2348415 GP09120 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni 2001/02 120 2002-06-05 00:00:00 Partnerskap och adoption, m.m. FCB3A39E-8CD0-4548-A9E6-1C4E4FF03072 22 CHRISTEL ANDERBERG (m) m Fru talman! Ingen vuxen har rätt till barn. Där- emot har barn rätt till goda uppväxtvillkor. Adoption är ett löfte som staten ger till ett barn, inte bara om ett bättre liv utan om bästa tänkbara förutsättningar för det berörda barnet. Det unika vid adoption är att staten officiellt välsignar ett föräldra- skap och slår fast att en viss familjesituation är den bästa för ett barn. Det finns inte och ska inte finnas regler om vem som får sätta barn till världen, men när man aktivt förflyttar ett barn från sin kultur och sitt land för att ge det till en utvald familj är det ett an- svarstagande från statens sida som kräver stor öd- mjukhet och försiktighet. Frågan om registrerade partner ska ges rätten att prövas som adoptivföräldrar måste avgöras med ut- gångspunkt i vad som utgör barnets bästa och med fokusering på adoptivbarnens speciella förutsättning- ar. Det är inte en fråga om homosexuellas rättigheter. Det är en fråga om barns behov. Av FN:s barnkonvention följer att barnets bästa ska vara styrande för alla överväganden som rör ad- option. Inga andra intressen får sättas före eller ens anses lika viktiga som hänsynen till barnets bästa. Barnkonventionen slår också fast att om det råder minsta tvekan om vad som är barnets bästa ska för- siktighetsprincipen gälla. Den trista sanningen är att majoriteten av Sveriges riksdag i dag kommer att fatta ett beslut som får långtgående konsekvenser för tusentals värnlösa barn utan att egentligen ha en aning om vad som är adop- tivbarnens bästa och dessvärre utan att ha gjort ett seriöst försök att skaffa sig den kunskapen. Till grund för regeringens proposition ligger betänkandet från Kommittén om barn i homosexuella familjer som nöjt sig med att leverera ett beställningsverk. Den forskning som visar att adoptivbarn skulle möta större svårigheter i homosexuella familjer än i heterosexuella har kommittén valt att tona ned eller helt bortse ifrån. Betänkandet var inte enhälligt. Ex- perterna i kommittén hade allvarliga invändningar mot kommitténs förslag om homosexuellas rätt att prövas för internationella adoptioner. Nästan alla ur ett barnperspektiv tunga remissin- stanser som t.ex. Socialstyrelsen, Barnombudsman- nen, Statens nämnd för internationella adoptionsfrå- gor, NIA, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Psy- kologförbund, Forum för adopterade, Adoptionscent- rum, Riksförbundet för Barnens Rätt i Samhället, BRIS, och Rädda Barnen har avstyrkt kommitténs förslag. Kritiken går bl.a. ut på att förslaget helt utgår från ett vuxenperspektiv och inte från principen om barnets bästa. Regeringen har inte visat något intresse för de forskningsresultat och kliniska erfarenheter som finns. Den har också viftat bort den massiva kritiken från utredningens experter, många tunga remissin- stanser och Lagrådet. För regeringen har bara en sak gällt: ett kongressbeslut fattat med minsta möjliga majoritet om att homosexuella ska få adoptera. Sällan har vi skådat ett så tydligt exempel på att Socialdemokraterna prioriterar det politiskt korrekta framför barns bästa. Varje adoption börjar med en tragedi för barnet, nämligen separationen från de biologiska föräldrarna. Det är ett trauma som påverkar ett barn genom hela livet. Adopterade barns identitetsbyggande är därför mer komplicerat än andra barns. De allra flesta adop- tivbarn klarar sig bra, men de som inte gör det får ofta mycket allvarliga problem. Kunskapen om adoptioner och adoptivbarns ut- veckling är ännu ofullständig. Detta gäller särskilt adopterade barn i homosexuella familjer. Det saknas studier om viktiga delområden såsom familjebildning och utveckling av den sexuella identiteten. Den 6 mars i år redovisade docenten i barnpsyki- atri Frank Lindblad en studie som han genomfört tillsammans med två andra forskare. Enligt den studi- en är risken för självmordsförsök eller fullbordade självmord tre till fyra gånger högre för internationellt adopterade än för andra jämförbara grupper i Sverige. Ungefär samma överrisk gäller för psykisk sjukdom, allvarlig kriminalitet och drogmissbruk. Studien kull- kastar uttalanden i propositionen om att det inte finns någon överrisk för adopterade barn. Uppenbarligen finns det högre risk för adoptivbarn än för andra att drabbas av allvarliga psykologiska och psykosociala problem. Vi är skyldiga barnen att ta dessa rön på allvar när vi fattar beslut som rör deras framtid. Behandlingsinstitutionen Folåsa har specialiserat sig på att behandla utlandsadopterade problembarn. Erfarenheterna där, som vi i Lagkommittén har tagit del av under ett studiebesök, ger vid handen att de här barnens problembild kännetecknas av sorg efter sepa- rationen från de biologiska föräldrarna, anknytnings- svårigheter, språksvårigheter och annorlundaskap. Ovanpå de uppräknade riskfaktorerna skulle, en- ligt personalen på Folåsa, homosexuella föräldrar ytterligare förstärka annorlundaskapet. Då adoptiv- barnen redan nu har så stora problem borde det därför vara uteslutet att addera ytterligare riskfaktorer - man använder faktiskt ett så starkt ord som uteslutet. Ingen som har tagit del av de här forskningsre- sultaten och kliniska erfarenheterna kan med gott samvete hävda att man i dag röstar för regeringens förslag med barnens bästa för ögonen. På något ställe i propositionen medger regeringen att det faktiskt har visat sig att adopterade barn är mer sårbara än andra barn och att dessa därför enligt re- missinstanser inte borde utsättas