<anforande>
<dok_hangar_id>2348416</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09121</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:121 Måndagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa spel- och lotterifrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BC406670-D635-4256-8261-90FC8CBB5242</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>DAN KIHLSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Så här i slutet av riksdagsåret får vi
än en gång möjlighet att i kammaren diskutera spel-
och lotterifrågor, detta med anledning av några mo-
tionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Att
det är förhållandevis få yrkanden tror jag beror på att
vi alla förväntade oss en heltäckande spel- och lotte-
riproposition under året, eller t.o.m. under den här
mandatperioden. Än en gång kan vi konstatera att det
inte blev något av detta, trots färdiga utredningar och
aviseringar från regeringen om en heltäckande propo-
sition. Det sker också en snabb utveckling på det här
området; det ska vi behandla i nästa ärende. Under
året har vi behandlat flera mindre propositioner på
området, och vi kan då konstatera att regeringen får
ägna sig åt att lappa och laga hela tiden i stället för att
komma med den här heltäckande propositionen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 un-
der punkt 4.
Svenskarna är ett spelande folk. Det spelas för
ungefär 30 miljarder per år i Sverige. Det innebär att
varje svensk spelar för ca 3 500 kr om året. Det är
mycket pengar. Även i ett internationellt perspektiv är
svenskarnas spelande betydande. En tredjedel av de
svenska spelarna spelar en gång i veckan. Var femte
satsar en gång i månaden. Män satsar mest på skick-
lighetsspel medan kvinnorna väljer turspel. Lågin-
komsttagarna satsar ca 3 % av sina inkomster på spel
medan höginkomsttagarna satsar ca 1½ %. Varför
säger jag nu detta här i talarstolen? Jo, det finns be-
hov av en aktuell spelpolitik. Det handlar bl.a. om
folkrörelsernas andel av spel- och lotterimarknaden,
om utvecklingen på Internet och inte minst om spel-
missbruket, och nu får vi tydligen vänta ytterligare på
den omfattande propositionen på det här området.
Fru talman! Spel- och lotterimarknaden i vårt land
är i huvudsak förbehållen staten, folkrörelserna och
hästsporten. Syftet med detta är att inkomsterna från
lotter och spel ska komma allmännyttiga ändamål till
godo. Kommersiella intressen tillåts bedriva spel i
mindre omfattning - det kan t.ex. handla om restau-
rangkasinon och varuspel på marknader och tivolin.
Denna huvudprincip står vi kristdemokrater bakom.
Vi anser dock att folkrörelsernas andel av spel- och
lotterimarknaden måste öka.
Redan 1996 beslutade riksdagen om ett nytt sys-
tem för vinstdelning mellan staten och föreningslivet.
Tanken med detta nya system är att folkrörelsernas
barn- och ungdomsverksamhet ska få del av Svenska
Spels totala vinst i stället för bara från överskottet
från värdeautomaterna. På så sätt skapas ett stabilare
och mer långsiktigt system än det nuvarande.
Samhällets satsningar på folkrörelserna ger genom
de ideella krafternas engagemang stor effekt. Varje
krona som av samhället investeras i t.ex. idrottsrörel-
sen medför en omsättning i föreningslivet som är
cirka fem gånger större. När det offentliga stödet
minskar måste folkrörelserna öka sin självfinansie-
ring. Detta sker ofta genom spel och lotterier.
Under två decennier har folkrörelserna tappat an-
delar på spelmarknaden i förhållande till det statliga
spelbolaget och ATG. Bingolottos framgångar har
visserligen vänt denna trend, men fortfarande är av-
ståndet långt till den andel folkrörelsespelen hade för
ungefär 30 år sedan. Visst var det så att den nya lotte-
rilag som riksdagen i enighet antog 1994 syftade till
att ge folkrörelserna större möjligheter att finansiera
sin verksamhet via spel och lotterier. Ungefär samti-
digt beslutades att överskottet från s.k. värdeauto-
matspel främst skulle gå till det lokala föreningslivets
barn- och ungdomsverksamhet. Precis som jag sade
förut beslutade riksdagen 1996 att detta system skulle
ersättas av ett system för vinstdelning mellan staten
och föreningslivet, vilket skulle baseras på överskot-
tet från just värdeautomatspel. Detta har ännu inte
skett. Ett antal gånger under mandatperioden har vi
påpekat detta och fått diverse svar från regeringen.
Som anledning till den kraftiga förseningen har rege-
ringen angett att t.ex. säkra prognoser saknas. Under
senare tid har den ursäkten mer övergått till att man
säger att det pågår ett beredningsarbete inom Rege-
ringskansliet. Vi kristdemokrater menar att det nu är
på tiden att det här vinstdelningssystemet införs.
Fru talman! I ett särskilt yttrande i betänkandet
påminner vi om vår syn på kasinon av internationellt
slag i Sverige. Vi kristdemokrater röstade emot för-
slaget. Vi följer utvecklingen med stort intresse och
kan konstatera att de farhågor som vi pekade på be-
sannas. Vi såg t.ex. en stor fara i de snabba spelen,
som enarmade banditer. Vad gör man t.ex. på det
nyöppnade kasinot i Sundsvall när det nu går dåligt?
Man minskar personalen och ökar antalet enarmade
banditer. Då vill jag avsluta med en fråga: Var det så
ni i majoriteten tänkte er det hela när ni beslutade om
de internationella kasinona?
</anforandetext>
<intressent_id>0338278373318</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156633</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09121/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
