<anforande>
<dok_hangar_id>2348415</dok_hangar_id>
<dok_id>GP09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:120 Onsdagen den 5 juni</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>2002-06-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Etik i forskningen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C3E8EEB7-88FD-44A3-8338-6501DCF6F7AB</anforande_id>
<anforande_nummer>202</anforande_nummer>
<talare>YVONNE ANDERSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är en rad överväganden som
görs. Jag säger att detta ska vara ledstjärnan. Det
innebär att man i de överväganden som görs hela
tiden måste beakta människolivets okränkbarhet. Så
ska man tolka det här.
Man gör överväganden i val av forskningsfält, i
val av metoder, när det gäller konsekvenserna och när
det gäller hur man ska presentera resultat. Överallt
har vi överväganden, och det är inget märkligt. Vi har
alla ett raster av värderingar som tränger igenom vid
viktiga överväganden.
</anforandetext>
<intressent_id>0223175563813</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>156628</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP09120/#anf202</protokoll_url_www>
</anforande>
