2348416 GP09121 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:121 Måndagen den 10 juni 2001/02 121 2002-06-10 00:00:00 Hållbar utveckling 69A0B91D-D4CC-4244-89F1-CE6DF94A6FE6 44 LARS LINDBLAD (m) m Fru talman! "Mänskligheten har förmåga att skapa en hållbar utveckling - att försäkra sig om att utveck- lingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet hållbar utveckling innebär gränser eller begränsningar - inte absoluta gränser - utan gränser som sätts av dagens teknologi och sam- hällsorganisation, av naturresurser och av biosfärens förmåga att tåla effekterna av människans olika verk- samheter." Detta skulle kunna vara en god sammanfattning av den moderata miljöpolitiken, men det är en text ur Brundtlandkommissionen från 1987. Det är ett spännande år för miljöpolitiken. Vi närmar oss miljötoppmötet i Johannesburg. Processen startade här i Stockholm 1972 - för övrigt när jag var ett år gammal - och tog sedan fart inte minst med mötet i Rio de Janeiro 30 år senare. Nu, tio år efter Riomötet, är det dags igen. Viktiga globala miljöfrågor ska diskuteras och brytas över internationella gränser. Det är ett viktigt möte. De flesta miljöproblem förekommer inte i ett land, utan problemen rör sig över gränserna, och ska man komma till rätta med dem måste man arbeta internationellt, såväl på FN-nivå som på EU-nivå. Jag har personligen deltagit i det svenska förbere- delsearbetet i den s.k. nationalkommittén för Agen- da 21 och Habitat. Vi två moderater i kommittén har i stort varit eniga med regeringen om den inriktning som man har valt. Det är en styrka om Sverige kan ha en enad front när förhandlingarna sker med andra länder. Det kan finnas skillnader i åsikter, t.ex. när det gäller vilka åtgärder som förslås och prioritets- ordningen. Men i synen på ramarna för arbetet är vi eniga över partigränserna. Inte minst vill jag under- stryka att den globala fattigdomsbekämpningen har första prioritet för en hållbar miljöutveckling, vilket är mycket positivt. Den definition som har gjorts av en hållbar ut- veckling - att miljöarbetet måste vara i samklang med ekonomiska och sociala förutsättningar - är mycket bra och något som vi måste ha som en kompassrikt- ning såväl internationellt som nationellt, dvs. att en hållbar miljöutveckling är beroende av goda ekono- miska förutsättningar och att en ekonomisk tillväxt är fundamentet för att man långsiktigt ska ha råd med en god miljö. Det är bra. Problemet är att det skiljer sig i hur regeringen agerar internationellt, i högtidstal och vad man gör i konkret nationell politik. Jag tänker främst på två politiska beslut som fattats under de senaste åren och som båda rört bl.a. klimatpolitiken. Det första är beslutet om att stänga Barsebäck 1, och det andra är riksdagens beslut om det nationella klimatmålet. Vi fattade tidigare under våren beslut om det se- naste miljödelmålet, nämligen begränsad klimatpå- verkan. Klimatmålet är enligt regeringen ett av de viktigaste miljömålen för Sverige. Miljöminister Kjell Larsson har vid flera tillfällen förklarat att den koldi- oxideffektiva energiproduktionen är den främsta anledningen till detta. Ändå valde man att lägga ned Barsebäck 1. För miljön har detta inneburit att danskarna får producera mer energi i sina kolkraftverk. Södra Sve- rige har inte kunnat dra nytta av det överskott som vattenkraften skapat, eftersom överföringskapaicite- ten mellan norra och södra Sverige är för dålig. Den ökade danska koleldningen har förvisso inte lett till högre svenska utsläpp, men väl till ett rejält nettotill- skott av koldioxid till atmosfären. Sedan kan man ytterligare lägga till svavel och andra ämnen som kärnkraftverken inte släpper ut. Hade vi i stället satsat alla de pengar som det kostat svenska staten att lägga ned Barsebäck 1 på de mest effektiva internationella insatserna, hade det varit betydligt bättre för miljön. Enligt flera studier, bl.a. utredningen Handla för att uppnå klimatmål, kostar de billigaste åtgärderna under 5 öre per kilo koldioxid. Kostnaden för nedläggningen av Barse- bäck 1 motsvarar alltså en koldioxidreduktion mot- svarande hela Sveriges, Danmarks och halva Norges totala utsläpp av växthusgaser. Har vi råd att fortsätta med att lägga ned Barsebäck 2? Det är ett ekonomiskt och miljömässigt vansinne, och det är helt oförenligt med principen om en hållbar utveckling. Likaså är beslutet att reducera de svenska kol- dioxidutsläppen med 4 % inom landets gränser och utan att använda de mest kostnadseffektiva åtgärderna vansinne. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag ett suddigt procentmål om att reducera de svenska utsläppen av växthusgaser med 4 % mellan åren 2008 och 2012. Sverige har i dag en av i-världen lägsta utsläpp- snivåer av växthusgaser per capita. Vår koldioxidef- fektiva energiproduktion, som vattenkraft och kärn- kraft samt ett miljömedvetet näringsliv, är vårt främsta framgångsrecept. Vi har så låga utsläpp att vi inom Kyotoavtalets ram tillåtits att släppa ut 4 % mer än under normalåret 1990. Då väljer regering och riksdag det dyraste och för miljön sämsta alternativet. Vi valde att rösta mot detta, så ansvaret ligger helt hos riksdagsmajoriteten. Parallellt med detta bedriver statligt ägda Vatten- fall kolbrytning och eldning i gamla smutsiga öststat- skolkrafterk utan att regeringen agerar. Hållbar miljöutveckling är enligt regeringen att byta ren kärnkraft mot att indirekt skapa förutsätt- ningar för en ökad koleldning i vårt närområde. Håll- bar ekonomisk utveckling verkar vara att betala mycket skattepengar för att få en sämre miljö och en dyrare elmarknad för konsumenterna. Jag kallar detta för en ohållbar utveckling. Fru talman! Förutom den skrivelse som jag delvis kommenterat ingår det i betänkandet en mängd mo- tionsyrkanden från allmänna motionstiden. I de tio reservationer som vi har bifogat till betänkandet be- skriver vi vad den moderata miljöpolitiken går ut på. Vi vill ha en mer marknadsnära miljöpolitik som bygger på internationella överenskommelser i större utsträckning och där miljöutveckling, ekonomisk och social utveckling går mer hand i hand än i regering- ens politik. Jag yrkar bifall till reservation 3. 0371414788216 N 2010-01-01 00:00:00 156674 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09121/#anf44