortfarande av näringsutskot- tet. Utskottet verkar nästan lite omedvetet om att det trots detta redan pågår en kampanj i landet som inne- bär att man kan anmäla skrotbilar som finns på sin mark via Håll Sverige rent och länsstyrelsen, och sedan hämtas bilen. När det är kommunens mark kostar det tyvärr kommunen en del i alla fall eftersom skrotningspre- mien är så pass låg. Men det pågår alltså en insam- ling. Vi vill också ha en skrotningspremie för gamla tvåtaktsmotorer. Det är inte en obetydlig utsläpp- skälla av miljögifter. Det gäller båtmotorer, arbetsma- skiner, stationära motorer, gräsklippare, motorsågar och andra arbetsredskap. Det finns ca 600 000 fordon och 1 800 000 redskap som oftast saknar rening. Enligt Naturvårdsverket kommer 20 % av landets utsläpp av kväveoxider från dieseldrivna arbetsma- skiner. En orenad äldre gräsklippare släpper under en timmes användning ut lika mycket miljöskadliga avgaser som en modern bil gör under 4 000 kilome- ters körning. Vi anser att en skrotningspremie för äldre båtmotorer och gräsklippare skulle vara en effektiv miljöförbättrande åtgärd som skulle löna sig ganska snabbt. Vi har också önskat en sänkning av skatten på alkylatbensin, och det har regeringen nu utlovat. Jag yrkar bifall till reservation 13. 0558392779801 N 2010-01-01 00:00:00 156676 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09121/#anf46