för de ytterligare påfrestningar som det kan innebära att adopteras av homosexuella partner. Detta viftar regeringen sedan bort med att allt talar för att homosexuella föräldrar kan kompensera detta genom att tillgodose barnets särskilda behov av trygghet, kärlek och god omvård- nad. Vi moderater ifrågasätter i och för sig inte detta. Det är bara det att de problembarn som har studerats, t.ex. i Frank Lindblads studie, har föräldrar som ut- valts efter en noggrann prövning och som har höga ambitioner att ta hand om sitt adopterade barn på allra bästa sätt. De är enligt olika experter resursstarka personer, långt över genomsnittet för biologiska för- äldrar. Ändå räcker inte detta. Ändå uppstår det ofta mycket allvarliga problem. Vi moderater anser att det är utomordentligt vik- tigt för ett barn att få växa upp med både en mamma och en pappa eftersom adoptionen syftar till att ge barnet en ersättning för dess biologiska föräldrar. Regeringen instämmer visserligen i detta men säger att i den mån barnet inte växer upp med adoptivför- äldrar av båda könen får man se till att det har till- gång till en manlig respektive kvinnlig förebild ge- nom någon person utanför adoptionsrelationen. Detta resonemang kan vi inte acceptera. Adoptivbarnets särskilda behov måste naturligtvis kunna tillgodoses i dess omedelbara närhet, dvs. inom familjen. Regeringens förslag kommer också att leda till haltande rättsförhållanden internationellt sett eftersom Sverige kommer att stå isolerat i denna adop- tionsmöjlighet. Det går inte att bortse från attityder och kulturella skillnader i andra länder. Allt tyder på att givarländerna som en följd av den svenska lagänd- ringen helt kommer att avstå från att sända barn för adoption till Sverige. Det innebär att argumentet för dem som är för att låta registrerade partner utland- sadoptera att man härigenom ökar antalet presumtiva adoptivföräldrar faller. Resultatet blir i stället att de cirka tusen barn som nu årligen adopteras till Sverige blir kvar i slummen i Bogotá eller Bombay. Mot bakgrund av dessa ställningstaganden är vi inte nu beredda att stödja regeringens förslag att ge registrerade partner rätt att prövas som adoptivföräld- rar. Ett stort antal experter och remissinstanser, däri- bland Barnombudsmannen och BRIS, har påtalat att hela adoptionslagstiftningen behöver ses över och att några genomgripande förändringar inte bör vidtas förrän en sådan översyn har kommit till stånd. Vi moderater delar den uppfattningen. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 10. Vid avslag på reservation 2 yrkar jag att riksdagen under punkterna 3 och 11 fattar följande beslut: Under punkt 3: att riksdagen godkänner vad som anförs i motionerna 2001/02:L19 och 2001/02:L24 om avslag på propositionen såvitt avser internatio- nella adoptioner. Under punkt 11: att riksdagen dels godkänner att regeringen säger upp den europeiska konventionen om adoption av barn, dels antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1994:1117) om regist- rerat partnerskap med den ändringen att 3 kap. 2 § erhåller i bilaga A som Mitt förslag betecknade lydel- se, b) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag med den ändringen att 4 § första stycket och 4 § andra stycket erhåller i bilagan som Mitt förslag betecknade lydelse, c) lag om ändring i namnlagen med den ändringen att 2 § tredje stycket erhåller i bilagan som Mitt förslag betecknade lydel- se, d) lag om ändring i lagen om underhållsstöd, e) lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålder- spension med den ändringen att 3 kap. 13 § andra stycket erhåller i bilagan som Mitt förslag betecknade lydelse, dels antar det av utskottet i bilaga 3 framlag- da förslaget (lagförslag 2) till lag om ändring i lagen om homosexuella sambor. Därmed bifaller riksdagen delvis motion So495 yrkande 4 samt avslår motioner- na L226 yrkandena 1-3, L325 yrkandena 5 och 6, L327, L344, L357, L359 i denna del, L368, L371 yrkandena 20 och 22-24 och So495 yrkande 5. I bilaga A vad gäller lagen om registrerat part- nerskap är mitt förslag till lydelse av 3 kap. 2 § som följer: En registrerad partner får med den andra partnerns samtycke adoptera dennes biologiska barn om barnet har hemvist här i landet. I övrigt får registrerade part- ner varken gemensamt eller var för sig anta adoptiv- barn enligt 4 kap. föräldrabalken. När det gäller lagen om allmänna barnbidrag instämmer vi i regeringens förslag med undantag av sista meningen som bör lyda: "Är barnets föräldrar eller för barnet särskilt förordnade vårdnadshavare av samma kön, skall vad som sagts om barnets moder i stället gälla den biolo- giske föräldern eller, om de gör anmälan om det, adoptivföräldern." I 4 a § andra stycket instämmer vi med regeringen utom såvitt avser sista meningen som bör lyda: "Är personerna av samma kön, betalas flerbarnstillägget till den biologiske föräldern eller, om de gör anmälan om det, till adoptivföräldern." Vad gäller förslaget till lag om ändring i namnla- gen bör sista meningen erhålla följande lydelse: "Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen adoptiv- moderns efternamn eller, om adoptivföräldrarna är av samma kön, det efternamn som den biologiske föräl- dern bär." Slutligen vad gäller förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension bör sista meningen i förhållande till regeringens text lyda: "Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, skall det pen- sionsgrundande beloppet tillgodoräknas modern eller, om föräldrarna är av samma kön, den biologiske föräldern." 0408672730600 N 2010-01-01 00:00:00 156448 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf22