<anforande>
<dok_hangar_id>2348415</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partnerskap och adoption, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9FABF3B9-88AD-4636-8276-22445D65F489</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE CARLSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Enligt mitt sätt att tänka är det väl-
digt underligt om man ska bedöma ifall det är en
fördom att varje barn har rätt till en mamma och en
pappa. Alla barn har ju från början en mamma och en
pappa.
Jag tycker att det är viktigt att samhället kan gå in
och hjälpa till om det senare inte finns både en mam-
ma och en pappa. Vi har många ensamstående föräld-
rar där pappan eller mamman inte tar sitt ansvar, och i
stort sett aldrig visar sig för barnet. Jag tycker natur-
ligtvis inte att det är en fördom. Barnet har ju en
mamma och en pappa. Men det är viktigt att samhäl-
let ställer upp med andra vuxna.
Vart leder det att diskutera fördomar i detta sam-
manhang? Det är ju inte för barnets bästa. Därför
resonerar jag inte på samma sätt som Alf Svensson.
Jag har väldigt svårt att hänga med i det resonemang-
et. För mig är barnets bästa oerhört viktigt, och det
går att kombinera med att även homosexuella har rätt
att bli prövade som adoptivföräldrar.
</anforandetext>
<intressent_id>0810673119603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156471</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
