<anforande>
<dok_hangar_id>2348415</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partnerskap och adoption, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>23995A6F-2FA1-4961-81B0-E67DA9746FA7</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>TANJA LINDERBORG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig först säga att jag helt delar
Christel Anderbergs uppfattning att det är barnens
behov och inte de homosexuellas rättigheter som ska
sättas i främsta rummet.
Det jag ändå hade hoppats på var att den här de-
batten för barnens skull skulle ske på ett vuxet sätt.
Jag blev mycket besviken över att Christel Anderberg
raljerar och säger att detta skulle vara en typ av be-
ställningsverk och att det skulle få långtgående kon-
sekvenser för tusentals värnlösa barn.
Jag skulle vilja få ett förtydligande. Jag uppfattade
inte riktigt vad det får för konsekvenser för tusentals
värnlösa barn. Det vi pratar om här är möjligheten att
bli prövade. Jag skulle vara glad om Christel Ander-
berg ville ta sig lite tid att utveckla vad hon menade.
</anforandetext>
<intressent_id>0489462966700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156449</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
