2348415 GP09120 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni 2001/02 120 2002-06-05 00:00:00 Partnerskap och adoption, m.m. 9311FF76-D507-41DD-8280-531C55039C0C 53 KIA ANDREASSON (mp) mp Herr talman! Barn behöver vuxna vårdnadshavare som älskar dem, vårdar dem och vägleder dem till att bli förstående, empatiska, positiva och hänsynstagan- de människor - barn som får självkänsla och vägled- ning i att upptäcka sina förmågor men som också medvetandegörs om vilka krav och gränser som finns. Detta, herr talman, måste vara grundprincipen och det allra viktigaste vid prövning av om en internatio- nell adoption ska ske. Om det finns ett visst konkret par eller en person som kan ge barn kärlek, trygghet och en god upp- växtmiljö så bör vi akta oss för att definiera barnets bästa ensidigt utifrån våra egna politiska, sociala och religiösa värderingar. Det gäller särskilt våra värde- ringar av olika samlevnadsformer och människors sexuella läggning. Enligt dem som är emot förslaget i dag och som vill utesluta vissa personer från att prö- vas gäller värderingaspekten, och det är tydligen personernas sexualitet som är huvudargumentet i botten. Vad har, herr talman, den fria kärleken och den frivilliga sexuella akten mellan vuxna människor att göra med om personerna har bra egenskaper, känslor och ordnade förhållanden för att kunna ta hand om barn? Vad har det att göra med bedömningen av hu- ruvida de har förutsättningar att bli lämpliga föräld- rar? Kollas även heterosexuella makars sexuella bete- ende vid adoptionsprövning? Det andra argumentet är könssammansättningen. Tänk er att två kvinnor med olika egenskaper till- sammans vill ta hand om ett barn. Har inte kvinnor - två eller flera i grupp - tagit hand om barn genom historiens skeden och inom olika kulturer? Eller är det kanske snarare det att två män med olika egenskaper tillsammans vill ta hand om ett barn? Är det en skrämmande tanke? Män ska kanske inte, enligt någras åsikt, över hu- vud taget ta hand om barn, utan endast vara en före- bild och ett identifikationsobjekt - och då helst för den gamla etablerade mansrollen i ett patriarkaliskt uppbyggt samhälle och i en konservativ familjebild- ning för att mannens överordning och kvinnans un- derordning ska framstå tydligt och klart. Ska två män ha huvudansvaret för barn så sätts gamla ordningar ur spel. Kärnfamiljens mönster bryts. I kd:s reservation till betänkandet står det tydligt och klart: Vår utgångspunkt är att äktenskapet bör vara den juridiska formen för samlevnad mellan man och kvinna - punkt! Det traditionella och överlevande familjebegrep- pet som kommer fram i alla olika sammanhang här i denna riksdag är knutet till relationen mellan föräld- rar och barn. Alf Svensson har upprepat det här med "mamma och pappa", och sagt att det är kärnpunkten i varför man är emot förslaget. Men, herr Svensson, redan i dag i lagstiftningen har man eller kvinna som ensamstående och som har fyllt 25 år rätt att prövas även för internationell adoption. Därför faller hela argumenteringen om att det måste vara mamma, pap- pa och barn! Det är det som är så olyckligt nu; det finns regler som inte är likaberättigande. Lagförslaget ger alltså homosexuella par rätten att få prövas som adoptivföräldrar, dvs. samma förfaran- de som gäller för heterosexuella par och för ensam- stående. Heterosexuella par eller ensamstående har ingen ovillkorlig rätt att få adoptera, utan de har rätt att få bli prövade för att se om de är lämpliga. De genomgår en lång utredningsprocess för att bli god- kända. Utgångspunkten ska vara barnets bästa. En diskriminerande lagstiftning, herr talman, ersätts med likabehandlingsprincipen i viss utsträckning. Miljöpartiet har samarbetat med regeringen och Vänsterpartiet om propositionen därför att vi värnar alla människors lika värde och allas likhet inför lagen samt barnens behov och rätt i samhället. I den högljudda kritiken mot att låta homosexuella få prövas som adoptivföräldrar upprepas likt ett mant- ra att homosexuella föräldrar inte är förenligt med barnens bästa. I detta ligger givetvis uppfattningen att homosexualitet är fel och onaturligt. Föräldrar vars sexuella läggning är fel kan därmed knappast vara bra föräldrar. Man kan fråga sig hur kritikerna förhåller sig till att ensamstående får adoptera. Kärnfamiljsfö- respråkarna borde ha svårt för planerat ensamstående föräldrar. Barn, och vad som är barnets bästa, borde aldrig på det sätt som har skett i denna debatt användas som slagträn i händerna på dem som tar avstånd från eller fördömer homosexualitet. Fördomar mot homosexu- alitet och därmed homosexuella som föräldrar finns hos den omvärld som kritiserar homosexuella. Det adopterade barnet löper ingen risk för att drabbas av negativa men om vi alla accepterar dess föräldrars sexuella läggning och deras föräldraskap. Dessutom finns det ju redan homosexuella par som har vårdna- den om barn. Vi har noterat att forskningen har påvisat att ad- opterade barn uppvisar en större sårbarhet än icke adopterade. Den problematiken är dock hänförlig till adop- tionsinstitutet som sådant och giltig även för av hete- rosexuella adopterade. Dessa problem bör inte tas till intäkt för att exkludera homosexuella från rätten att prövas. Snarare bör forskningen fokusera adopterade barns generella psykiska hälsa och de speciella behov dessa barn kan ha. Denna förståelse, denna insikt, har vi inte tidigare haft till så stor del som vi nu har. Det förtjänar att uppmärksammas att de utred- ningar som gjorts om barn i homosexuella familjer konstaterat att dessa barn och deras psykiska hälsa inte skiljer sig från andra barns. Förvisso har vissa haft upplevelser hänförliga till omgivningens reaktio- ner, men barnen har dock haft instrument att hantera detta samt upplevt den egna familjen som normal och självklar. Kommittén om barn i homosexuella familjer har lagt fram ett omfattande forskningsunderlag som belyser frågan ur ett brett perspektiv. Forskningsre- sultatet visar att registrerade partners allmänt sett kan erbjuda adoptivbarn en god uppväxtmiljö samt att de kan tillgodose adoptivbarns särskilda behov - detta även i beaktande av adoptanternas homosexuella relation. Men hänsyn till den till följd av gällande rätt ringa förekomsten av barn i homosexuella familje- bildningar finns inte så många studieobjekt, och un- derlaget är därför litet. Därtill påverkas forsknings- metodiken vad gäller urvalsprincipen. Förutsättning- arna innebär dock endast att forskningsresultaten får bedömas med försiktighet och inte att de ska avfärdas eller tolkas motsatsvis. Homosexuella par kanske t.o.m. har bättre förmåga att hantera utanförskapet och kan med egna erfarenheter hjälpa adopterade barn med dessa känslor. Herr talman! Miljöpartiet anser, till skillnad från regeringen, att lesbiska par som registrerat part- nerskap eller lever i ett samboförhållande ska ges tillgång till assisterad befruktning vid allmänt sjuk- hus. Jag yrkar bifall till reservation 7. Vi ser inte att problematiken med att fastställda det rättsliga föräldraskapet är av sådan dignitet att slutlig ställning i frågan inte kan tas i samband med nuvarande proposition. Tvärtom ser vi det som ytterst olyckligt att lesbiska pars möjligheter att få bli föräld- rar på detta vis skjuts på framtiden. Liksom vad gäller förslaget om att ge homosexuella par rätt att ansöka om adoption bör det endast av relevans för lesbiska pars möjlighet att få tillgång till assisterad befrukt- ning vara huruvida de uppfyller kriterier för gott föräldraskap. De som kritiserat förslaget att låta ho- mosexuella få rätt att prövas som adoptanter på grund av att kritikerna befarat att adopterade, som enligt viss forskning bär på en viss sårbarhet, skulle lida extra men att av att ha homosexuella föräldrar borde ha välkomnat assisterad befruktning. Vid assisterad befruktning är barnet biologisk avkomma till en av kvinnorna, varför den problematik som kan ar hän- förlig till adoptionsinstitutet inte föreligger. Avslutningsvis, herr talman! Kärleksfulla föräld- rar och en god uppväxtmiljö kan nog värna barnet mot homofobins yttringar och ge det goda instru- mentet för att hantera fördomsfulla minoriteter i sam- hället. Vi ser fram emot en förändring av adoptionslag- stiftningen så att även sammanboende heterosexuella och homosexuella kan få rätten att prövas för gemen- sam adoption. I detta anförande instämde Mikael Johansson och Per Lager (båda mp), Tasso Stafilidis (v) och Anders Bengtsson (s). 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 156479 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf53