2348415 GP09120 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni 2001/02 120 2002-06-05 00:00:00 Partnerskap och adoption, m.m. 9ACC1737-53F8-4DBC-86A3-C615D3C23517 29 ALF SVENSSON (kd) kd Herr talman! Barn är alltid lika mycket värda. Det är just därför vi har den hållning vi har. Alla barn ska få ha, som Tanja Linderborg uttrycker det, "sjysta" föräldrar. Och barn har rätt till en mamma och en pappa. För varje barn är det centralt, tror vi, att få ha det. Och det är "sjyst" att i lagstiftningshänseende försöka åstadkomma detta så långt man mäktar. Jag är lite förvånad över att Tanja Linderborg nu i det ena replikskiftet efter det andra stryker under att det är så självklart att vi ska se det ur barnens per- spektiv. Jag hörde ju Tanja Linderborgs tal, och det var väldigt inriktat på att det nu gäller att se till att homosexuella vuxna får samma rättigheter som hete- rosexuella. Jag säger då att ingen, vare sig homosexuella eller heterosexuella vuxna, har rätt till barn. Men jag lever kvar i den - jag höll på att säga självklara - föreställ- ningen att barn har rätt till föräldrar. Och barn har ju, om jag kan använda det uttrycket, a priori en mamma och en pappa. Vad vi nu ska bestämma här i dag är om det går lika bra med två mammor eller två pappor. Det är det vi ska bestämma. Vi ska vara barnens ställföreträdare. Vi ska fatta beslut som kommer att gälla för det en- skilda barnet livet ut. Då är jag förvånad över att så många i sina anfö- randen och i sin argumentering talar om diskrimine- ring mellan vuxna. Kanske är det så att om det ordet ska användas, ska det nyttjas mellan barn. Varför ska vissa barn ha det som andra inte ska ha, när vi ändå vet att varje barn egentligen ska ha en mamma och en pappa? 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 156455 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf29